Avtal om delning av besittningen

Personer som äger en fastighet gemensamt kan sinsemellan göra upp ett avtal om förvaltningen av markområdet för fastigheten och eventuellt också de byggnader som är belägna på denna. Avtalet kallas ett avtal om delning av besittningen.

Ett typiskt exempel är ett parhus som ligger på antingen en ägo- eller arrendetomt.

I avtalet om delning av besittningen antecknas vilken del av parhuset parterna förvaltar samt vilken del av marken som hör till vilken part. Till avtalet bifogas i allmänhet en karta, på vilken de områden som förvaltas märks ut med hjälp av exempelvis olika färger eller bokstäver. I avtalet kan man bland annat avtala om var vars och ens bilplats finns eller om vilken del av ett uthus som hör till respektive parts besittning. En del av området kan också besittas gemensamt, exempelvis ett grilltak, en lekplats för barnen eller en badmintonplan.

Avtalet ska undertecknas av alla delägare. Vilken som helst av avtalsparterna kan ansöka om inskrivning, men ansökan ska lämnas vilande om inte alla avtalsparter ännu har beviljats lagfart eller inskrivning av arrenderätten. Ett avtal om delning av besittningen ska alltid få bästa prioritet. Om det finns inteckningar eller andra särskilda rättigheter som hänför sig till objektet, behövs samtycke från innehavarna av dessa. Inskrivning av ett avtal om delning av besittningen förhindrar att inteckning söks för hela fastigheten eller anläggningen. Därefter ska inteckningarna sökas för kvotdelarna.

Efter undertecknandet binder avtalet eventuella kommande ägare. Inskrivningen gör avtalet bindande också för utomstående, och man kan inte längre sälja hela fastigheten med stöd av samäganderättslagen för att avskilja en kvotdel. Inskrivningen utgör inget hinder för att avtalet senare ändras eller hävs, om omständigheterna förändras.