Ofta förekommande frågor

Behöver du hjälp? Ta en titt på våra ofta förekommande frågor.

Ofta förekommande frågor

  • Hur söker man pantbrev i Fastighetsöverlåtelsetjänsten?

    Man kan ansöka om inteckning via Fastighetsöverlåtelsetjänsten när inteckningssökanden eller -sökandena beviljats lagfart på fastigheten eller när en arrenderättt har inskrivits.

    Om fastighetsköpet äger rum i webbtjänsten, kan man söka inteckningar direkt efter köpslutet.

    I Fastighetsöverlåtelsetjänsten kan man på samma gång ansöka om en eller flera inteckningar i en fastighet eller en arrenderätt. Den sökande kan välja ett elektroniskt eller skriftligt pantbrev som bevis för en fastställd inteckning.

  • Jag behöver ett pantbrev snabbt. Kan jag få det omedelbart?

    Nej, tyvärr. Vid handläggningen av ansökan undersöks att den sökande kan beviljas inteckning. Skriftliga pantbrev skickas till den sökande per post. Beslut om elektroniskt pantbrev bifogas fakturan, men det elektroniska pantbrevet kan användas omedelbart när anteckningen finns i registret.

    Man kan av grundat skäl påskynda handläggningen av inteckning.

  • Jag har sålt ett outbrutet område. Hur överför jag den utan gravationer som belastar stomfastigheten?

    Inteckningarna i ett sålt outbrutet område kan upplösas så att de enbart belastar stomfastigheten. Således kan köparen av det outbrutna området använda det outbrutna området han eller hon har köpt som föremål för sina egna inteckningar. Då måste man ansöka om upplösning av gemensam inteckning.

  • Jag tänker sälja min fastighet. Måste jag döda mina pantbrev?

    Nej, det behöver du inte göra. Du kan överlåta pantbreven på inteckningarna till köparen, som kan dra nytta av dem i framtiden. På elektroniska pantbrev ska den innehavaren söka ändring av innehavaranteckning dvs. överföring av elektroniskt pantbrev.

  • Jag vill befullmäktiga ett ombud att ansöka om inteckningarna. Vad ska befullmäktigandet innehålla?

    Av fullmakten som undertecknats av ägaren till föremålet för inteckningen ska framgå ombudets namn, föremålet för inteckning och inteckningens belopp.

  • Kan jag kasta bort ett onödigt pantbrev?

    Du får inte själv förstöra ett pantbrev genom att kasta bort eller bränna upp det, eftersom inteckningen kvarstår. Dödande av inteckning ska sökas hos Lantmäteriverket.

  • Lönar det sig att söka ett eller flera pantbrev?

    Om man även senare behöver pantbrev som säkerhet för lån, lönar det sig att söka flera inteckningar. Banken kan då frisläppa pantbrev för nytt lån allteftersom man betalar av på sin skuld. Om det bara finns ett pantbrev, kan man använda det som säkerhet för nytt lån först efter att hela lånet betalats tillbaka.

  • På hur stora eurobelopp kan inteckning sökas?

    Den sökande bestämmer penningsumman själv. Inteckningens eurobelopp är inte begränsat.

  • Pantbrevet har förkommit. Vad ska jag göra?

    Om ett skriftligt pantbrev har förkommit, söker man dödande av handling hos tingsrätten på den ort där fastigheten är belägen. Utöver dödande av handling måste man separat söka dödande av inteckning eller hos Lantmäteriverket söka nytt pantbrev som motsvarar det gamla.

    En inteckning kan dödas eller ett nytt pantbrev beviljas först efter att det gamla pantbrevet har dödats.

  • Skulderna är betalda och pantbrevet har återlämnats. Ska jag döda pantbrevet?

    Det är inte nödvändigt att döda pantbrevet. Samma pantbrev kan användas även senare som säkerhet för skuld.

  • Vad avses med elektroniskt pantbrev?

    Med elektroniskt pantbrev avses en anteckning i lagfarts- och inteckningsregistret som visar att ett elektroniskt pantbrev utfärdats för inteckningen. I registret antecknas vem som är innehavare av det elektroniska pantbrevet. Den sökande får ingen pappersversion av det elektroniska pantbrevet, utan bara ett beslut om att inteckningen har fastställts.

    Kontrollera om din bank tar emot elektroniska pantbrev.

  • Vad betyder anteckning om mottagare av ett elektroniskt pantbrev?

    När du söker om elektroniskt pantbrev, och inteckningen blir pantsatt för ditt lån, ber vi att pantbrevs mottagare alltså banken som borgenär inskrivs som mottagare. På ansökan behövs bankens FO-nummer.

  • Finns det andra kostnader utöver priset?

    Vi tar inte ut separata leveranskostnader för beställningar.

  • Hur får jag mina inköp?

    Vi skickar utdrag och intyg som nedladdningsbara länkar per-epost. Nedladdningslänken är giltig i 30 dagar efter beställningen.

  • Hur kan jag betala mina inköp?

    Du kan betala dina inköp med följande bankers nätbankkoder: Aktia, Andelsbanken, Danske Bank, Handelsbanken, Nordea, Oma Säästöpankki, POP Banken, S-Banken, Sparbanken och Ålandsbanken.

  • Hur vet jag vilka utdrag och intyg jag kan köpa för min fastighet?

    De utdrag och intyg som kan köpas beror på hurdant objekt det är fråga om:

    • Fastighet: fastighetsregisterutdrag, kartutdrag ur fastighetsregistret, lagfartsbevis, gravationsbevis
    • Outbrutet område: fastighetsregisterutdrag, lagfartsbevis, gravationsbevis
    • Arrenderätt: intyg över arrenderätt, gravationsbevis

    Läs mera om innehållet i utdragen och intygen.

  • Jag äger en fastighet, men varför synd den inte på listan?

    Om din fastighet fattas från listan, kan det bero på exempelvis följande orsaker:

    • Ägandet har inskrivits på den tiden då man inte alltid antecknade personnummer. Kontakta Lantmäteriverkets kundservice.
    • Du har just förvärvat fastigheten och köpvittnet har ännu inte skickat meddelandet till Lantmäteriverket.
    • Du har fått fastigheten exempelvis i arv och du har ännu inte sökt lagfart på den. Läs mera om lagfart.
  • Jag fick ingen bekräftelse på min order i min e-post, vad ska jag göra?

    Kontakta vår kundservice, som skickar dig en ny orderbekräftelse inklusive nedladdningslänkar.

  • Kan jag köpa utdrag eller intyg över någon annan än din egen fastighet?

    I e-tjänsten kan man för tillfället köpa utdrag och intyg endast över egna fastigheter. Kontakta vår kundservice, om du behöver uppgifter om andra fastigheter.

  • Kan jag logga in som representant för ett företag?

    För tillfället kan man logga in i e-tjänsten endast som privatperson.

  • Vad betyder tecknen i olika färg i anslutning till fastighetsuppgifterna?

    • Röd symbol+ K = fastighet
    • Orange symbol + M = outbrutet område
    • Blå symbol + V = arrenderätt
  • Varför kräver e-tjänsten stark autentisering?

    Med stark autentisering säkerställs att uppgifterna visas för en verklig person. Med hjälp av personnummer säkerställs också att den inloggade personen endast kan se de ägor och arrenderätter, på vilka hens personnummer antecknats. Ägorna kan vara fastigheter, delar av fastigheter, eller arrenderätter.

  • Varför står det "inte lagfaren" i min fastighets uppgifter?

    I uppgifterna står det "inte lagfaren" i två olika fall.

    • Lagfart har ännu inte sökts på fastigheten.
    • Ansökan om lagfart har lämnats in, men ärendet är anhängigt, eftersom ansökan ännu inte har handlagts.

    På lagfartsbeviset ser man om lagfarten är anhängig. Lagfarten träder i kraft när ansökan har handlagts och beslutet om beviljande av lagfart har fattats.

  • Var får jag reda på om en fastighet berörs av färdselrätter?

    Uppgifter om färdselrätter får du på vår kundservice.

  • Måste man delta i förrättningssammanträdet?

    Om man vid sammanträdet behandlar ärenden som man kommer överens om vid förrättningen eller om det råder oklarheter om de gamla rårna, är det bra om sakägaren är på plats. Om du inte kan närvara, lönar det sig att kontakta förrättningsingenjören före sammanträdet. Du kan också befullmäktiga en annan person att representera dig vid sammanträdet.

  • Överförs de inteckningar som säljaren gjort i fastigheten på det outbrutna område som ska styckas?

    De inteckningar som fastställts i säljarens fastighet hänför sig också till det outbrutna området, om det inte befriats från dem efter köpslutet. Det är bra om parterna i köpet sköter befriandet före styckningen. Befriandet av en ny fastighet från inteckningar kan behandlas även vid förrättningen, om ägaren av det outbrutna området begär det.

  • Är det möjligt att erhålla lagfart efter utsatt ansökningstid?

    Ja, det är det, och lagfart måste sökas även om tidsfristen på sex månader gått ut..

  • Är säljaren ägare till fastigheten?

    Före köpet måste man utreda säljarens äganderätt till det objekt man tänker köpa. Över fastigheten eller det outbrutna området av fastigheten ska säljaren uppvisa ett lagfartsbevis, av vilket det framgår vem som har antecknats som ägare till fastigheten i lagfartsregistret, eller en annan redogörelse för äganderätten. Lagfartsbeviset ska vara från ett så sent datum som möjligt.

    Bekanta dig även med vad du bör komma ihåg när du köper eller säljer en fastighet.

  • En nära anhörig till mig dog. Vad bör jag komma ihåg att göra?

    Om den avlidne ägde en fastighet, behöver du för bouppteckningen ett lagfartsbevis och möjligen ett gravationsbevis. Uppgifterna får du med fastighetsbeteckningen, som du hittar på fastighetsskattedeklarationen.

  • Får säljaren överlåta fastigheten ensam?

    En fastighet som är avsedd som ett gemensamt hem får bara säljas med makens eller makans samtycke, även om säljaren är ensam ägare till fastigheten.

    Alla delägare i dödsboet måste överlåta fastigheten tillsammans.

  • Hur länge tar handläggningen av min ansökan om lagfart?

    I samband med handläggningen av en ansökan utreds en obruten ägarkedja från föregående beviljade lagfart till den nya ägaren. Uppskattad behandlingstid är 3 månader.

  • Kan en lagfart inskrivas för räkning av ett företag som ska grundas?

    Ja, det kan den. Man söker lagfart på samma sätt som i övriga fall, dvs. inom sex månader efter överlåtelsedatumet.

    Om företaget ännu inte har grundats när man söker lagfart och två år ännu inte har gått från det att överlåtelsehandlingen undertecknades, lämnas lagfartsansökan vilande. Tidsfristen för att lämna ansökan vilande är två år från den dag då överlåtelsehandlingen undertecknades Innan föreskriven dag ska den sökande uppvisa en utredning om att ansvaret för överlåtelsen har överförts till det grundade företaget. I annat fall beviljas lagfart den som ingått avtal för företagets räkning.

  • Kan man sälja samma fastighet två gånger?

    Den som senare köpt fastigheten kan få fastigheten i sin besittning, om den som först köpt den inte har sökt lagfart, dvs. inskrivning av äganderätt, och om den senare köparen inte har vetat om den tidigare överlåtelsen.

  • Måste man betala överlåtelseskatt för en elanslutning?

    Om en separat köpeskilling har antecknats i köpebrevet för en elanslutning som ska överlåtas vid fastighetsköp men ingen överlåtelseskatt har betalats för den, bör det utredas om anslutningsavgiften enligt anslutningsvillkoren kan återbäras.

    Om anslutningsavgiften kan återbäras, behöver skatt inte betalas för anslutningens köpeskilling. Detsamma gäller också vatten- och avloppsanslutningar när de överlåts tillsammans med fastigheten.

  • Måste man skifta ett dödsbo för att få lagfart?

    Det är inte nödvändigt att skifta ett dödsbo för att inskriva lagfart, utan det oskiftade dödsboet kan ansöka om en s.k. förtydligande lagfart på fastigheten. Den avlidnes bouppteckning med bilagor skickas som handlingens åtkomsthandling. I så fall behöver det oskiftade boet i samband med försäljning inte lämna den avlidnes bouppteckning med bilagor till köparen för att söka lagfart.

    Alla delägare i ett dödsbo måste söka förtydligande lagfart tillsammans.

  • Vad är en begäran om komplettering och varför fick jag en sådan?

    Handläggaren av ansökan ber i vissa fall om kompletteringar till redan skickade handlingar, då ansökan är bristfällig eller alla behövliga bilagor inte har skickats med.

    Lagfart beviljas inte, om alla begärda bilagor inte skickats. Brister i ansökan förlänger handläggningstiden.

  • Vad är en lagfart?

    Med lagfart avses att äganderätten till en fastighet, ett outbrutet område eller en kvotdel av en fastighet skrivs in i lagfarts- och inteckningsregistret.

  • Vad händer om jag inte söker lagfart inom 6 månader?

    Om man inte söker lagfart och betalar överlåtelseskatt inom 6 månader måste man betala förhöjd överlåtelseskatt. Överlåtelseskattebeloppet stiger halvårsvis med 20 procent från det ursprungliga skattebeloppet. Maximalt innebär höjningen en fördubbling av skatten.

    Av köpeskillingen eller annat vederlag ska fyra procent betalas i skatt. Att betala skatten är en förutsättning för att få lagfart.

    Det lönar sig att söka lagfart i god tid så att du blir den officiella ägaren till fastigheten. Efter att lagfart har beviljats antecknas köparen i lagfarts- och inteckningsregistret som ägare till fastigheten. Lagfart är också en förutsättning för att kunna ansöka om inteckning.

  • Vad ska jag göra, när den ursprungliga åtkomsthandlingen har förkommit?

    Om den som söker lagfart inte kan uppvisa köpebrevet i original eller annan åtkomsthandling, utan innehar bara en kopia, är det möjligt att söka kungörelselagfart. Kungörelselagfart söks på samma sätt som lagfart, men den sökandes köp eller annat förvärv kungörs både i en officiell tidning, lokala tidningar och Lantmäteriverkets anslagstavla i sex månader.

    Ifall ingen anser sig ha bättre rätt till fastigheten under kungörelsetiden beviljas den sökande lagfart. Kungörelselagfart kan också sökas om den sökande som ägare har besuttit fastigheten de senaste 10 åren och det inte finns anledning att anta att någon annan har bättre rätt till fastigheten. Den sökande ska själv ta hand om kungörelser och de kostnader som de medför.

  • Varför måste man söka lagfart? Måste man söka lagfart?

    Var och en är skyldig att söka lagfart på den fastighet, det outbrutna område eller den kvotdel man har fått. Skyldigheten att söka lagfart gäller både privatpersoner och samfund.

    Det lönar sig att söka lagfart för tydlighetens skull även i vissa specialfall (förtydligande lagfart).

  • Vem kan söka lagfart, om fastigheten har flera ägare?

    En av ägarna eller ett ombud kan söka lagfart. Det behövs ingen fullmakt för att söka lagfart.

    Alla delägare i ett dödsbo måste emellertid söka förtydligande lagfart tillsammans.

  • Vilka handlingar ska jag foga till ansökan om lagfart?

    De handlingar som ska bifogas en ansökan om lagfart varierar från fall till fall. Handläggaren av ansökan ber i vissa fall om kompletteringar till redan skickade handlingar.

  • Anges uppgifter om rågrannarna på ett kartutdrag?

    Uppgifter om rågrannarna anges inte på ett kartutdrag ur fastighetsregistret.

    Kundservicen ger avgiftsfritt lagfartsuppgifter om ett fåtal fastigheter. Uppgifterna kan beställas som en avgiftsbelagd fil eller pappersutskrift.

  • Hur får jag information om vilka fastigheter som har rätt till färdsel på den väg som finns på min mark?

    Rätten till färdsel kan grunda sig på många faktorer. Kontakta kundservicen för att utreda frågan.

  • Hur tar jag reda på var färdselrätten till min fastighet löper?

    En vägrätt kan synas på fastighetsregisterutdraget eller fastighetsregisterkartan. I vissa fall kan en vägrätt redas ut med hjälp av en arkivundersökning, som ska beställas från kundservicen. Ibland kräver utredningen av en färdselrätt en enskild vägförrättning. Kontakta vår kundservice vid behov.

  • Jag behöver bara ägaruppgifterna om en fastighet, vad ska jag göra?

    Du får en ägaruppgift genom att ringa vår kundservice. Ta reda på fastighetsbeteckningen innan du ringer.

  • Jag behöver ett fastighetsregisterutdrag, ett lagfartsbevis och ett gravationsbevis för försäljning av en fastighet. Kan jag beställa dem per telefon eller e-post?

    Du kan beställa utdragen med vår webbankett, per e-post eller telefon. Ta reda på fastighetsbeteckningen innan du beställer utdrag. Vi skickar beställda utdrag och bevis per post eller e-post.

  • Kan jag besöka kundservicen för att kontrollera uppgifter i lagfartsregistret?

    Våra serviceställen har inga datorer för kunderna. Kundservicen ger avgiftsfritt lagfartsuppgifter om ett fåtal fastigheter. Uppgifterna kan beställas som en avgiftsbelagd fil eller pappersutskrift.

  • Kan jag få ett kartutdrag med de gamla rårna ur fastighetsregistret?

    På kartutdrag ur fastighetsregistret anges de gällande rårna på utskriftsdagen. Det går dock att få information om gamla rår via kundservicen.

  • Kan jag få rålängderna på ett kartutdrag ur fastighetsregistret?

    Rålängderna anges inte på kartutdraget, men de framgår av förrättningshandlingarna. Du hittar uppgifterna med hjälp av fastighetsbeteckningen. Kontakta kundservicen med vår webblankett.

  • Kan jag gå ett gravationsbevis för en fastighet som har upphört?

    I gravationsbevis finns endast uppgifter om gällande fastigheter.

  • Kan jag gå ett lagfartsbevis för en fastighet som har upphört?

    I lagfartsbevis finns endast uppgifter om gällande fastigheter. Gamla lagfartshandlingar från och med december 1993 kan beställas av Lantmäteriverket. Handlingar som är äldre än så ska beställas av Arkivverket.

  • Kan man söka ägande med hjälp av personuppgifter?

    Du kan söka ditt eget ägande med hjälp av namn eller personnummer. Du måste då visa ett identitetsbevis med foto och hämta uppgifterna från Lantmäteriverkets serviceställe.
     

  • Min fastighet gränsar till landsvägen och jag har ingen anslutning. Vad ska jag göra?

    Byggandet av en anslutning kräver ett anslutningstillstånd. Anslutningstillstånd ansöks hos NTM-centralen.

  • När kan jag färdas på annans mark utan tillstånd?

    Man får röra sig i naturen med stöd av allemansrätten, bara det inte orsakar olägenhet eller störning. Man måste skaffa markägarens tillstånd till samt meddela polisen om ordnande av massevenemang såsom tävlingar i vildmarksvandring och skid- och orienteringstävlingar. Uppgifter om fastighetsägare får du hos vår kundservice.

  • När kostar ägaruppgifterna?

    Skriftligt utlämnade ägaruppgifter är alltid avgiftsbelagda. Därtill tas en avgift ut för utredningar som omfattar ägaruppgifterna för fler än 10 fastigheter.

  • Vad är en nyttjanderättsenhet?

    Rättigheter och servitut antecknas i fastighetsregistret som nyttjanderättsenheter. Utöver vägrätter antecknas exempelvis båtplatser, brunnar och kraftledningar som nyttjanderättsenheter i registret.

  • Vad gör jag om fastigheten saknar färdselrätt?

    Man kan stifta en färdselrätt vid en enskild vägförrättning. Man kan komma överens direkt med markägaren om tillfällig färdsel.

  • Varför har en färdselrätt inte antecknats på fastighetsregisterutdraget?

    En färdselrätt har nödvändigtvis inte stiftats eller så baserar sig färdseln på en rättighet som inte antecknas i fastighetsregistret.

  • Varför har färdselrättens bredd inte antecknats i fastighetsregistret?

    Det är möjligt att bredden inte har bestämts eller att uppgiften saknas i registret. Då måste bredden redas ut med hjälp av arkivundersökningar eller vid en enskild vägförrättning.

  • Vilka uppgifter anges i ett gravationsbevis?

    Av gravationsbevis framgår om det finns pantbrev eller inskrivna arrenderätter för fastigheten.

  • Vilken funktion har den anläggningsbeteckning som anges i ett gravationsbevis?

    Anläggningsbeteckningen i gravationsbevis är en beteckning påinteckningsbar arrenderätt.

    I samband med inskrivningen får arrenderätten en anläggningsbeteckning, med hjälp av vilken rätten kan identifieras. Anläggningsbeteckningen består av en fastighetsbeteckning, bokstaven L och en identifikationssiffra (t.ex. 999-8-77-6-L1). Med hjälp av anläggningsbeteckningen kan du beställa ett gravationsbevis, av vilket inteckningarna i arrenderätten framgår.

  • Behövs det ett bestyrkande av köp för arrendeavtalet?

    Arrendeavtal eller överföring av det behöver inte bestyrkas.

  • Hur får jag bort en anteckning om livslång nyttjanderätt under min livstid och efter att innehavaren av rätten har avlidit?

    Inskrivningen kan avföras på ansökan av rättsinnehavaren. Om innehavaren av rätten har avlidit, avför inskrivningsmyndigheten inskrivningen sex månader efter det att innehavaren av rätten har avlidit.

  • Vad är ett intyg om laga kraft?

    Om kommunen är arrendegivare, ska arrendebeslutet ha vunnit laga kraft, så att arrenderätten kan inskrivas i registret. Om uppgiften om laga kraft antecknats i arrendeavtalet, behövs inget separat intyg om laga kraft.

  • Varför måste arrendeavtalet inskrivas och vad har jag för nytta av det?

    Det lönar sig att inskriva arrenderätten i registret, så att den nya ägaren är bunden av den vid ett eventuellt ägarbyte samt av den orsaken att den kan intecknas som säkerhet för lån. För att kunna intecknas måste arrenderätten innehålla vissa villkor.

  • Vilka handlingar måste man skicka för att få en nyttjanderätt inskriven?

    En livslång nyttjanderätt kan till exempel vara sytning, dvs. rätt att bo på den fastighet man överlåtit. För inskrivning av en nyttjanderätt behöver vi förutom ansökan även det avtal som nyttjanderätten bygger på. Ett sådant avtal kan till exempel vara ett gåvobrev eller avtal om arvsskifte med fullmakter. Handläggaren av ärendet ber vid behov om tilläggsuppgifter.

  • Hur lönar det sig att fördela kostnader för väghållning?

    Delägarna kan sinsemellan komma överens om fördelningen av kostnader. Det finns också särskilda riksomfattande anvisningar för fördelning av väghållningskostnaderna (på finska).

    Det lönar sig att grunda ett väglag, om det finns många vägdelägare och vägen kräver regelbundet underhåll. Vägdelägarna kan inte grunda ett väglag med ett inbördes avtal. Väglaget grundas vid en enskild vägförrättning eller vid en förrättning som utförs av kommunens vägnämnd.

  • Vad är en ägoväg?

    En ägoväg är en väg som löper i terrängen och som används av markägaren. Andra fastigheters ägare har inte rätt att använda en ägoväg.

  • Vad är en enskild väg?

    En enskild väg är en väg som löper på enskild mark och som någon annan fastighet har vägrätt till. En enskild väg kan förvaltas av ett väglag. Man kan bli användare av väglagets väg genom att kontakta väglaget direkt. Rätt att använda väglagets väg syns inte på fastighetsregisterutdraget.

  • Var får jag reda på om en fastighet berörs av färdselrätter?

    Uppgifter om färdselrätter får du på vår kundservice.

  • Hur avgränsar jag en ortnamns- eller adressökning att gälla endast en kommun?

    Du kan i sökfältet skriva ett komma och kommunens namn efter ortnamnet eller adressen, t.ex. "Mustapuro, Kuusamo".

  • Hur korrigerar jag när jag klickat på fel ställe med mätningsverktyget?

    Det lönar sig att slutföra mätningen trots felklicket och inte göra korrigeringar förrän till sist. Du kan godkänna mätningen genom att dubbelklicka eller klicka på den sista mätningspunkten på nytt. Efter detta kan du enkelt editera mätningen på vilken punkt som helst genom att ta tag i och dra linjen till rätt ställe. Sträckans avstånd eller arealen uppdateras omedelbart enligt ändringarna.

  • Hur slutar jag använda t.ex. verktyget Mät sträckan?

    Ett verktyg är aktivt tills du väljer ett nytt verktyg. Ett annat alternativ är att klicka på det valda verktygets ikon på nytt, då är verktyget inte längre aktivt.

  • I vilka format visas koordinaterna?

    Koordinater visas i olika format i olika koordinatsystem. Nedan följer exempel på koordinater som används i tjänsten och deras format.
     

    Plankoordinatsystem och geografiska koordinater i koordinatsystemet ETRS89

    Koordinatsystem N / lat E / lon
    ETRS-TM35FIN-plankoordinater 7134868,000 494839,000
    ETRS-GKn-plankoordinater 7137723,089 27494836,935
    ETRS89 geografiska koordinater (~WGS84) 64,33965428° 26,89318582°
      64° 20,379' 26° 53,591'
      64° 20' 22,755'' 26° 53' 35,469''

    Plankoordinater och geografiska koordinater i kartverkskoordinatsystemet (KKS)

    Koordinatsystem N / lat  E / lon
    KKS-grundkoordinatsystem 7137856,044 3495009,271
    KKS-enhetskoordinatsystem 7137856,044 3495009,271
    KKS geografiska koordinater 64,33926208° 26,89675786°
      64° 20,356' 26° 53,805'
      64° 20' 21,344'' 26° 53' 48,328''

     

  • I vilket format ska geografiska koordinater anges?

    Mata in geografiska koordinater i koordinatverktyget så att de innehåller behövliga skiljetecken, dvs. grader, minuter och sekunder.

    Exempel  
    64.33926208° 26.89675786°
    64° 20.356' 26° 53.805'
    64° 20' 21.344'' 26° 53' 48.328''

    Du kan ersätta gradtecknet ° med bokstaven d, t.ex. 64d 20.356'

  • Kan jag använda en karta som jag skrivit ut från Kartplatsen som bilaga till en officiell ansökan?

    Du får från Kartplatsen kopiera, lagra och skriva ut enstaka kartor för eget bruk och för kunskapsprov. Mera information om användarvillkor. 

  • Varför är fastighetsgränsens sträckning fel?

    Det kan förekomma inexaktheter i kartans lägesuppgifter, eftersom det inte finns exakta koordinater för alla råmärken. Gränserna på Fastighetsregisterkartan är vägledande. Gränserna framgår närmare av förrättningshandlingar och terrängen.

  • Varför syns inte flygbildernas fotograferingsår?

    Kartplatsen visar alltid den nyaste flygbilden. Tjänsten får bilderna via WMTS-gränssnittet. Gränssnittet möjliggör inte att uppgiften om fotograferingsår följer med bilden. Du kan ta reda på fotograferingsåret från indexet (på finska).
     

  • Varför visar adressen fel byggnad?

    Adressökningen i Kartplatsen baserar sig på ett adressmaterial som härletts ur Terrängdatabasen. Adressen i materialet är en beräknad adress som hör ihop med väglinjen, det är alltså inte en officiell byggnads- eller fastighetsadress.

    De mest exakta skalorna i bakgrundskartmaterialet visar byggnadernas adressnummer enligt Befolkningsregistercentralens byggnads- och lägenhetsregister. Dessa uppgifter upprätthålls av kommunerna.