Hoppa till huvudinnehåll

Ofta förekommande frågor

Behöver du hjälp? Ta en titt på våra ofta förekommande frågor.

  • Behövs det ett bestyrkande av köp för arrendeavtalet?

    Arrendeavtal eller överföring av det behöver inte bestyrkas.

  • Hur får jag bort en anteckning om livslång nyttjanderätt under min livstid och efter att innehavaren av rätten har avlidit?

    Inskrivningen kan avföras på ansökan av rättsinnehavaren. Om innehavaren av rätten har avlidit, avför inskrivningsmyndigheten inskrivningen sex månader efter det att innehavaren av rätten har avlidit.

  • Vad är ett intyg om laga kraft?

    Om kommunen är arrendegivare, ska arrendebeslutet ha vunnit laga kraft, så att arrenderätten kan inskrivas i registret. Om uppgiften om laga kraft antecknats i arrendeavtalet, behövs inget separat intyg om laga kraft.

  • Varför måste arrendeavtalet inskrivas och vad har jag för nytta av det?

    Det lönar sig att inskriva arrenderätten i registret, så att den nya ägaren är bunden av den vid ett eventuellt ägarbyte samt av den orsaken att den kan intecknas som säkerhet för lån. För att kunna intecknas måste arrenderätten innehålla vissa villkor.

  • Vilka handlingar måste man skicka för att få en nyttjanderätt inskriven?

    En livslång nyttjanderätt kan till exempel vara sytning, dvs. rätt att bo på den fastighet man överlåtit. För inskrivning av en nyttjanderätt behöver vi förutom ansökan även det avtal som nyttjanderätten bygger på. Ett sådant avtal kan till exempel vara ett gåvobrev eller avtal om arvsskifte med fullmakter. Handläggaren av ärendet ber vid behov om tilläggsuppgifter.

  • Hur vet jag om mitt husbolag redan förts in i bostadsdataystemet?

    Efter att ditt husbolags aktiebok överförts till bostadsdatasystemet, underrättar husbolaget aktieägarna om detta. Du kan med disponenten eller Lantmäteriverkets kundservice kontrollera huruvida ditt bostadsbolags aktiebok redan har förts in i bostadsdatasystemet.

    Husbolag som är bildade 2019 eller senare har direkt förts in i bostadsdatasystemet.

  • Vad är bostadsdatasystemet?

    Bostadsdatasystemet är ett elektroniskt register. I registret insamlas uppgifter om äganden, pantsättningar och begränsningar för aktielägenheter, såsom bostäder och bilplatser. 

    Alla omkring 90 000 husbolag och 1,5 miljoner aktielägenheter i Finland kommer att överföras till bostadsdatasystemet. Samtidigt ersätts aktiebreven i pappersform för aktielägenheter med elektroniska ägaranteckningar.

  • Varför behövs ett bostadsdatasystem?

    Bostadsdatasystemet förbättrar tillgängligheten och tillförlitligheten av uppgifter och ägaranteckningar som gäller bostadslägenheter. 

    Tidigare har det inte funnits tillgång till jämförbara, centraliserade och omfattande uppgifter om husbolag, aktielägenheter i husbolag, ägande och pantsättning av aktielägenheter. Centraliserad information gynnar samhället och gör det möjligt att utveckla digitala tjänster.

  • Är uppgifterna i bostadsdatasystemet offentliga?

    Uppgifterna i bostadsdatasystemet är i huvudsak offentliga. Offentlighet är dock inte lika med obegränsad tillgång till uppgifterna. Systemet innehåller personuppgifter och bestämmelser om utlämnande av personuppgifter utfärdas genom lag. 

    Ett husbolags aktiebok är offentlig. I övrigt lämnas uppgifter i bostadsdatasystemet ut för de ändamål som fastställs i lag.

  • Hur länge tar det att genomföra en klyvning?

    Genomföringstiderna för klyvningar varierar ganska mycket. Tiden beror bl.a. på arealen på området som ska klyvas, antalet delägare i skiftet och hur tvistig förrättningen är. Medianen för genomföringstiderna för klyvningar är cirka 12 månader. Tiden förlängs avsevärt, om någon söker ändring i förrättningen hos jorddomstolen.

  • Hur länge tar det att genomföra en styckning?

    I genomsnitt tar det cirka 6 månader att genomföra en styckning efter att förrättningen har blivit anhängig och den nya styckningsfastigheten har antecknats i fastighetsregistret.

  • Måste man delta i förrättningssammanträdet?

    Om man vid sammanträdet behandlar ärenden som man kommer överens om vid förrättningen eller om det råder oklarheter om de gamla rårna, är det bra om sakägaren är på plats. Om du inte kan närvara, lönar det sig att kontakta förrättningsingenjören före sammanträdet. Du kan också befullmäktiga en annan person att representera dig vid sammanträdet.

  • När lönar det sig att ansöka om klyvning?

    En klyvning är det enklaste sättet för fastighetens delägare att få fastigheten delad. Efter att man ansökt om en klyvningsförrättning tar lantmäterimyndigheten hand om genomförandet och planeringen av delningen. Genom klyvning får man i regel fastigheten delad även om någon part skulle motsätta sig delningen.

  • När lönar det sig att upprätta ett skiftesavtal och få delningen genomförd genom styckning?

    När det är möjligt att avtala om delningen av en lägenhet och man uttryckligen önskar ett visst slutresultat. I ett skiftesavtal avtalar delägarna sinsemellan bindande om de ägor som var och en får och om gränserna. Vid en styckning förverkligas det skiftesavtal som delägarna godkänt och slutit som sådant.

  • Vad betyder styckning i eget namn eller för eget behov?

    En markägare kan från sin egen fastighet avskilja en ny lägenhet genom styckning, exempelvis för kommande försäljningsbehov. Efter styckningen är den nya lägenhetens område och dess rättigheter kända. Detta underlättar vidareförsäljning av fastigheten. Du kan anhängiggöra en styckning i ditt eget namn med en ansökan om lantmäteriförrättning.

  • Vad kostar en klyvning?

    Fastighetsförrättningsavgiften för klyvning  bestäms både enligt arealen på det område som är föremål för skifte och antalet registerenheter som bildas.

  • Vad är det för skillnad mellan en styckning och en klyvning?

    Ett område som förvärvats genom köp, byte eller gåva bildas till en egen fastighet genom styckning. Vid en klyvning upplöses samägande av lägenhet. Vid en klyvning delas en samägd fastighet upp till nya fastigheter enligt delägarnas andelar.

  • Vad är förutsättningen för genomförandet av en klyvning?

    Den som ansöker om klyvning ska ha lagfart på sin ägarandel.

  • Vem betalar kostnaderna för en klyvning?

    Kostnader bestäms oftast för samtliga parter i delningen. Om en fastighet delas i två lika värdefulla delar, delas förrättningskostnaderna oftast på hälften.

  • Överförs de inteckningar som säljaren gjort i fastigheten på det outbrutna område som ska styckas?

    De inteckningar som fastställts i säljarens fastighet hänför sig också till det outbrutna området, om det inte befriats från dem efter köpslutet. Det är bra om parterna i köpet sköter befriandet före styckningen. Befriandet av en ny fastighet från inteckningar kan behandlas även vid förrättningen, om ägaren av det outbrutna området begär det.

  • Hur lång tid tar en inlösning av tillandning?

    Genomföringstiden för en inlösning av tillandning (från ansökan till registrering av förrättning) har varit cirka åtta månader.

  • Hur mycket kostar en tillandning?

    Det har gjorts få fastighetsköp gällande tillandningar. De få köpen har ofta styrts av ersättningspraxisen vid inlösning av tillandning. De ersättningar som bestämts vid inlösningarna har varit beroende av hurdan fastighet tillandningen har fogats till. Ofta inlöses tillandning och fogas till en byggplats, varvid ersättningen är priset på byggplatsens tilläggsområde. Ersättningen för tillandning som fogats till byggplats har ofta varit 30–100 procent av priset på den egentliga (dyra) tomtmarken. Ersättningens storlek beror på bl.a. tillandningens kvalitet och storlek samt på det om den medför byggrätt eller inte. Om tillandningen fogas till jord- och skogsbruksmark, baserar sig dess värde på priset på tilläggsmark till jord- och skogsbruksområde.

  • Kan en markägare ansöka om inlösningsförrättning för bestämmande av ersättning?

    Ja. En markägare kan möjligtvis ansöka om ersättningar efter att kommunens byggnadsnämnd fattas beslut om placeringen av en ledning eller till följd av en naturskyddsmyndighets skyddsbeslut (exempelvis avgränsning av naturtyp eller skyddande av en arts förekomstplats). Man ska i första hand avtala om ersättning, men om det inte går att nå ett avtal kan ledningsbyggaren, markägaren och skyddsmyndigheten ansöka om en förrättning för bestämmande av ersättning. Den ersättningsskyldige betalar nästan alltid kostnaderna för förrättningen, även om sökanden skulle vara ersättningsmottagare.

  • Kan förrättningsingenjören eller inlösningskommissionen förplikta inlösaren att låta vidta vissa åtgärder, exempelvis reparationer?

    Nej. Vid förrättningen kan man bestämma endast ersättningar i pengar, med vilka man sedan kan vidta reparationsåtgärderna. Inlösaren och överlåtaren kan dock komma överens om reparationer som görs på inlösarens bekostnad.

  • Kan man få ett förslag eller förhandsinformation om inlösningsersättningen av förrättningsingenjören?

    Nej. Förrättningsingenjören eller inlösningskommissionen fattar endast beslut i ärendet. Inlösaren och överlåtaren kan dock framföra sina åsikter om ersättningen. Förrättningsingenjören kan dock svara på frågor om allmänna principer gällande ersättningsgrunderna.

  • Medför en lantmäteriförrättning eller ersättningar som bestäms vid en förrättning skattekonsekvenser?

    Om ersättningar bestäms vid en förrättning, ska i regel skatt betalas på dessa. Närmare uppgifter om skattekonsekvenser får du av skattemyndigheten eller i skattemyndighetens anvisning..

     

  • Det skriftliga pantbrevet har förkommit. Vad ska jag göra?

    Om ett skriftligt pantbrev kommer bort ska det alltid dödas. Ansök om dödande av pantbrev hos tingsrätten på den ort där fastigheten är belägen.

    Om du även vill döda pantbrevets inteckningar, ansök om ändring av inteckning hos Lantmäteriverket. Om du inte vill döda inteckningarna, ansök hos Lantmäteriverket om ett elektroniskt pantbrev som motsvarar det skriftliga pantbrevet som har förkommit.

    Du kan ansöka om ett nytt pantbrev och om inteckningar på det även om dödandet av det förkomna pantbrevet inte är slutfört.

  • Hur söker man pantbrev i Fastighetsöverlåtelsetjänsten?

    Man kan ansöka om inteckning via Fastighetsöverlåtelsetjänsten när inteckningssökanden eller -sökandena beviljats lagfart på fastigheten eller när en arrenderättt har inskrivits.

    Om fastighetsköpet äger rum i webbtjänsten, kan man söka inteckningar direkt efter köpslutet.

    I Fastighetsöverlåtelsetjänsten kan man på samma gång ansöka om en eller flera inteckningar i en fastighet eller en arrenderätt.

  • Jag behöver ett pantbrev snabbt. Kan jag få det omedelbart?

    Nej, tyvärr. Vid handläggningen av ansökan undersöks att den sökande kan beviljas inteckning. Beslut om elektroniskt pantbrev bifogas fakturan, men det elektroniska pantbrevet kan användas omedelbart när anteckningen finns i registret.

    Man kan av grundat skäl påskynda handläggningen av inteckning.

  • Jag har ett skriftligt pantbrev. Hur omvandlar jag det till elektroniskt?

    Ett skriftligt pantbrev kan inte längre användas som säkerhet för en skuld. Pantbrevet har dock inte blivit ogiltigt, men det bör omvandlas till elektroniskt.

    Omvandlingen kan göras på två sätt: du kan ansöka om omvandling från skriftligt till elektroniskt separat hos Lantmäteriverket eller ansöka om ändring av det skriftliga pantbrevets innehavare, dvs. överföring exempelvis till en bank. Vid överföringen omvandlas pantbrevet automatiskt till elektroniskt. Det skriftliga pantbrevet ska skickas till Lantmäteriverket i original som bilaga till ansökan.

  • Jag har sålt ett outbrutet område. Hur överför jag den utan gravationer som belastar stomfastigheten?

    Inteckningarna i ett sålt outbrutet område kan upplösas så att de enbart belastar stomfastigheten. Således kan köparen av det outbrutna området använda det outbrutna området han eller hon har köpt som föremål för sina egna inteckningar. Då måste man ansöka om upplösning av gemensam inteckning.

  • Jag tänker sälja min fastighet. Måste jag döda mina pantbrev?

    Nej, det behöver du inte göra. Du kan överlåta pantbreven på inteckningarna till köparen, som kan dra nytta av dem i framtiden. På elektroniska pantbrev ska den innehavaren söka ändring av innehavaranteckning dvs. överföring av elektroniskt pantbrev.

  • Jag vill befullmäktiga ett ombud att ansöka om inteckningarna. Vad ska befullmäktigandet innehålla?

    Av fullmakten som undertecknats av ägaren till föremålet för inteckningen ska framgå ombudets namn, föremålet för inteckning och inteckningens belopp.

  • Kan jag kasta bort ett onödigt pantbrev?

    Du får inte själv förstöra ett pantbrev genom att kasta bort eller bränna upp det, eftersom inteckningen kvarstår. Dödande av inteckning ska sökas hos Lantmäteriverket.

  • På hur stora eurobelopp kan inteckning sökas?

    Den sökande bestämmer penningsumman själv. Inteckningens eurobelopp är inte begränsat.

  • Skulderna är betalda och pantbrevet har återlämnats. Ska jag döda pantbrevet?

    Det är inte nödvändigt att döda pantbrevet. Samma pantbrev kan användas även senare som säkerhet för skuld.

  • Vad avses med elektroniskt pantbrev?

    Med elektroniskt pantbrev avses en anteckning i lagfarts- och inteckningsregistret som visar att ett elektroniskt pantbrev utfärdats för inteckningen. I registret antecknas vem som är innehavare av det elektroniska pantbrevet. Den sökande får ingen pappersversion av det elektroniska pantbrevet, utan bara ett beslut om att inteckningen har fastställts.

     

  • Vad betyder anteckning om mottagare av ett elektroniskt pantbrev?

    När du söker om elektroniskt pantbrev, och inteckningen blir pantsatt för ditt lån, ber vi att pantbrevs mottagare alltså banken som borgenär inskrivs som mottagare. På ansökan behövs bankens FO-nummer.

  • Varför syns inteckningar som gjorts under tidigare ägares tid i gravationsbeviset för vår fastighet? Och vad innebär anteckningarna om inteckningar, när vi redan har betalat av bostadslånet?

    Inteckningar upphör inte genom att skulden betalas bort, utan inteckningarna måste dödas separat. I samband med fastighetsköpet dödas inte inteckningarna i allmänhet, utan inteckningarna lämnas i kraft, om den nya ägaren behöver dem som säkerhet för ett lån. Även om inteckningen inte utgör säkerhet för ett lån just nu, kan inteckningen användas som säkerhet när det finns behov av ett nytt lån.

  • Hur kan jag kontrollera Lantmäteriverkets väg- och adressuppgifter? Hur rapporterar jag fel jag har upptäckt?

    Lantmäteriverkets positions- och adressuppgifter för vägar kan kontrolleras på Kartplatsen. På Kartplatsen kan du också skicka feedback om du upptäcker brister och meddela om fel på kartan. Lantmäteriverket går igenom all feedback. Du kontaktas om du så önskar och har lämnat dina kontaktuppgifter.

  • Hur säkerställer jag att kartorna i min navigator är uppdaterade?

    Genom att uppdatera kartorna så ofta som möjligt säkerställer du att kartorna är så aktuella som möjligt. Kartorna uppdateras områdesvis. Väg- och adressuppgifterna är i praktiken aldrig helt felfria eller uppdaterade eftersom det ständigt sker förändringar i uppgifterna.

  • Vad ska jag göra om jag upptäcker ett fel i min navigators väg- eller adressuppgifter?

    Kontrollera när du senast har uppdaterat kartorna i din navigator och fråga säljaren eller tillverkaren om en uppdatering finns tillgänglig.

    Det är också bra att meddela brister och fel i kartan till den som har tillverkat navigationsutrustningen eller den som producerat kartan:

  • Varifrån kommer kartorna i min navigator?

    Endast en del av kartorna i navigatorerna baseras på data från Lantmäteriverket. Enligt vår information använder HERE, Tomtom och Google Trafikledverkets Digiroad-vägdata för sina kartor. Där uppdateras positionsdata från Lantmäteriverkets terrängdatabas.

    I bilnavigatorer är HEREs eller Tomtoms kartor vanligast förekommande, Google används mest i mobiltelefoner, surfplattor och datorer.

  • Hur avgränsar jag en ortnamns- eller adressökning att gälla endast en kommun?

    Du kan i sökfältet skriva ett komma och kommunens namn efter ortnamnet eller adressen, t.ex. "Mustapuro, Kuusamo".

  • Hur korrigerar jag när jag klickat på fel ställe med mätningsverktyget?

    Det lönar sig att slutföra mätningen trots felklicket och inte göra korrigeringar förrän till sist. Du kan godkänna mätningen genom att dubbelklicka eller klicka på den sista mätningspunkten på nytt. Efter detta kan du enkelt editera mätningen på vilken punkt som helst genom att ta tag i och dra linjen till rätt ställe. Sträckans avstånd eller arealen uppdateras omedelbart enligt ändringarna.

  • Hur slutar jag använda t.ex. verktyget Mät sträckan?

    Ett verktyg är aktivt tills du väljer ett nytt verktyg. Ett annat alternativ är att klicka på det valda verktygets ikon på nytt, då är verktyget inte längre aktivt.

  • I vilka format visas koordinaterna?

    Koordinater visas i olika format i olika koordinatsystem. Nedan följer exempel på koordinater som används i tjänsten och deras format.

     

    Plankoordinatsystem och geografiska koordinater i koordinatsystemet ETRS89

    Koordinatsystem N / lat E / lon
    ETRS-TM35FIN-plankoordinater 7134868,000 494839,000
    ETRS-GKn-plankoordinater 7137723,089 27494836,935
    ETRS89 geografiska koordinater (~WGS84) 64,33965428° 26,89318582°
      64° 20,379' 26° 53,591'
      64° 20' 22,755'' 26° 53' 35,469''

    Plankoordinater och geografiska koordinater i kartverkskoordinatsystemet (KKS)

    Koordinatsystem N / lat  E / lon
    KKS-grundkoordinatsystem 7137856,044 3495009,271
    KKS-enhetskoordinatsystem 7137856,044 3495009,271
    KKS geografiska koordinater 64,33926208° 26,89675786°
      64° 20,356' 26° 53,805'
      64° 20' 21,344'' 26° 53' 48,328''

     

  • I vilket format ska geografiska koordinater anges?

    Mata in geografiska koordinater i koordinatverktyget så att de innehåller behövliga skiljetecken, dvs. grader, minuter och sekunder.

    Exempel  
    64.33926208° 26.89675786°
    64° 20.356' 26° 53.805'
    64° 20' 21.344'' 26° 53' 48.328''

    Du kan ersätta gradtecknet ° med bokstaven d, t.ex. 64d 20.356'

  • Kan jag använda en karta som jag skrivit ut från Kartplatsen som bilaga till en officiell ansökan?

    Du får från Kartplatsen kopiera, lagra och skriva ut enstaka kartor för eget bruk och för kunskapsprov. Mera information om användarvillkor. 

  • Varför syns inte flygbildernas fotograferingsår?

    Kartplatsen visar alltid den nyaste flygbilden. Tjänsten får bilderna via WMTS-gränssnittet. Gränssnittet möjliggör inte att uppgiften om fotograferingsår följer med bilden. Du kan ta reda på fotograferingsåret från indexet (på finska).

    I Paikkatietoikkuna du kan titta på historiska flygbilder och till och med se deras fotograferingsår.

     

  • Varför visar adressen fel byggnad?

    Adressökningen i Kartplatsen baserar sig på ett adressmaterial som härletts ur Terrängdatabasen. Adressen i materialet är en beräknad adress som hör ihop med väglinjen, det är alltså inte en officiell byggnads- eller fastighetsadress.

    De mest exakta skalorna i bakgrundskartmaterialet visar byggnadernas adressnummer enligt Befolkningsregistercentralens byggnads- och lägenhetsregister. Dessa uppgifter upprätthålls av kommunerna.

  • Varför är fastighetsgränsens sträckning fel?

    Det kan förekomma inexaktheter i kartans lägesuppgifter, eftersom det inte finns exakta koordinater för alla råmärken. Gränserna på Fastighetsregisterkartan är vägledande. Gränserna framgår närmare av förrättningshandlingar och terrängen.

  • En part i förvärvet är ett bolag med FO-nummer, men jag kan inte göra en köpvittnesanmälan eftersom bolaget är i likvidation eller inte ännu registrerat. Hur ska jag gå tillväga?

    Blanketten för köpvittnets anmälan hämtar automatiskt uppgifter ur företags- och organisationsdatasystemet. Om koden är giltig uppstår inga problem. I det här fallet ska du använda funktionen Lägg till överlåtare som saknar finsk personbeteckning eller FO-nummer och använd koden som finns i överlåtelsehandlingen. 

  • Hur anmäler jag mina ändrade kontaktuppgifter till Lantmäteriverket?

    Som köpvittne ska du utan dröjsmål anmäla dina ändrade kontaktuppgifter till adressen rekisteriasiat@maanmittauslaitos.fi.

  • Hur kan jag försäkra mig om att Lantmäteriverket har mottagit köpvittnets anmälan?

    Du som köpvittne får inget separat meddelande om att Lantmäteriverket har mottagit anmälan. Om det uppstår tekniska problem medan du gör anmälan får du ett meddelande om att det inte gick att skicka blanketten.

  • Jag anhängiggjorde en lagfart genom köpvittnets anmälan. Hur kan jag kontrollera att lagfarten har blivit anhängig?

    Som köpare kan du alltid granska anhängiga ärenden i e-tjänsten. Efter några dagar syns anhängiga ärenden i lagfarts- och inteckningsregistret.  Vem som helst kan begära ett lagfartsbevis för en fastighet, där även anhängiga lagfarter framgår.

  • Kan Lantmäteriverket förlänga mitt förordnande som köpvittne trots att jag fyller 68 år?

    Nej. Enligt lagen upphör rätten att vara ett köpvittne förordnat av Lantmäteriverket när köpvittnet fyller 68 år.

  • Måste jag spara köpvittnets arkiv permanent?

    Vid Lantmäteriverket finns ett permanenta elektroniskt arkiv för köpvittnenas journaler, men det är också bra att du förvarar ditt eget arkiv åtminstone några år, eftersom ett köpvittne på begäran ska ge en kopia av åtkomsthandlingar.

  • När ska man betala överlåtelseskatt?

    Överlåtelseskatten ska vara betald när lagfarten anhängiggörs. Om du som köpvittne gör lagfarten anhängig genom köpvittnets anmälan ska du informera köparen om skyldigheten att betala överlåtelseskatt. Läs mer om överlåtelseskatten på Skatteförvaltningens webbplats.

  • Vad är råmark?

    Med råmark avses i huvudsak ett obebyggt område som saknar en detaljerad plan, men där syftet är att inom den närmsta framtiden planlägga marken för planmässigt samhällsbyggande. De som köper råmark är vanligen kommuner eller finansinstitut. I blanketten för köpvittnets anmälan ska du endast infoga objekt av det här slaget på platsen för användningsändamål för råjorden.

  • Varför måste ett köpvittne känna till objektets kvalitet och areal?

    Uppgifterna i köpvittnets anmälan måste vara korrekta, eftersom vi baserar köpeskillingsregistret på anmälningarna. Dessa registeruppgifter används för många olika ändamål.

    Det är viktigt att vi i fråga om överlåtelse får rätt information om vilken typ av fastighet det är fråga om (skog, åker, byggplats, impediment) och vilken areal den omfattar. Det är bra att vara noga med arealen. I blanketten finns en räknare till hjälp när du gör anmälan. 

  • Varför måste man fråga parterna i köpet om släktskap?

    Som köpvittne är det bra att uppmärksamma släktskap och fråga om saken vid köptillfället och ange det i köpvittnets anmälan. 
    Uppgifterna är relevanta för köpeskillingsregistret eftersom handeln mellan släktingar ofta inte är jämförbar med handeln på den fria marknaden. Till exempel kan köpeskillingen avvika från marknadsvärdet.

  • Vilka handlingar kan jag bifoga till köpvittnets anmälan?

    Som bilaga till köpvittnets anmälan ska du endast bifoga åtkomsthandling, fullmakter och eventuell kartbilaga. Köpvittnets anmälan går direkt till kommunerna, så det är inte tillåtet att bifoga andra bilagor.

    För en lagfart kan kunden lämna in andra bilagor (t.ex bouppteckning, släktutredning, arvskiftesavtal) till Lantmäteriverket. Vilka bilagor som behövs tar du lätt reda på med hjälp av serviceguiden.

  • Får det finnas byggnader på en landsvägs skyddsområde?

    Befintliga byggnader får finnas på skyddsområdet. Nybyggande på skyddsområde är begränsat, men inte helt förbjudet. Vid ansökan om bygglov på skyddsområde hörs väghållningsmyndigheten.

  • Hur lång tid tar det från anhängiggörandet av en förrättning till besittningstagandet av vägområden?

    Vanligtvis sker besittningstagandet i samband med förrättningens inledningssammanträde. Sammanträdet hålls i regel inom tre månader efter att förrättningsansökan inlämnats.

  • Medför en lantmäteriförrättning eller ersättningar som bestäms vid en förrättning skattekonsekvenser?

    Om ersättningar bestäms vid en förrättning, ska i regel skatt betalas på dessa. Närmare uppgifter om skattekonsekvenser får du av skattemyndigheten eller i skattemyndighetens anvisning..

     

  • Finns det andra kostnader utöver priset?

    Vi tar inte ut separata leveranskostnader för beställningar.

  • Hur får jag mina inköp?

    Vi skickar utdrag och intyg som nedladdningsbara länkar per-epost. Nedladdningslänken är giltig i 30 dagar efter beställningen.

  • Hur kan jag betala mina inköp?

    Du kan betala dina inköp med följande bankers nätbankkoder: Aktia, Andelsbanken, Danske Bank, Handelsbanken, Nordea, Oma Säästöpankki, POP Banken, S-Banken, Sparbanken och Ålandsbanken eller med följande kreditkort: Visa, Master Card, American Express.

  • Hur uppdaterar jag min e-postadress i Lantmäteriverkets e-tjänst?

    Vid inloggning i Lantmäteriverkets e-tjänst används Suomi.fi-autentisering. Autentiseringstjänsten förmedlar uppgifter som lagrats i befolkningsdatasystemet, exempelvis personnummer och e-postadress, till e-tjänsten.

    Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (MDB) upprätthåller uppgifterna i befolkningsdatasystemet. Om du vill göra ändringar i dina uppgifter, exempelvis ändra e-postadress, kan du göra det via tjänsten Kontroll av egna uppgifter på MDB:s webbplats.

  • Hur vet jag vilka utdrag och intyg jag kan köpa för min fastighet?

    De utdrag och intyg som kan köpas beror på hurdant objekt det är fråga om:

    • Fastighet: fastighetsregisterutdrag, kartutdrag ur fastighetsregistret, lagfartsbevis, gravationsbevis
    • Outbrutet område: fastighetsregisterutdrag, lagfartsbevis, gravationsbevis
    • Arrenderätt: intyg över arrenderätt, gravationsbevis

    Läs mera om innehållet i utdragen och intygen.

  • Jag fick ingen bekräftelse på min order i min e-post, vad ska jag göra?

    Kontakta vår kundservice, som skickar dig en ny orderbekräftelse inklusive nedladdningslänkar.

  • Jag har fått en begäran att komplettera min ansökan via Lantmäriverkets e-tjänst. Vad ska jag göra?

    Sök i listan Pågående ärenden det ärende vars ärendenummer motsvarar ärendenumret i kompletteringsbegäran. Klicka upp ärendet så får du fram knappen "Komplettera ansökan". Med den blankett som öppnas via knappen kan du skicka de handlingar som handläggaren av inskrivningsärendet begärt som bilagor och lämna in en verbal utredning. Handlingarna har inkommit till Lantmäteriverket, om du får kvitteringen "Kompletteringarna har tagits emot".

  • Jag håller på att söka lagfart, men uppgifterna om den fastighet som jag har köpt syns inte på listan. Varför?

    Köpvittnet skickar uppgifterna till Lantmäteriverket och de syns i Lantmäteriverkets e-tjänst cirka en vecka efter undertecknandet.
     

  • Jag äger en fastighet, men varför syns den inte på listan?

    Om din fastighet fattas från listan, kan det bero på exempelvis följande orsaker:

    • Ägandet har inskrivits på den tiden då man inte alltid antecknade personnummer. Kontakta Lantmäteriverkets kundservice.
    • Du har just förvärvat fastigheten och köpvittnet har ännu inte skickat meddelandet till Lantmäteriverket.
    • Du har fått fastigheten exempelvis i arv och du har ännu inte sökt lagfart på den. Läs mera om lagfart.
  • Kan jag köpa utdrag eller intyg över någon annan än din egen fastighet?

    I Lantmäteriverkets e-tjänst kan du köpa utdrag över vilken fastighet som helst. På utdragen syns ägarens namn och födelsedatum. Över dina egna fastigheter kan du köpa utdrag där utöver namnet visas personnummer och adress.

  • Kan jag logga in som representant för ett företag?

    Ja. Tjänsten kan användas av personer som i handelsregistret har firmateckningsrätt för organisationen eller som befullmäktigats att sköta fastighetsärenden.

  • Kan jag se min fastighets uppgifter då jag äger aktier i ett bostadsaktiebolag?

    I sådana fall är fastighetsuppgifter inte tillgängliga. Fastigheten, dvs. markbotten, ägs av bostadsaktiebolaget. Uppgifter om fastigheter som ägs av företag och andra organisationer finns för närvarande inte tillgängliga.

  • Vad betyder tecknen i olika färg i anslutning till fastighetsuppgifterna?

    • Röd symbol+ K = fastighet
    • Orange symbol + M = outbrutet område
    • Blå symbol + V = arrenderätt
  • Varför kräver e-tjänsten stark autentisering?

    Med stark autentisering säkerställs att uppgifterna visas för en verklig person. Med hjälp av personnummer säkerställs också att den inloggade personen endast kan se de ägor och arrenderätter, på vilka hens personnummer antecknats. Ägorna kan vara fastigheter, delar av fastigheter, eller arrenderätter.

  • Varför står det "inte lagfaren" i min fastighets uppgifter?

    I uppgifterna står det "inte lagfaren" i två olika fall.

    • Lagfart har ännu inte sökts på fastigheten.
    • Ansökan om lagfart har lämnats in, men ärendet är anhängigt, eftersom ansökan ännu inte har handlagts.

    På lagfartsbeviset ser man om lagfarten är anhängig. Lagfarten träder i kraft när ansökan har handlagts och beslutet om beviljande av lagfart har fattats.

  • På aktielägenhetsutskriften finns begränsningen 'Anmälan från den som förvarar skyddsdokumenten' för lägenheten. Vad betyder detta?

    Syftet med begränsningen är att informera om ett pågående RS-förfarande i husbolaget och att förhindra registrering av anteckningar och begränsningar som kommer från andra personer än den som förvarar skyddsdokumenten. RS-förfarandet är ett säkerhetssystem enligt lagen om bostadsköp för köpare av ett nybygge som inte ännu står färdigt. 

    Vid RS-förfarandet ska den som förvarar skyddsdokumenten (banken eller regionförvaltningsverket) anmäla aktiernas nya ägare och pantsättningar och eventuella begränsningar för registrering i bostadsdatasystemet.

  • För vilka pantsättningar kan jag göra en ansökan?

    Panttagaren (till exempel en bank) kan ansöka om pantsättning antingen upp till aktiens hela värde eller begränsat upp till ett önskat belopp i euro. Även pantsättning i kvotdelar är möjlig.

  • Hur ansöker jag om registrering av pantsättning?

    Endast panttagaren, till exempel en bank, kan ansöka om registrering av pantsättning. Pantsättning ansöks med en blankett

    Registrering av pantsättningen i bostadsdatasystemet förutsätter att aktieägaren har en elektronisk ägaranteckning. 

  • Hur registreras pantsättning, när mitt aktiebrev står som säkerhet för ett lån i banken?

    Om banken har ditt aktiebrev som säkerhet för lån, kan du ge banken en fullmakt att ansöka om pantsättning för din räkning.

  • Kan jag använda min lägenhet som säkerhet för ett lån hos flera olika banker?

    Det är möjligt att registrera flera pantsättningar och pantsättningar i kvotdelar för en lägenhet, det vill säga att en lägenhet kan pantsättas hos flera olika banker.  

    Panttagarbanken ansöker om registrering av pantsättningen hos Lantmäteriverket. För registrering av pantsättning behövs samtycke av ägaren. Observera också att panttagaren fastställer objektets värde och fattar beslut om huruvida objektet kan användas som säkerhet. 

  • Behöver jag också separat ansöka om registrering av ägande av en bilplats?

    Om bilplatsen har ett eget aktiebrev, ansök om registrering av ägande för bilplatsen på samma sätt som för en aktielägenhet. I nya husbolag (som grundats 2019 eller senare) ansöker den nya ägaren om registrering av äganderätt till en bilplats med samtycke av föregående ägare. 

    Om bilplatsen inte har ett eget aktiebrev, behöver du inte ansöka om registrering av bilplatsen separat eftersom lägenheten och bilplatsen besitts med samma aktiegrupp. Objekt som besitts med en aktiegrupp visas i bolagsordningen och aktielägenhetsutskriften. 

  • Hur kan jag registrera mitt ägande, om mitt fysiska aktiebrev har försvunnit?

    Om ditt fysiska aktiebrev har försvunnit eller blivit förstört, ska du ansöka om dödande av aktiebrevet hos tingsrätten.

    Om du har ansökt om dödande av aktiebrevet innan husbolaget har överfört aktieboken till bostadsdatasystemet, ska bolaget ge ett nytt aktiebrev eller ett interimsbevis i stället för det dödade aktiebrevet.

    Om du har ansökt om dödande av aktiebrevet efter att aktieboken har överförts, behöver husbolaget inte ge ett nytt aktiebrev eller ett interimsbevis. Bifoga domstolens beslut om dödande av aktiebrevet till ansökan om registrering av ägande.

  • Jag behöver registrering snabbt. Kan jag få den på en gång?

    Registreringen av ärendet kan påskyndas utifrån en motiverad anledning (till exempel stundande bostadsköp).

    Kontakta Lantmäteriverkets kundtjänst per telefon eller med webblanketten, om du behöver en snabbare registrering. 

  • Jag fick information om att mitt husbolags aktiebok förts in i bostadsdatasystemet. Vad ska jag göra?

    Om du är nuvarande ägare av en lägenhet har du 10 år på dig att hos Lantmäteriverket ansöka om registrering av ägandet av aktielägenheten, det vill säga att ändra ett aktiebrev i pappersform till elektronisk form. Ansök om registrering av äganderätten hos Lantmäteriverket med ansökan.  

    Det ursprungliga aktiebrevet i pappersform behövs som bilaga till ansökan. Du kan skicka ansökan och aktiebrevet per post eller föra dem till Lantmäteriverkets serviceställen, som finns runt om i Finland. Observera att aktiebrevet är ett värdepapper som du bör välja ett säkert leveranssätt för. Mera information finns exempelvis på Postens webbplats.

    Lantmäteriverket registrerar utifrån ansökan ditt ägande som en elektronisk ägaranteckning i bostadsdatasystemet och makulerar i detta sammanhang aktiebrevet i pappersform. Makulera eller förstör inte aktiebrevet själv. 

    Läs mer om registrering av ägande

  • Jag köpte en lägenhet och ägandet av den visas fortfarande med ett aktiebrev i pappersform, trots att husbolaget redan övergått till bostadsdatasystemet. Vad ska jag göra?

    Du ska ansöka om registrering av ditt ägande inom två månader efter undertecknandet av överlåtelsehandlingen eller överföringen av äganderätten. Ansök om registrering av äganderätten hos Lantmäteriverket med ansökan.  

    Som bilaga till ansökan behövs det ursprungliga aktiebrevet i pappersform försett med en anteckning om överföring i ditt namn. Du kan skicka ansökan och aktiebrevet per post eller föra dem till Lantmäteriverkets serviceställen, som finns runt om i Finland. Observera att aktiebrevet är ett värdepapper som du bör välja ett säkert leveranssätt för. Mera information finns exempelvis på Postens webbplats.

    Lantmäteriverket registrerar utifrån ansökan ditt ägande som en elektronisk ägaranteckning i bostadsdatasystemet och makulerar i detta sammanhang aktiebrevet i pappersform. Makulera eller förstör inte aktiebrevet själv. 

    Läs mer om registrering av ägande

    Om lägenheten pantsätts som säkerhet för ett lån, kontakta banken.  

  • Jag köpte en lägenhet och ägandet av den visas med en elektronisk ägaranteckning. Vad ska jag göra?

    Ansök om registrering av äganderätten hos Lantmäteriverket med ansökan.

    Du behöver samtycke av säljaren för att registrera ditt ägande. Bifoga en kopia av köpebrevet eller ett separat skriftligt samtycke och säljarens kontaktuppgifter (telefonnummer och e-postadress) till ansökan.

    Alternativt kan säljaren underteckna sitt samtycke på ansökningsblanketten för registrering av äganderätten. Lantmäteriverket kontaktar säljaren för att verifiera samtycket.

    Läs mer om registrering av ägande

    Om en lägenhet pantsätts som säkerhet för lånet, kontakta banken.

  • Jag är aktieägare, vad ska jag göra?

    Tillvägagångssättet beror på om ditt husbolag redan förts in i bostadsdatasystemet och om din lägenhet fortfarande har ett aktiebrev i pappersform eller redan har en elektronisk ägaranteckning.  

    Du får en anvisning för varje situation genom att svara på frågorna i serviceguiden.

  • Vad ska jag göra, om mitt aktiebrev finns hos banken?

    Om banken har ditt aktiebrev som säkerhet för lån, kan du ge banken en fullmakt om att ansöka om registrering för din räkning. Det är dock inte bråttom med att ansöka om registrering av ägandet. 

    Om aktiebrevet förvaras i ett bankfack utan att stå som säkerhet för ett lån, kan du kontakta banken och komma överens om att ansöka om registrering av ägandet själv eller att bemyndiga banken att göra detta.

  • Vilka tidsfrister gäller för handläggning av registreringsansökningar?

    På sidan Handläggningstiderna för ansökningar hittar du en sammanställning av handläggningstiderna för ansökningarna. 

  • En nära anhörig till mig dog. Vad bör jag komma ihåg att göra?

    Om den avlidne ägde en fastighet, behöver du för bouppteckningen ett lagfartsbevis och möjligen ett gravationsbevis. Uppgifterna får du med fastighetsbeteckningen, som du hittar på fastighetsskattedeklarationen.

  • Fastigheterna i ett odelat dödsbo fördelades genom ett arvskiftesavtal. När räknas tidsfristen på sex månader att söka lagfart börja?

    Den räknas börja från datumet för den sista underskriften i arvskiftesavtalet. Om arvskiftesinstrumentet vunnit laga kraft eller inte har ingen betydelse för ansökningstiden för lagfart.

  • Får säljaren överlåta fastigheten ensam?

    En fastighet som är avsedd som ett gemensamt hem får bara säljas med makens eller makans samtycke, även om säljaren är ensam ägare till fastigheten.

    Alla delägare i dödsboet måste överlåta fastigheten tillsammans.

  • Hur länge tar handläggningen av min ansökan om lagfart?

    I samband med handläggningen av en ansökan utreds en obruten ägarkedja från föregående beviljade lagfart till den nya ägaren. Se de genomsnittliga handläggningstiderna för ansökningar på sidan Handläggningstider för ansökningar.

  • Kan en lagfart inskrivas för räkning av ett företag som ska grundas?

    Ja, det kan den. Man söker lagfart på samma sätt som i övriga fall, dvs. inom sex månader efter överlåtelsedatumet.

    Om företaget ännu inte har grundats när man söker lagfart och två år ännu inte har gått från det att överlåtelsehandlingen undertecknades, lämnas lagfartsansökan vilande. Tidsfristen för att lämna ansökan vilande är två år från den dag då överlåtelsehandlingen undertecknades Innan föreskriven dag ska den sökande uppvisa en utredning om att ansvaret för överlåtelsen har överförts till det grundade företaget. I annat fall beviljas lagfart den som ingått avtal för företagets räkning.

  • Kan man sälja samma fastighet två gånger?

    Den som senare köpt fastigheten kan få fastigheten i sin besittning, om den som först köpt den inte har sökt lagfart, dvs. inskrivning av äganderätt, och om den senare köparen inte har vetat om den tidigare överlåtelsen.

  • Måste man betala överlåtelseskatt för en elanslutning?

    Om en separat köpeskilling har antecknats i köpebrevet för en elanslutning som ska överlåtas vid fastighetsköp men ingen överlåtelseskatt har betalats för den, bör det utredas om anslutningsavgiften enligt anslutningsvillkoren kan återbäras.

    Om anslutningsavgiften kan återbäras, behöver skatt inte betalas för anslutningens köpeskilling. Detsamma gäller också vatten- och avloppsanslutningar när de överlåts tillsammans med fastigheten.

  • Måste man skifta ett dödsbo för att få lagfart?

    Det är inte nödvändigt att skifta ett dödsbo för att inskriva lagfart, utan det oskiftade dödsboet kan ansöka om en s.k. förtydligande lagfart på fastigheten. Den avlidnes bouppteckning med bilagor skickas som handlingens åtkomsthandling. I så fall behöver det oskiftade boet i samband med försäljning inte lämna den avlidnes bouppteckning med bilagor till köparen för att söka lagfart.

  • Vad händer om jag inte söker lagfart inom 6 månader?

    Om man inte söker lagfart och betalar överlåtelseskatt inom 6 månader måste man betala förhöjd överlåtelseskatt. Överlåtelseskattebeloppet stiger halvårsvis med 20 procent från det ursprungliga skattebeloppet. Maximalt innebär höjningen en fördubbling av skatten.

    Av köpeskillingen eller annat vederlag ska fyra procent betalas i skatt. Att betala skatten är en förutsättning för att få lagfart.

    Det lönar sig att söka lagfart i god tid så att du blir den officiella ägaren till fastigheten. Efter att lagfart har beviljats antecknas köparen i lagfarts- och inteckningsregistret som ägare till fastigheten. Lagfart är också en förutsättning för att kunna ansöka om inteckning.

  • Vad ska jag göra, när den ursprungliga åtkomsthandlingen har förkommit?

    Om den som söker lagfart inte kan uppvisa köpebrevet i original eller annan åtkomsthandling, utan innehar bara en kopia, är det möjligt att söka kungörelselagfart. Kungörelselagfart söks på samma sätt som lagfart, men den sökandes köp eller annat förvärv kungörs både i en officiell tidning, lokala tidningar och Lantmäteriverkets anslagstavla i sex månader.

    Ifall ingen anser sig ha bättre rätt till fastigheten under kungörelsetiden beviljas den sökande lagfart. Kungörelselagfart kan också sökas om den sökande som ägare har besuttit fastigheten de senaste 10 åren och det inte finns anledning att anta att någon annan har bättre rätt till fastigheten. Den sökande ska själv ta hand om kungörelser och de kostnader som de medför.

  • Vad är en begäran om komplettering och varför fick jag en sådan?

    Handläggaren av ansökan ber i vissa fall om kompletteringar till redan skickade handlingar, då ansökan är bristfällig eller alla behövliga bilagor inte har skickats med.

    Lagfart beviljas inte, om alla begärda bilagor inte skickats. Brister i ansökan förlänger handläggningstiden.

    Du kan skicka kompletteringarna via vår e-tjänst.

    Sök i listan Pågående ärenden det ärende vars ärendenummer motsvarar ärendenumret i kompletteringsbegäran. Klicka upp ärendet så får du fram knappen "Komplettera ansökan". Med den blankett som öppnas via knappen kan du skicka de handlingar som handläggaren av inskrivningsärendet begärt som bilagor och lämna in en verbal utredning. Handlingarna har inkommit till Lantmäteriverket, om du får kvitteringen "Kompletteringarna har tagits emot".

  • Vad är en lagfart?

    Med lagfart avses att äganderätten till en fastighet, ett outbrutet område eller en kvotdel av en fastighet skrivs in i lagfarts- och inteckningsregistret.

  • Vad är en åtkomsthandling?

    Ett avtal med vilket äganderätten överförs kallas för åtkomst- eller överlåtelsehandling. Den kan exempelvis vara ett köpebrev eller arvskiftesavtal. Åtkomst- eller överlåtelsehandling är den term som används i lagen. Det är möjligt att handläggaren av ansökan begär att ansökan kompletteras med en åtkomsthandling.

  • Varför måste man söka lagfart? Måste man söka lagfart?

    Var och en är skyldig att söka lagfart på den fastighet, det outbrutna område eller den kvotdel man har fått. Skyldigheten att söka lagfart gäller både privatpersoner och samfund.

    Det lönar sig att söka lagfart för tydlighetens skull även i vissa specialfall (förtydligande lagfart).

  • Vem kan söka lagfart, om fastigheten har flera ägare?

    En av ägarna eller ett ombud kan söka lagfart. Det behövs ingen fullmakt för att söka lagfart.

  • Vilka handlingar ska jag foga till ansökan om lagfart?

    De handlingar som ska bifogas en ansökan om lagfart varierar från fall till fall. Handläggaren av ansökan ber i vissa fall om kompletteringar till redan skickade handlingar. Läs mera om bilagor.

  • Är det möjligt att erhålla lagfart efter utsatt ansökningstid?

    Ja, det är det, och lagfart måste sökas även om tidsfristen på sex månader gått ut..

  • Är säljaren ägare till fastigheten?

    Före köpet måste man utreda säljarens äganderätt till det objekt man tänker köpa. Över fastigheten eller det outbrutna området av fastigheten ska säljaren uppvisa ett lagfartsbevis, av vilket det framgår vem som har antecknats som ägare till fastigheten i lagfartsregistret, eller en annan redogörelse för äganderätten. Lagfartsbeviset ska vara från ett så sent datum som möjligt.

    Bekanta dig även med vad du bör komma ihåg när du köper en fastighet.

  • Anges uppgifter om rågrannarna på ett kartutdrag?

    Uppgifter om rågrannarna anges inte på ett kartutdrag ur fastighetsregistret.

    Kundservicen ger avgiftsfritt lagfartsuppgifter om ett fåtal fastigheter. Uppgifterna kan beställas som en avgiftsbelagd fil eller pappersutskrift.

  • Jag behöver bara ägaruppgifterna om en fastighet, vad ska jag göra?

    Du får en ägaruppgift genom att ringa vår kundservice. Ta reda på fastighetsbeteckningen innan du ringer.

    Notera att vi inte överlåter uppgifter om fastigheters ägare om du vill kontakta en fastighetsägare för att du skulle vilja köpa fastigheten.

  • Jag behöver ett fastighetsregisterutdrag, ett lagfartsbevis och ett gravationsbevis för försäljning av en fastighet. Kan jag beställa dem per telefon eller e-post?

    Du kan köpa utdrag i e-tjänsten. Då får du dem billigare än om du beställer dem från vår kundservice.

    Användningen av e-tjänsten förutsätter elektronisk identifiering. Om du saknar möjlighet till elektronisk identifiering, kan du beställa utdragen från vår kundservice. Ta reda på fastighetsbeteckningen innan du beställer. Vi skickar utdrag och intyg per post eller e-post.

     

  • Kan jag besöka kundservicen för att kontrollera uppgifter i lagfartsregistret?

    Våra serviceställen har inga datorer för kunderna. Kundservicen ger avgiftsfritt lagfartsuppgifter om ett fåtal fastigheter. Uppgifterna kan beställas som en avgiftsbelagd fil eller pappersutskrift.

  • Kan jag få ett kartutdrag med de gamla rårna ur fastighetsregistret?

    På kartutdrag ur fastighetsregistret anges de gällande rårna på utskriftsdagen. Det går dock att få information om gamla rår via kundservicen.

  • Kan jag få rålängderna på ett kartutdrag ur fastighetsregistret?

    Rålängderna anges inte på kartutdraget, men de framgår av förrättningshandlingarna. Du hittar uppgifterna med hjälp av fastighetsbeteckningen. Kontakta kundservicen med vår webblankett.

  • Kan jag gå ett gravationsbevis för en fastighet som har upphört?

    I gravationsbevis finns endast uppgifter om gällande fastigheter.

  • Kan jag gå ett lagfartsbevis för en fastighet som har upphört?

    I lagfartsbevis finns endast uppgifter om gällande fastigheter. Gamla lagfartshandlingar från och med december 1993 kan beställas av Lantmäteriverket. Handlingar som är äldre än så ska beställas av Riksarkivet.

  • Kan man söka ägande med hjälp av personuppgifter?

    Du kan titta på dina egna äganderätter avgiftsfritt i e-tjänsten. Om du vill söka med personnummer, namn eller FO-beteckning, kontakta Lantmäteriverkets kundservice.

  • När kostar ägaruppgifterna?

    Skriftligt utlämnade ägaruppgifter är alltid avgiftsbelagda. Därtill tas en avgift ut för utredningar som omfattar ägaruppgifterna för fler än 10 fastigheter.

  • Vad ska jag göra om Lantmäteriverkets och Skatteförvaltningens arealuppgifter är olika?

    Lantmäteriverket har fastighetens sammanlagda areal. Lantmäteriverket kan inte ändra fastighetens användningsändamål eller Skatteförvaltningens arealuppgifter. Kontakta Skatteförvaltningen.

  • Vad är en nyttjanderättsenhet?

    Rättigheter och servitut antecknas i fastighetsregistret som nyttjanderättsenheter. Utöver vägrätter antecknas exempelvis båtplatser, brunnar och kraftledningar som nyttjanderättsenheter i registret.

  • Var får jag reda på hur mycket byggrätt en tomt har?

    Uppgifter om byggrätt får du hos kommunen.

  • Vilka uppgifter anges i ett gravationsbevis?

    Av gravationsbevis framgår om det finns pantbrev eller inskrivna arrenderätter för fastigheten.

  • Vilken funktion har den anläggningsbeteckning som anges i ett gravationsbevis?

    Anläggningsbeteckningen i gravationsbevis är en beteckning påinteckningsbar arrenderätt.

    I samband med inskrivningen får arrenderätten en anläggningsbeteckning, med hjälp av vilken rätten kan identifieras. Anläggningsbeteckningen består av en fastighetsbeteckning, bokstaven L och en identifikationssiffra (t.ex. 999-8-77-6-L1). Med hjälp av anläggningsbeteckningen kan du beställa ett gravationsbevis, av vilket inteckningarna i arrenderätten framgår.

  • Får man fälla träd på rålinjen utan grannens samtycke?

    På skogsmark (ej på byggplatsområde eller gårdsmark, även om det finns träd) får man hugga upp en högst 1,5 meter bred rågata (75 cm på bägge sidor om fastighetsgränsen) utan grannens samtycke. Man måste meddela grannen i förväg om röjningen.

  • Hur bestäms rån mellan ett landsvägsområde och en fastighet?

    Enligt 2 § i landsvägslagen sträcker sig vägområdet två meter utanför yttre kanten av den yttersta vägkonstruktionen (dike, slänt, skärning).

  • Kan man bygga ett dike på en fastighetsgräns utan grannens samtycke?

    Utan grannens samtycke får man bygga diken endast på sin egen fastighets område.

  • Vem betalar förrättningskostnaderna för en rågång?

    Oftast delas kostnaderna till hälften mellan rågrannarna. Markägarna får nytta av rågången på bägge sidor om fastighetsgränsen.

  • Hur får jag information om vilka fastigheter som har rätt till färdsel på den väg som finns på min mark?

    Rätten till färdsel kan grunda sig på många faktorer. Kontakta kundservicen för att utreda frågan.

  • Hur lönar det sig att fördela kostnader för väghållning?

    Delägarna kan sinsemellan komma överens om fördelningen av kostnader. Det finns också särskilda riksomfattande anvisningar för fördelning av väghållningskostnaderna (på finska).

    Det lönar sig att grunda ett väglag, om det finns många vägdelägare och vägen kräver regelbundet underhåll.

  • Hur mycket kostar en enskild vägförrättning?

    Förrättningens pris bestäms enligt vägens längd och antalet belastade fastigheter. Ett skriftligt avtal som slutits på förhand sänker förrättningsavgiften. Sökanden eller väglaget ansvarar i allmänhet för avgifterna för en förrättning av enskild väg.

  • Hur tar jag reda på var färdselrätten till min fastighet löper?

    En vägrätt kan synas på fastighetsregisterutdraget eller fastighetsregisterkartan. I vissa fall kan en vägrätt redas ut med hjälp av en arkivundersökning, som ska beställas från kundservicen. Ibland kräver utredningen av en färdselrätt en enskild vägförrättning. Kontakta vår kundservice vid behov.

  • Ingår diken i vägrättens officiella bredd?

    Ja. I vägområdet ingår vägens alla konstruktioner (bl.a. körbana, slänter, diken) och de ska rymmas inom vägrättens bredd.

  • Kan jag få en vägrätt utan avtal?

    Ja, det kan du. Lagen förutsätter dock bl.a. att vägen ska vara viktig och den får inte orsaka betydande olägenhet för någon fastighet.

  • Kan man vid en förrättning få en ytterligare färdsel- eller vägrätt till sin fastighet?

    Nej, i regel inte. Undantagsbeslut kan fattas, ifall fastighetens olika delar är isolerade av något naturelement, exempelvis en bergsbrant eller å.

  • Kan vägdelägarna själva grunda väglaget?

    Ja, det kan de. Ett väglag kan grundas för en befintlig väg genom att skriftligen kalla alla vägdelägare till en konstituerande stämma. Sammanträdeskallelsen ska skickas tidigast två månader och senast två veckor före väglagsstämman.

  • Min fastighet gränsar till landsvägen och jag har ingen anslutning. Vad ska jag göra?

    Byggandet av en anslutning kräver ett anslutningstillstånd. Anslutningstillstånd ansöks hos NTM-centralen.

  • När kan jag färdas på annans mark utan tillstånd?

    Man får röra sig i naturen med stöd av allemansrätten, bara det inte orsakar olägenhet eller störning. Man måste skaffa markägarens tillstånd till samt meddela polisen om ordnande av massevenemang såsom tävlingar i vildmarksvandring och skid- och orienteringstävlingar. Uppgifter om fastighetsägare får du hos vår kundservice.

  • När lönar det sig att grunda ett väglag?

    Det lönar sig att grunda ett väglag, om det finns flera vägdelägare och vägen kräver regelbundet underhåll.

  • Vad gör jag om fastigheten saknar färdselrätt?

    Man kan stifta en färdselrätt vid en enskild vägförrättning. Man kan komma överens direkt med markägaren om tillfällig färdsel.

  • Vad är en enskild väg?

    En enskild väg är en väg som löper på enskild mark och som någon annan fastighet har vägrätt till. En enskild väg kan förvaltas av ett väglag. Man kan bli användare av väglagets väg genom att kontakta väglaget direkt. Rätt att använda väglagets väg syns inte på fastighetsregisterutdraget.

  • Vad är en ägoväg?

    En ägoväg är en väg som löper i terrängen och som används av markägaren. Andra fastigheters ägare har inte rätt att använda en ägoväg.

  • Var får jag reda på om en fastighet berörs av färdselrätter?

    Uppgifter om färdselrätter får du på vår kundservice.

  • Varför har en färdselrätt inte antecknats på fastighetsregisterutdraget?

    En färdselrätt har nödvändigtvis inte stiftats eller så baserar sig färdseln på en rättighet som inte antecknas i fastighetsregistret.

  • Varför har färdselrättens bredd inte antecknats i fastighetsregistret?

    Det är möjligt att bredden inte har bestämts eller att uppgiften saknas i registret. Då måste bredden redas ut med hjälp av arkivundersökningar eller vid en enskild vägförrättning.

  • Varför lönar det sig att ansöka om servitutsförrättning eller enskild vägförrättning?

    Vägrätter och servitutsrätter är fastighetsvisa och de har antecknats i fastighetsregistret. Således är servitutsrätterna inte beroende av fastigheternas ägandeförhållanden. Om två fastigheters ägare avtalar exempelvis om användningen av en båtplats på den enas mark, binder avtalet nödvändigtvis inte fastighetens nya ägare. Däremot kvarstår en servitutsrätt automatiskt, även om fastigheten skulle byta ägare.

  • Vem betalar kostnaderna för en enskild vägförrättning?

    I regel betalar förrättningens sökande kostnaderna, men det finns några lagstadgade undantag.

  • Hur länge tar en ägoreglering?

    En ägoreglering tar vanligtvis 3–5 år. 

  • Hur mycket kostar det för mig att delta i ägoregleringen och när ska jag betala avgifterna?

    Staten står för kostnaderna för ägoregleringen och för anläggningen av de diken och odlingsvägar som behövs för odlingsregleringen medan regleringen genomförs. En del av kostnaderna återkrävs när ägoregleringen har avslutats.  

    Fastighetsförrättningsavgiften faller till betalning när ägoregleringen är klar. Beloppet på den avgiften beror på hur stor nytta markägaren har fått av ägoregleringen. Om markägaren inte har fått någon nytta, så behöver hen inte heller betala någon avgift. Finska staten står för en del av förrättningskostnaderna vid ägoreglering.

  • Jag har arrenderat ut min åker, så varför ska jag vara med i ägoregleringen?

    Ägoregleringen är en investering i framtiden som syftar till att säkerställa kontinuiteten på gårdarna. En levande landsbygd och ett lönsamt jordbruk i regionen är i alla jordbrukares intresse. Det säkerställer livskraften och utvecklingen i regionen. Samtidigt bidrar det till självförsörjningen på livsmedel samt försörjningsberedskapen.
    Genom att delta i ägoregleringen kan du eventuellt få större skiften och bättre placering av dem. I kombinations med förbättrad dränering höjer det värdet på dina åkrar. Genom ägoregleringen kan du öka arrendatorernas intresse för att arrondera dina åkrar, eftersom dina skiften efter ägoregleringen kan brukas med moderna jordbruksmaskiner.

    Trafiksäkerheten blir bättre och miljöbelastningen minskar då onödig jordbrukstrafik minskar.

    Om du i samband med ägoregleringen vill avyttra dina åkrar får du en betydande skatteförmån jämfört med normal försäljning. Dessutom är det vid ägoreglering ofta möjligt att byta ut åkermark mot skogsmark.

  • Lönar det sig för mig att sälja mina åkrar till staten?

    Vid fastighetsförsäljning betalar säljaren skatt på överlåtelsevinsten. Vid en normal fastighetsöverlåtelse
    betalar säljaren skatt på 60 procent av försäljningspriset. Då köparen är
    staten, betalar säljaren skatt på överlåtelsevinsten för endast 20 procent av försäljningspriset.

    Upprättande av köpebrev är gratis för säljaren då köparen är NTM-centralen. 
    Köparen, dvs. NTM-centralen, betalar kostnaderna för lagfart och styckning.

    Staten är en neutral köpare vid markköp. Försäljning av mark till staten möjliggör bättre planering och placering av skiftena.

    Då säljaren är en pensionär ska man gärna ansöka med utkast till köpebrev om ett förhandsbeslut från Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt (LPA). LPA:s pensionsbeslut har understött statens markanskaffning för ägoregleringen och har inte påverkat pensionerna.

  • Vad är nyttan med ägoreglering?

    Ägoreglering är ett sätt att modernisera gårdarnas uppbyggnad och utveckla markanvändningen på landsbygden.

    Den största nyttan med ägoreglering av åkermark är att den minskar odlingskostnaderna genom större åkerskiften som ligger närmare gårdens driftcentrum.

    Ägoreglering bidrar till att minska jordbrukstrafiken, tidsförbrukningen för odling och odlingskostnaderna. Samtidigt ger jordbruket bättre avkastning och jordbrukarna orkar bättre med arbetet.

    Ägoreglering är bra för miljön och klimatet genom att åkerarbetena blir effektivare och jordbrukstrafiken minskar. Det ger också bättre trafiksäkerhet på landsvägarna.

    I samband med ägoregleringar utförs också dikning för bättre vattenhushållning på åkrarna och anläggs odlingsvägar.  

    Fördelarna med ägoreglering kan ökas genom statens markköp. Staten köper åkermark på området för ägoregleringen för användning som bytes- och tilläggsmark vid ägoregleringen.

    Ägoregleringar bidrar till självförsörjningen av livsmedel och försörjningsberedskapen samt till en fungerande livsmedelskedja.

    Även ägarna till utarrenderade åkrar bör med fördel delta i ägoregleringen. Genom regleringen erhålls större och bättre belägna åkerskiften vars dränering sätts i skick. Det höjer åkrarnas värde och gör dem mer attraktiva för arrendatorer.

  • Varför behövs en ägoreglering? Räcker det inte med att byta åkerskiften mellan två gårdar?

    Markägarna har mycket svårt att hitta lämpliga skiften som de kan byta sinsemellan. Vid ägobyten mellan två ägare är det svårt att få arealerna att gå jämnt ut. Vid en ägoreglering kan man planera ägobyten mellan flera markägare, vilket ger ett betydligt bättre resultat än byten mellan två gårdar. Dessutom är kostnaderna för ägobyten högre än för ägoreglering.

    I praktiken görs det väldigt få direkta ägobyten mellan markägare.

  • Vem beslutar vid en ägoreglering? Röstar man?

    Utgångspunkten för en ägoreglering är markägarnas önskemål och behov. Ägoregleringen genomförs om den har ett starkt understöd bland markägarna i regionen och den är ekonomiskt lönsam. Under genomförandet ordnas inga omröstningar, utan besluten fattas av en förrättningsingenjör och två gode män (förrättningsmän). Markägarna har ändå goda möjligheter att påverka. Markägarna får lämna sina synpunkter innan beslut fattas, och till exempel vid planeringen av den nya skiftesplaceringen ordnas flera samråd för att justera planen enligt markägarnas målsättningar.

  • Vem är sysslomän vid en ägoreglering och vilka är deras uppgifter?

    Sysslomännen vid en ägoreglering är utvalda representanter bland markägarna på ägoregleringsområdet. De bistår förrättningsingenjören och de två gode männen med att verkställa åtgärderna vid ägoregleringen. Till sysslomännens uppgifter hör bland annat att

    • bistå med att begära och handlägga anbud för entreprenader
    • välja entreprenör på delägarnas vägnar, med fullmakt av ägoregleringssammanträdet
    • förmedla information mellan delägarna och förrättningsmännen.
       
  • Är de beslut som fattas vid ägoregleringen bindande för mig?

    De beslut som fattas vid ägoreglering är bindande. Därför är det viktigt att aktivt delta vid utarbetandet av besluten och hålla kontakt med dem som genomför ägoregleringen. Genom att vara aktiv får du också den bästa nyttan av ägoregleringen. Ändringar i skiftesplaceringen kan göras även om du inte deltar i utarbetandet och mötena.

  • Är det frivilligt att delta i en ägoreglering?

    För att inleda en ägoreglering krävs att den har ett starkt understöd bland de lokala markägarna. Det är möjligt att enskilda gårdar tas med i ägoregleringen oavsett om markägaren motsätter sig, om det är viktigt med tanke på att åstadkomma en ändamålsenlig skiftesplacering. Utgångspunkten är ändå att ägoregleringen inte får försämra ställningen för någon.

  • Är kostnader för anläggning av diken och vägar vid ägoreglering avdragbara i beskattningen?

    Ja. En del av kostnaderna för anläggning av diken och vägar kan dras av som årsutgifter, en del som avskrivningar och en del utgör kostnader som höjer markens anskaffningspris. Skattebehandlingen av olika åtgärder framgår av tabellen nedan.

    Kostnader Avdrags-% Skatteblankett
    Täckdikning 20 2
    Skogsdikning 15 2C
    Skogsväg 15 2C
    Omkretsdike som förbättrar dräneringen årsutgift 2
    Odlingsväg (förbättring av gammal) årsutgift 2
    Nytt omkretsdike post som höjer markens anskaffningsvärde  
    Odlingsväg (ny väg) post som höjer markens anskaffningsvärde  
    Rationaliseringsröjning post som höjer markens anskaffningsvärde  
    Grundtorrläggning = utfallsdikning

    post som höjer markens anskaffningsvärde

    årsutgift om det är fråga om underhåll av nätet av utfallsdiken

     

    Enligt gällande beskattningspraxis får moms på kostnaderna för anläggning av diken och vägar dras av i beskattningen.

    Mer information lämnas av Skatteförvaltningen.