5 000 kilometer av järnvägsområdenas gränser har utretts

Lantmäteriverket och Trafikledsverket har utrett fastighetsgränserna mellan järnvägar och markägare intill järnvägen. Cirka 5 000 kilometer av fastighetsgränser vid statens bannät utreddes och bestämdes på nytt.

Järnvägsområdenas gränser
Bild:
Väylä

Innan detta gränsutredningsprojekt utfördes var fastighetsgränserna längs med järnvägar oklara på många ställen, eftersom endast en del av råmärkena vid banavsnitten har byggts efter perioden då största delen av bannätet byggdes, dvs. efter början av 1900-talet. I dag omfattar statens bannät cirka 6 000 kilometer.

– Exakta uppgifter om var järnvägsområdenas gränser finns är nödvändiga på grund av flera orsaker. Om man exempelvis beslutar att bygga den s.k. entimmesbanan, har vi nu tillförlitliga och exakta utgångsuppgifter och planeringsarbetet längs med järnvägarna behöver inte inledas med kompletterande mätningar, säger direktör Mauri Asmundela från Lantmäteriverket.

Ersättningar för markremsor till markägare

Trafikledsverket (tidigare Trafikverket) ansvarar för banhållningen av statens bannät. Verket ansökte om avgränsningsförrättning för järnväg hos Lantmäteriverket, som ansvarar för lantmäteriförrättningar och terrängmätningar.

I projektet där järnvägsområdenas gränser utreddes uppdagades några fall där järnvägens konstruktioner, diken eller servicevägar av misstag hade byggts delvis på grannens sida. Fastighetschef Antti Castrén från Trafikledsverket säger att antalet sådana överträdelser var litet jämfört med bannätets omfattning.

– I dessa fall löste Trafikledsverket in områdena och betalade ersättning för den förlorade markremsan till markägaren, säger Castrén.

Nytta för alla parter

En exakt placering av fastighetsgränser medför nytta för alla markägare och andra aktörer längs med järnvägen. Rätta utgångsuppgifter vid fastighetsköp, bygglov och planläggning medför rättssäkerhet, sparar pengar och snabbar upp planering och genomförande.

– Järnvägsområdets kanter kan vårdas, exempelvis diken rensas och trädbeståndet tas bort, utan tilläggsmätningar och utredningar efteråt mellan grannarna, konstaterar Antti Castrén.

Dessutom har Trafikledsverket nu möjlighet att på riksnivå utreda sådana platser där ytterligare inlösningar behövs för att underhålla järnvägen.

– Och med tiden kommer vi säkert också att identifiera områden som inte längre behövs för banhållning och som kan användas för andra ändamål, nämner Castrén som en nytta.

Nya rårösen

Detta arbete innebar i praktiken att gamla rårösen iståndsattes och mättes upp. Försvunna rårösen byggdes på nytt och ersattes med moderna råmärken. Efter detta arbete framgår järnvägsområdenas gränser även av fastighetsregisterkartan. Uppgifterna om fastigheternas gränser har ingått i Lantmäteriverkets öppna data fr.o.m. 1.1.2017.

I Finland har järnvägar byggts fr.o.m. början av 1860-talet. Innan detta uppdrag inleddes hade största delen av järnvägsområdenas gränser senast märkts ut och mätts upp under första halvan av 1900-talet. På banavsnitt som har byggts eller grundförbättrats under de senaste decennierna har det inte varit nödvändigt att verkställa en avgränsningsförrättning. Med järnvägsområde avses utöver själva banområdet även byggnader, anläggningar och områden som behövs för banhållning och skötsel av järnvägstrafik.

Projektet för utredning av järnvägsområdenas gränser som inleddes 2014 genomfördes enligt planerna och inom ramarna för den beviljade finansieringen. Lantmäteriverket och det dåvarande Trafikverket samarbetade åren 2008–2013 för att reda ut landsvägarnas gränser.

Mera information

Vid Lantmäteriverket
Direktör Mauri Asmundela, 040 576 8944, fornamn.efternamn@lantmateriverket.fi

Vid Trafikledsverket
Fastighetschef Antti Castrén, 029 534 3430, fornamn.efternamn@vayla.fi

 

Uusimmat uutiset ja blogit