Landhöjningsfenomenet visualiseras från istiden till nutiden och ännu långt in i framtiden med animationen. Den visar konkret hur omfattande fenomenet med landhöjningen efter istiden det verkligen är fråga om. Dessutom visar animationen hur landisranden retirerade. Animationen är utvecklad av Viljami Perheentupa, som var forskare vid Geodatacentralen.
– Animationen illustrerar åskådligt världsarvsområdets unika geologiska karaktär och visar på ett nytt sätt de konkreta historiska effekterna av landhöjningen på strandlinjen, berättar Juha Oksanen, avdelningschef vid Geodatacentralen.
Landhöjningen har modellerats och visualiserats med verktyg med öppen källkod. Kalkylerna för animationen utfördes i CSC:s superdatormiljö. Kartapplikationen har också gjorts med öppen källkod.
En ny nätportal assisterar besökarna vid världsarvsområdet
Ett av de centrala målen med projektet Lystra var att öka kännedomen om världsarvsområdet samt öka antalet besökare och samtidigt stimulera en hållbar utveckling av regionens näringsliv. Världsarvsområdet omfattar Höga Kusten i Sverige och Kvarkens skärgård i Finland.
Projektet Lystra omfattade många finska och svenska samarbetspartner. Kvarkens skärgård är ett av Finlands sju världsarvsområden och det enda naturarvsområdet.
Projektet Lystra förverkligades med en öppen nätportal, med ett omfattande utbud av information om världsarvsområdet.
Forskarna utredde också landhöjningens effekter
Inom projektet Lystra utreddes också alternativa framtidsscenarier. Landhöjningen fortgår i Kvarken och Höga Kusten, medan klimatförändringen däremot också kan leda till att havsnivån i Östersjön stiger alltmer.
– Terrängformerna i Höga Kusten och Kvarken är diametralt olika, och redan en höjning av havsnivån på mindre än en meter skulle få avsevärda effekter i det låglänta Kvarkenområdet, medan en motsvarande höjning med flera meter i Höga Kusten knappt skulle påverka strandlinjen, berättar assisterande professor Maaria Nordman, som innehar en samprofessur vid Lantmäteriverket och Aaltouniversitetet
Om de mest pessimistiska prognoserna förverkligas och landisen i västra Antarktis kollapsar under de följande 300 åren, skulle Replot försvinna i vågorna och läget för Vasa skulle också vara prekärt.
– Lyckligtvis är de här scenarierna ytterst osannolika, småler Nordman.
Det är mycket mer sannolikt, att mer land kommer att blottläggas under de kommande årtiondena. I global skala stiger havsnivån för närvarande med ungefär tre millimeter per år, medan den årliga landhöjningen i Kvarkenområdet är mellan åtta och nio millimeter.
Mer information
Avdelningschef Juha Oksanen, Lantmäteriverket, 040 831 4092, fornamn.efternamn@lantmateriverket.fi,
Assisterande professor Maaria Nordman, Lantmäteriverket och Aaltouniversitetet, 050 353 3852, fornamn.efternamn@aalto.fi