Hoppa till huvudinnehåll

Byggnadsuppgifter från den nationella terrängdatabasen kan användas som grundläggande uppgifter för kommunens utredningar om fastighetsskatt

Under hösten testade Lantmäteriverket hur byggnadsuppgifter i den nationella terrängdatabasen (KMTK) och BDS-PBB-länkningen till dem kan användas som grundläggande uppgifter för kommunens utredningar om fastighetsskatt. I projektet bedömdes även hur det med hjälp av den nationella terrängdatabasen är möjligt att i framtiden förbättra uppgifterna i registren hos Skatteförvaltningen, Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och kommunerna. Resultaten är lovande.

kerrostalojen kattoja
Bild:
Riku Nikkilä

Den 10 november presenterades resultaten i ett diskussionsmöte. I mötet presenterades även arbetsmetoden närmare av representanterna för Ubigu, som varit konsulter i projektet. Vasa stads lägesdatachef Jarmo Peltomäki, som deltog i projektet, ansåg att fynden är intressanta:

– Vi anade inte att det skulle finnas så här många avvikelser i materialen.

Tre utdrag från resultaten

1. Rättvisan och kvaliteten för fastighetsbeskattning kan förbättras genom en utvecklad process

I projektet jämfördes olika registeruppgifter med Lantmäteriverkets Nationella terrängdatabas och uppgifter i olika register kunde automatiskt länkas till varandra. 

Ursprungsläget till exempel i Vasa:

  • 27 200 byggnader i kommunens byggnadsregister
  • 28 629 byggnader i Befolkningsdatasystemet (BDS) 
  • 39 620 byggnader i den nationella terrängdatabasen och
  • 26 700 byggnader (28 102 med byggnadsdelar) i Skatteförvaltningens register. 

Av dessa kunde 23 026 byggnader länkas till Skatteförvaltningens uppgifter. 

– Resultatet förbättras avsevärt, om Skatteförvaltningens alla byggnader har en unik permanent byggnadsbeteckning, berättar Antti Jakobsson, projektchef vid Lantmäteriverket. 

Analysen, som gjordes ur Vasa stads perspektiv, ger ett nytt verktyg för att förbättra kvaliteten på byggnadsregistret och öka inkomsterna från fastighetsskatt. För bostads- och semesterbyggnader i Vasa uppgår potentialen av inkomstökningen för fastighetsskatt till cirka 180 000 euro/år och för övriga byggnader till och med upp till cirka 500 000 euro/år. Den faktiska ökningen kommer dock att vara mindre än detta, men vare sig ökningen är liten eller stor, är den viktig med tanke på likabehandlingen inom kommunens ekonomi och beskattning. 

– Vi har tidigare under 2015–2017 gått igenom de detaljplanerade områdena. Utifrån den nu färdigställda utredningen ser det ut som om även områden på glesbygden och områden med fritidsbosättning har en överraskande stor beskattningspotential, konstaterar fastighetsingenjör Perttu Linjama.

2. Myndigheternas lägesbildsapplikation kan effektivisera förbättringen av kvaliteten på byggnadsuppgifter i kommunerna

Under projektet konstaterades att det finns ett verkligt behov av en gemensam lägesbildsapplikation för myndigheterna. Genom en lägesbildsapplikation som kontinuerligt uppdateras kunde kommunen rikta sina åtgärder i den grundläggande förbättringen av byggnadsuppgifter. Det vore möjligt att bedöma läget även på riksnivå.

– Den nuvarande bristande enhetligheten inom byggnadsuppgifter i synnerhet vad gäller unika identifierare och fel platser gör en automatisk korrigering av byggnadsuppgifter opålitlig. Lägesbildsapplikationen kunde åskådliggöra skillnaderna mellan olika register i en högre grad och identifiera eventuella fel, berättar Marko Kauppi (Ubigu) och Markus Hytönen (Plandisain) som var konsulter i projektet. 

Med hjälp av lägesbildsapplikationen är det dessutom möjligt att på en karta åskådliggöra Skatteförvaltningens byggnadsuppgifter i förhållande till övriga register. Applikationen kunde även tillhandahålla regionala nyckeltal om hurdana motstridigheter avseende uppgifter det finns i olika regioner under en viss tidpunkt, till exempel vad gäller antal. Jarmo Peltomäki funderar på möjligheterna med crowdsourcing:

– Om Skatteförvaltningen tillhandahöll en tjänst, där den skattskyldiga kunde korrigera platsen där byggnaden hen äger ligger på kartan, till exempel utifrån material från KMTK:s byggnadsmaterial, och denna uppgift även skulle förmedlas till kommunen, skulle vi få en ytterligare informationskälla som grundar sig på crowdsourcing för att rätta till enskilda fall i alla register.

Heatmap
Med hjälp av applikationen är det möjligt att till exempel åskådliggöra uppgifter från Skatteförvaltningen på en karta genom en visualiseringsmetod som liknar Heatmap. Denna heatmap visar Vasaregionen enligt beskattningsvärde.

3. Den nationella terrängdatabasen är en oberoende källa för att förbättra kvaliteten på registeruppgifter

För närvarande krävs en stor arbetsinsats i kommunerna för att förbättra registeruppgifternas kvalitet. Genom att koppla byggnadsuppgifterna i den nationella terrängdatabasen till registeruppgifter kan processen för förbättring prioriteras och göras till en del av det kontinuerliga arbetet. 

– I processen inom den nationella terrängdatabasen går man igenom hela byggmassan på grundval av flygfotografier vart tredje år. Utifrån processen tar Lantmäteriverket fram oberoende uppgifter för att förbättra registeruppgifterna. Det centrala är att länka uppgifterna till de nationella byggnadsuppgifterna med en permanent byggnadsbeteckning, säger Antti Jakobsson. 

I projektrapporten ges flera rekommendationer till åtgärder. Att föra rekommendationerna vidare kräver samarbete med den kommunala och den statliga sektorn. 

– Även ur dataekonomins perspektiv behövs en förbättring av kvaliteten på registeruppgifter. Den i rapporten presenterade lägesbildsapplikationen skulle troligen vara det snabbaste sättet att främja kvalitetsförbättringen, säger Jakobsson.

Läs rapporten och andra material på finska sidan

Ytterligare information: Antti Jakobsson, fornamn.efternamn@lantmateriverket.fi

Fastighetsskatt
Geodata
Terrängdatabasen

Nyheter och artiklar