Drönare och satelliter effektiviserar ägoregleringar

Finlands jordbruk har redan länge lidit av en svag lönsamhetsutveckling. Med hjälp av Lantmäteriverkets ägoregleringar kan gårdarnas produktivitet förbättras. I ett nytt forskningsprojekt drar man nytta av satellitdata och drönare vid ägoregleringar.

En forskare från Geodatacentralen och en drönare.
Bild:
Roope Näsi

– I projektet PELTOPISTE söker man metoder för att effektivisera ägoregleringen samt objektiva och effektiva medel för att bedöma och poängsätta åkrarna. Digitaliseringen och moderna fjärranalystekniker, exempelvis satelliter och drönare, spelar nyckelroller, berättar forskningsprofessor Eija Honkavaara, ansvarig ledare för projektet på Geodatacentralen.

Satelliterna ger panoramabilder, drönarna mer detaljerad information

Åkerns produktionskapacitet är en av de viktigaste faktorerna som påverkar dess värde. Det är till exempel ofta svårt att bedöma åkrars dräneringssituation eftersom en heltäckande karta över täckdiken och deras tillstånd sällan finns tillgänglig. Med hjälp av drönare och satelliter kan man ändå få objektiv information om situationen. Drönare möjliggör en mycket detaljerad analys av ett objekt och de kan operera flexibelt under molnen. I framtiden kan den här verksamheten till och med vara autonom. Satellitbaserade metoder ger å sin sida möjligheter att skapa ett riksomfattande system för poängsättning av åkrarna. 

De praktiska åtgärderna i anslutning till projektet inleds genast i sommar när forskare Roope Näsi gör drönarfotograferingar på riktiga ägoregleringsobjekt som valts ut som testområden.

– De skarpa drönarflygfotona ger information om interna variationer i produktionskapaciteten för ett åkerskifte, dikningsläget, dräneringsförhållandena, ogräsväxt och andra problem, berättar Näsi.

I projektet utreds även hur olika sensorer, exempelvis multi- och hyperspektrala kameror och värmekameror samt laserskannrar bäst lämpar sig för dessa uppgifter. 

Objekt som studerats med drönare monitoreras även med satellitövervakningsverktyget Sentinel (EODIE), som Geodatacentralen har utvecklat. EODIE räknar automatiskt ut åkerskiftesspecifika tidsserier över vegetationsindexens utveckling under växtsäsongen. Genom att jämföra vegetationsindex inbördes på skiften med samma gröda i samma område under flera år får man information om skillnader i skiftenas produktionskapacitet. 

Mycket information för bedömning av en åker

I projektet studerar man även användning av verktyget PeltoOptimi vid ägoregleringar och bedömningar av åkrar. Verktyget har utvecklats under ledning av forskningsprofessor Pirjo Peltonen-Sainio på Naturresursinstitutet. Verktyget var ursprungligen avsett att användas av odlarna själva. Det beaktar varje år gårdens egna odlingar och dessutom arrendeskiften. I projektet PELTOPISTE försöker man med hjälp av verktyget att identifiera de bästa lösningarna för ägoregleringar på såväl gården som mellan gårdarna.

Verktyget poängsätter gårdens skiften utifrån flera egenskaper.  Dessa är skiftets storlek, form, lutning och produktionskapacitet, skiftets avstånd till gårdens centrum, närheten till vattendrag samt jordart och logistiska fördelar.

– I projektet PELTOPISTE studerar man hur poängsättningen av skiften med PeltoOptimi-verktyget ändras när skiften överförs från en gårdsägare till en annan, eftersom ett byte av ägare exempelvis påverkar avståndet till gårdens centrum. Detta kan effektivisera logistiken och ge betydande besparingar i bränsle och tid, säger Peltonen-Sainio.

Möjligheten att dra nytta av informationen från drönare, satelliter, verktyget PeltoOptimi och andra källor bedöms i olika skeden av ägoregleringsprocessen. Lämplighetsbedömningar görs förutom av forskare och ägoregleringsförrättningsingenjörer även av andra intressegrupper, såsom odlare, ämbetsverk och myndigheter, lantbrukets utvecklingsorganisationer samt företag.

Projektet, som finansieras av Gårdsbrukets utvecklingsfond Makera, genomförs av Geodatacentralen vid Lantmäteriverket och Naturresursinstitutet. Projektet inleddes i januari 2020 och avslutas i mars 2023.

Mera information

Forskningsprofessor Eija Honkavaara, 040 192 0835, fornamn.efternamn@lantmateriverket.fi.fi
Forskningsprofessor Pirjo Peltonen-Sainio, 040 522 1956, fornamn.efternamn@luke.fi

Uusimmat uutiset ja blogit