Hemmen i Vasa stiger med en centimeter per år på grund av landhöjningen

I Finland inträffar inga stora jordbävningar, men marken lever hela tiden. Finland rör sig årligen cirka två centimeter åt nordost med kontinentalplattan. Som en följd av landhöjningen efter istiden förändras dessutom de horisontella koordinaterna i Finland med några millimeter och höjden med upp till en centimeter inom Vasaregionen.

Marken lever ungefär 10 centimeter i 10 år i Vasa.
Marken lever ungefär 10 centimeter i 10 år i Vasa.

– Det låter kanske som en liten förändring, men till exempel koordinaterna från satellitpositionering skiljer sig idag med cirka 70 centimeter från de nationella koordinaterna och skillnaden ökar hela tiden. Det är väsentligt att beakta detta bl.a. i framtidens intelligenta trafiksystem, luftfart och sjöfart. En landhöjning på en meter på hundra år inom Vasaregionen förändrar även kustlinjen betydligt, säger Hannu Koivula, direktör vid Lantmäteriverket och projektledare över projektet KaRef.

KaRef löser utmaningar med föränderliga koordinater

I projektet KaRef söker man lösningar för koordinater och referenssystem som blir mindre exakta.

I Finland finns det tre nationella referenssystem, EUREF-FIN-koordinatsystemet, N2000-höjdsystemet och FOGN-tyngdkraftssystemet. Med hjälp av dessa tre system är det möjligt att beräkna exakta positioner, men resultatet blir mindre exakt för varje år som går. 

Orsaken till detta är att alla nuvarande system i Finland är statiska. Systemen grundar sig på fixpunkter vars koordinater inte förändras. Fixpunkterna rör sig dock långsamt i förhållande till varandra och samt med kontinentalplattan längre bort från den punkt som en gång i tiden fastställdes som fixpunkt. Därmed motsvarar koordinaterna inte längre fixpunkternas verkliga läge. 

Det kunde vara möjligt att lösa problemet genom att övergå till att använda dynamiska system, som även används av system för satellitpositionering, där koordinaterna förändras hela tiden. På så sätt är det möjligt att beakta jordskorpans rörelser och behålla koordinaternas exakthet. Koordinater som förändras dagligen är dock en utmaning för geodatamaterial. Ett alternativ är att använda dynamiska och statiska system parallellt.

Luftfart och sjöfart har fortfarande sina egna utmaningar

Som en följd av internationella standarder och bestämmelser ska till exempel luftfart och sjöfart använda sig av globala koordinatsystem, vilket ska beaktas i Finland. Vid Transport- och kommunikationsverket Traficom pågår en farleds- och sjökortsreform i vilken sjökortsprodukter och farledernas djupuppgifter som har en koppling till höjdsystemet N2000 stegvis tas i bruk från och med slutet av 2020. Införandet av N2000 garanterar en bättre kompatibilitet av djupuppgifter på både nationell och internationell nivå.   

– Under kommande år medför automatiseringen och digitaliseringen av sjöfarten ett ständigt behov av att utveckla våra tjänster för sjökartering och vattenleder, och därför ökar kraven på exakta data och insamling av data ytterligare. Det är fint att få delta i projektet KaRef så att vi kan ge respons på arbetet och får dessutom information om vad som i framtiden kommer att göras åt referenssystemen, säger Maarit Mikkelsson, chef vid Traficoms tjänster för sjömätning.

– I Finland har det satsats mycket på det nationella laserskanningsprogrammet och utan en geoidmodell är det omöjligt att transformera punktmoln till det nationella höjdsystemet N2000. I KaRef undersöker man även om det är möjligt att göra den nationella geoidmodellen exaktare, så jag väntar ivrigt på projektets resultat, säger Juha Vilhomaa, direktör vid Lantmäteriverket.

Mer information

Äldre forskare Pasi Häkli, 050 565 8285, fornamn.efternamn@lantmateriverket.fi 

Uusimmat uutiset ja blogit