För närvarande uppgraderar Lantmäteriverket produktionssystemet för terrängdata. Systemet används för att samla in och uppdatera data i den nationella terrängdatabasen samt för att producera allmänna kartprodukter. Uppgraderingen görs eftersom det gamla systemet inte längre tillgodoser produktionsbehoven.
Nya krav på systemet är bland annat behandling av tredimensionella data, hantering av livscykeln för terrängobjekt och utnyttjande av analysverktyg som effektiviserar uppdateringen av data. Tekniker som är baserade på öppen källkod används som plattform för det nya produktionssystemet för terrängdata. De valda grundteknikerna är PostGIS och QGIS.
– Vi inledde uppgraderingen av produktionssystemet för terrängdata i februari 2021. Fram till slutet av augusti hade utvecklingsteamen kommit i gång väl, och vi har kunnat säkra att teknikvalen är fungerande, säger Jani Kylmäaho, digitaliserings- och utvecklingsdirektör.
Positiva erfarenheter för oss framåt
Lantmäteriverket tar fram en modulär systemlösning. Det innebär att komponenterna i systemet vid behov kan ersättas med bättre fungerande komponenter eller exempelvis med komponenter som möjliggör en mer omfattande automatisering av produktionsprocessen. I praktiken har Lantmäteriverket tagit fram egna informationshanteringslösningar mellan databaslösningen och QGIS-programvaran. Tack vare lösningarna kan mer än hundra kartläggare arbeta samtidigt med samma material.
De valda färdiga lösningarna verkar mogna och har efter relativt små ändringar varit lämpliga för Lantmäteriverkets ändamål. Exempelvis utvidgningen av QGIS-programvaran genom att utveckla tillägg har visat sig vara en fungerande modell.
Vid Lantmäteriverket har produktionen av grundläggande geografisk information också gett positiv respons på de lösningar som valts. Personalen är motiverad och väntar på att det nya systemet införs.
Införandet av nya komponenter och verktyg kräver anpassning av IT-infrastrukturen och informationsförvaltningen vid Lantmäteriverket, men utmaningarna tacklas genom en noggrann planering. Utveckling av personalens kompetens spelar en nyckelroll när nya tekniska förmågor byggs upp. Våra företagspartner hjälper oss att lyckas med denna uppgift.
Fördelar även för andra än Lantmäteriverket
De program som utvecklats i en sammanslutning med öppen källkod kommer också att vidareutvecklas som en del av sammanslutningen. Fördelarna med de program som utvecklats i sammanslutningen är att programmens kod kan vidareutvecklas av vem som helst, eftersom koden är offentligt tillgänglig. I praktiken kan Lantmäteriverket till exempel förbättra QGIS-tillägget, och förbättringarna blir automatiskt tillgängliga för alla. Och omvänt: Om någon annan utvecklar något, blir koderna tillgängliga utan avgift även vid Lantmäteriverket.
Kulturen med öppen källkod omfattar också planering och genomförande av utveckling tillsammans med organisationer som har liknande behov. Dessutom är syftet att ta fram program som är så allmännyttiga som möjligt. På så sätt är interoperabiliteten med andra system bra.
– Vi har haft preliminära diskussioner om eventuella gemensamma utvecklingsbehov med offentliga aktörer. Med tanke på fortsättningen ska vi tänka ut fungerande modeller för nationellt samarbete, säger Jani Kylmäaho.
De andra nordiska kartverken följer också med intresse framstegen i Lantmäteriverkets arbete, eftersom en motsvarande omfattande informationshanteringslösning baserad på en öppen lösning inte har tagits fram någon annanstans.
Mer information
Jani Kylmäaho, digitaliserings- och utvecklingsdirektör, 040 489 0307, fornamn.efternamn@lantmateriverket.fi
Frågor kring produktionen av terrängdata:
Juha Vilhomaa, direktör, 040 500 3905, fornamn.efternamn@lantmateriverket.fi
Informationsförvaltningen
Jani Nissinen, direktör för utvecklingstjänster, 040 344 6555, fornamn.efternamn@lantmateriverket.fi
Samarbete med systemleverantörer:
Kimmo Perttilä, ledande expert, 040 521 9495, fornamn.efternamn@lantmateriverket.fi