Fakta om landet

Gå tillbaka

Piirroksessa joukko ihmisiä muodostaa yhdessä ylös osoittavan nuolikuvion.

Vidare perspektiv genom samarbete

Samhälleligt betydande reformer slinker inte alltid lätt in på en myndighets ansvarsområde. Exempelvis genomförs den pågående fastighetsskattereformen i ett omfattande samarbete bland annat mellan Skatteförvaltningen, Statistikcentralen, Lantmäteriverket, Finansministeriet och Jord- och skogsbruksministeriet.

Elina Pylkkänen som tidigare ledde styrgruppen för fastighetsskattereformen vid Finansministeriet konstaterar att det ur ministeriets synpunkt är en lottovinst att i det aktiva byggandet av nya system få med dem som känner till uppgiftsfältet och får utnyttja sina styrkor, eftersom ministeriets resurser och sakkunnighet inte räcker till för genomförandet av ett så här ambitiöst projekt.

En del av fastighetsskattereformen är reformen av värderingssystemet för markbotten (MaaVero). Projektledare, överingenjör Ari Tella (på bilden) från Lantmäteriverket uppskattar att digitaliseringen, stora projekt och fokus på kundservice har lett till ett ökat samarbete inom offentlig förvaltning. Vid Lantmäteriverket pågår förutom MaaVero även projektet för en geodataplattform och projektet för ett elektroniskt bostadsaktieregister (ASREK). I dessa deltar flera verk, ministerier och kommuner samt företag.

Utöver inhemska utvecklingsprojekt deltar Lantmäteriverket även i internationellt samarbete. Finland är ordförande för Arktiska rådet åren 2017–2018. Som ordförande vill Finland förstärka samarbetet i Arktis. Lantmäteriverket stöder detta mål genom att arbeta inom geodataprojektet Arctic Spatial Data Infrastructure (Arctic SDI), i vilket åtta länder deltar.

Forskning är en av Lantmäteriverkets uppgifter. Ett exempel på forskning som utförs i samarbete mellan flera universitet och företag är projektet COMBAT/Pointcloud som forskar i 3D-digitalisering. Forskningsprofessor och konsortiets ledare Harri Kaartinen säger att man inom projektet producerar vetenskapliga artiklar, utför försöksarbeten och försöker föra in nya lösningar i produktionen. Exempelvis inom skogsverksamheten utför man praktiska instrumenttest för att stöda optimeringen av kogsvårdsåtgärder.

Omfattande projekt kräver sakkunnigt ledarskap men när allt fungerar som det ska får man betydande nytta av samarbete som överskrider förvaltningsgränser.

– Man får ett vidare perspektiv och ser helheten och får till stånd ett system som fungerar bättre. Vi undviker alltså misstag och sparar även kostnader, berättar Elina
Pylkkänen.

I augusti 2018 inledde Elina Pylkkänen sitt arbete som direktör för Löntagarnas forskningsinstitut. Päivi Jäske från Skatteförvaltningen är den nya ordföranden för stödoch
styrgruppen för fastighetsskattereformen.

Nationella laserskanningsprogrammet görs i samarbete

hela Finland behöver laserskannas med vissa tidsintervall och kvalitetskraven på skanningarna är högre än tidigare. Lantmäteriverkets projekt Laser2020 bereder laserskanningsprogrammet, som ska slå fast innehåll, uppdateringsfrekvens och kvalitetskrav. Projektchef Juha Kareinen sörjer för att samarbetet med exempelvis Finlands skogscentral, Finlands miljöcentral och Försvarsmakten löper smärtfritt.

Många olika användare

Ny utrustning gör det möjligt att kostnadseffektivt producera tätare punktmoln. Lantmäteriverkets mål är att laserskanningsmaterialet ska göra det möjligt att producera 3D-byggnadsuppgifter över hela landet.

Försvarsmakten använder laserskanningsmaterial för att bygga noggranna 3D-modeller. Genom samarbete med Lantmäteriverket undviker man eventuella tillgänglighetsproblem som kan drabba kommersiella laserskanningstjänster.

Laserskanningsmaterial används även inom skogsbruk och skogsforskning, för att planera och genomföra skogsvård. Punktmolnsdata används också för att kartlägga översvämningsrisken på sjö- och havsområden.

Större punkttäthet betyder att allt mindre detaljer i terrängen och den byggda miljön syns i punktmolnsdata. Då datamaterialet görs fritt tillgängligt, tas säkerhets- och dataskyddsfrågor på största allvar.

Laserskanningsprogrammet ska spara resurser inom offentlig förvaltning. Ett mål är att få bestående finansiering för programmet.

Redogörelsen om politiken för geografisk information siktar på mer effektiv använding av geodata

I Redogörelsen om politiken för geografisk information som Jord- och skogsbruksministeriet låtit göra finns riktlinjer för hurdana geodata som samhället behöver och hur produktion, förvaltning och distribution av dem ska utvecklas. Målet med redogörelsen som lämnades till riksdagen på våren är att främja användningen av geodata.

Enhetliga begrepps- och kvalitetsmodeller skulle förenkla användingen av olika myndigheters geodata. Då skulle det vara möjligt att kombinera data i olika system på mycket innovativa sätt. En annan faktor som främjar sambruk av geodata är gemensamma processer.

Mike von Wehrt som ansvarar för lösningar för den offentliga förvaltningen vid Trimble Solutions Oy anser att redogörelsens viktigaste mål är att få bra geodatamaterial
över hela landet.

Utöver stadsplanering, förutsätter åtminstone vårdreformen, självstyrande bilar och annan trafik täckande, exakt och tidsenligt material och fungerande samarbete.

Redogörelsens vision är "världens mest innovativa och säkra ekosystem för geografisk information". Ännu behövs det konkreta beslut och tidtabeller.