Fakta om landet

Gå tillbaka

Smart boende baserar sig på sammanställning av data

Smart boende grundar sig på artificiell intelligens och utnyttjande av data som samlats in av sensorer så att den som bor i huset eller bostaden inte behöver fundera på tråkiga saker.

Nästan alla människor har ett tak över huvudet. Hur och var vi väljer att bo beror på många personliga preferenser och utgångspunkter som ibland kan vara svåra att förklara för utomstående. Möjligheten att bo ekologiskt, enkelt, säkert, förmånligt och på ett personligt sätt hör säkert till de vanligaste motiven för valet av boendeform. Men hur är det med smart boende, har den en allt större inverkan på ett medvetet plan på valet av boendeform och hur vi väljer att bo?

Under den senaste tiden har en diskussion om det smarta boendets egenskaper i allmänhet och dess säkerhet i synnerhet förts i medierna. Många praktiska tillämpningar av smart boende grundar sig på modern och avancerad teknik, internet och geodata.

– Smarta anordningar måste kunna kommunicera med varandra och ge information till den boende. I framtiden kommer vi att ställa allt högre krav på dataskydd när det gäller internet i hemmet, men även de smarta anordningarna som använder internet, säger överdirektör Jarkko Koskinen från Geodatacentralen vid Lantmäteriverket.

Sakernas internet finns redan, men många smarta anordningar har ett bristfälligt dataskydd.

– Det är inte längre en utopi att en brödrost eller tvättmaskin skulle kunna attackera datasystemen i ditt eller din grannes hem, konstaterar Koskinen.

Det lönar sig dock inte att fastna i hotbilderna. Data som samlas in från olika smarta anordningar hjälper oss att optimera boendet och vården av huset och tomten. Detta förenklar och underlättar boendet. I fortsättningen kommer ett smart hus själv att veta när häcken ska klippas och vilka underhållsåtgärder som behöver göras på våren.

I lösningarna för smart boende utnyttjas individuella boendedata som kan vara till hjälp när man vill bo ekologiskt. Redan nu kan våra bostäder förses med olika typer av sensorer och mätare som producerar analyserbara data. Utgående från analysen kan man anpassa boendet i önskad riktning.

Det blir allt vanligare att man kombinerar inomhusmodeller i 3D med realtidsdata om byggnadens tillstånd som fås från temperatur-, fuktighets- och partikelsensorer. Sensordata som kombinerats med 3D-byggnadsmodeller hjälper att lokalisera exempelvis värmeläckor som är väsentliga med tanke på husets energiförbrukning.

Fastighetsköp via Lantmäteriverket

När mark byter ägare bör man vara noggrann. När parterna har satt sig in i de ärenden som berör köpet i god tid, går köpet också säkrare igenom. Allt oftare kan man sköta alla ärenden som berör köpet via webben, praktiskt och enkelt.

Vad ska du göra efter att äntligen ha hittat drömmarnas sommarställe i en webbannons? På Lantmäteriverkets webbplats finns en kom-ihåg-lista för fastighetsköpare. Där finns tips om vad den som planerar ett fastighetsköp bör komma ihåg.

Bekanta dig med föremålet för köpet både på plats och på papper. Fråga säljaren var gränserna för området som är till salu går och om eventuella byggnaders skick. Kommunens byggnadstillsyn ger mer information om bygglov och planläggning. Om tomten finns på ett planlagt område, kontrollera byggrätten och anslutande ärenden hos kommunens eller stadens myndigheter.

I Lantmäteriverkets register finns också mycket information som är nyttig vid fastighetsköp. Du ska åtminstone komma ihåg att kontrollera lagfarts- och gravationsbevis för fastigheten som är till salu. På lagfartsbeviset syns uppgifter om fastighetens ägare. Om säljaren inte har sökt lagfart – detta är möjligt om säljaren är exempelvis ett dödsbo – ska du be säljaren visa upp avtal eller andra dokument som anger att hen är fastighetens ägare.

Principer som styr dataskydd

Behandlingen av personuppgifter bygger på sex principer. För det första ska personuppgifterna behandlas på ett lagligt, korrekt och öppet sätt i förhållande till den registrerade. För det andra ska personuppgifter samlas in för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål och inte senare behandlas på ett sätt som är oförenligt med dessa ändamål.

Den tredje principen säger att personuppgifterna ska vara adekvata, relevanta och begränsade till de ändamål för vilka de behandlas. För det fjärde ska personuppgifterna vara korrekta och om nödvändigt uppdaterade. Dessutom ska man sträva efter att oklara och felaktiga personuppgifter raderas eller rättas.

Enligt den femte principen får personuppgifter inte förvaras längre än nödvändigt. När de inte längre behövs, ska de raderas. Dessutom ska det finnas en säker teknik och process för radering av uppgifterna. Personuppgifter städas alltså inte upp med en gång, utan det är en kontinuerlig, systematisk process.

Den sista, men inte minsta, principen är att personuppgifter ska behandlas på ett sätt som säkerställer lämplig säkerhet för personuppgifterna. Detta innebär även skydd mot obehörig eller otillåten behandling och mot förlust, förstöring eller skada genom olyckshändelse.