Användbara geodata och kartgränssnitt

 

Här används en geodataapplikation på mobilen

 

Bild 1. Kan du använda geodata, är de användbara och tillgängliga, hittar du en lösning till ditt geografiska problem?

"Var finns en rutt i tunnlar under jorden till järnvägsstationen, så jag slipper bli våt i novemberregnet?" Svaret på denna fråga ges av framtidens geodataappar som fungerar överallt. En sådan app kan automatiskt beakta olika användare och anpassa sig till användarens behov vid den tidpunkten och i användningskontexten, exempelvis genom att till en användare med mobil utrustning ange den minst stockade underjordiska rutten till fots mellan Stockmann och järnvägsstationen i Helsingfors.

Ännu är vi inte där. Trots att det blir allt vanligare att man utgår från användaren, och fördelarna med detta är kända, är vi i startgroparna när det gäller användbarheten av geografisk information.

Vad är geografisk information?

Kunskap är väl grundade sanna föreställningar. Geografisk information eller geodata anger att det i någon plats finns, har funnits eller kommer att finnas något. Geodata är kartor i digital form. De har lagrats i en databas i enlighet med en datamodelll. För de flesta av oss är geodata bekanta från tryckta kartor, guidekartor på webbplatser, Google Earth och olika adress- och navigeringsappar. Slutanvändaren är nästan alltid i kontakt med geodata via ett användargränssnitt av något slag. Kartan är ofta ett centralt element i gränssnittet, men den kan även kompletteras med text, illustrationer eller foton. Ruttuppgifter anges ofta som färdsel- och svänganvisningar som även kan förmedlas till användaren som prat.

Begreppsmässigt är användargränssnitt för geodata mycket komplicerade objekt. I kärnan finns oftast en karta, som kan sägas vara en visuell presentation av geodata. På en webbsida kan en karta vara inbäddad i en större helhet och då har den en assisterande roll. En karta kan också vara ett gränssnitt till många slag av data som har anknytning till läge. Genom att klicka ett visst hus på en interaktiv karta kan gränssnittet visa exempelvis planritningen av ett varuhus och när man klickar på planritningen, de varor som är till salu på en viss avdelning. Allt detta kan tolkas som geografisk information. Det sägs att största delen av vårt dagliga liv kan på något sätt knytas till någon plats, och för att hitta denna plats är kartan ett bra gränssnitt.

På mobilens skärm syns olika platsbundna tjänster och annan geografisk information

Bild 2. Kartan kan ha en assisterande roll eller vara ett användargränssnitt till många olika typer av information som är bunden till läge.

Hur säkerställa god användbarhet?

Användbarhetsundersökningar som gäller geografisk information och kartor baserar sig i dag på en allmän användbarhetsundersökning. Den internationella ISO-standarden (ISO 9241-11) definierar användbarhet som: "Den grad i vilken specifika användare kan använda en produkt för att uppnå ett specifikt mål på ett ändamålsenligt, effektivt och för användaren tillfredsställande sätt i ett givet sammanhang." Jakob Nielsen, som anses vara den mest kända pionjären inom användbarhet har utvidgat ISO-definitionen med kriterier om enkel inlärning, möjlighet till snabb användning av användargränssnittet, ett litet antal användningsfel och att användargränssnittet är enkelt att komma ihåg. Dessa principer om god användbarhet kan även tillämpas som stöd vid applikationsdesign för geodataappar samt vid bedömningen av geodata- och kartanvändargränssnittens användbarhet.

I en geodataapp är designen av geodatainnehållet, den kartografiska layouten och användargränssnittet centrala. Bra design baserar sig på att man sätter användaren i fokus: man måste beakta användargruppen, användningssituationen och ändamålet som användaren behöver appen till. I design där användaren står i fokus är det ofta konkret fråga om design av användargränssnitt, men allt oftare tar man även ställning till designen av användningssituationer och användarupplevelser. I sådana fall föregås gränssnittsdesignen oftast av en användarundersökning för att klargöra användarnas behov och användningskontexten.

Geodata som en informationsprodukt

Förutom att granska användbarheten av geodata ur slutanvändarens synvinkel som en del av användargränssnittet, har man under den senaste tiden även börjat undersöka användbarheten i högre grad ur yrkesanvändningens synvinkel. I sådana fall är geodatamaterialet en informationsprodukt som man skaffar från dataleverantören som en fil eller som en direktanvändningstjänst via ett nätgränssnitt. Begreppet geodataproduktens användbarhet ligger då nära begreppet datakvalitet. I sådana fall anses kvaliteten beskriva informationsproduktens lämplighet för det planerade användningsändamålet. Inom ramarna för ett visst användningsändamål kan användbarheten upplevas på olika sätt i olika stadier av användningskedjan. Till exempel har datasystemutvecklare, förvaltare eller yrkesanvändare som utnyttjar geodata via informationssystem mycket varierande krav och önskemål på geografisk information, dess kvalitet, dokumentering och metadata.

 

Här används en karta på en pekskärm

Bild 3. För att geodata ska vara lättillgängliga, måste applikationens användargränssnitt och den utrustning som är underlag för appen vara bra och användbara. Enbart detta räcker ändå inte.

Betydelsen av geografisk information för slutanvändaren

För att geodata ska vara lättillgängliga, måste applikationens användargränssnitt och den utrustning som är underlag för appen vara bra och användbara. Men detta räcker inte, geografisk information kan vara betydelsefull för användaren endast om:

  • Den är sann och tidsenlig.
  • Den presenteras på ett begripligt sätt och i lämpliga mängder, dvs. har generaliserats på ett ändamålsenligt sätt.
  • Den är betydelsefull i den uppgift som ska lösas och har tilläggsvärde.

Geografisk information integreras allt mer med konventionell informations- och kommunikationsteknik. Med hjälp av geografisk information fattar vi beslut: "Om jag på min interaktiva karta som visar geodata från olika källor (ubiquitous map) väljer att visa den snabbaste rutten till stationen, hinner jag ännu njuta en varm glögg som jag såg reklamen på innan mitt Pendolinotåg avgår till Åbo." Användarna väntar på användbara tjänster som utnyttjar geografisk information.

Källor

Sarjakoski, L. T. ja T. Sarjakoski, 2009. Paikkatietojen ja karttakäyttöliittymien käytettävyys. Tietoasiantuntija, (5/2009): 14-15.