Hoppa till huvudinnehåll

Ofta förekommande frågor

Behöver du hjälp? Ta en titt på våra ofta förekommande frågor.

  • Behövs det ett bestyrkande av köp för arrendeavtalet?

    Arrendeavtal eller överföring av det behöver inte bestyrkas.

  • Hur får jag bort en anteckning om livslång nyttjanderätt under min livstid och efter att innehavaren av rätten har avlidit?

    Inskrivningen kan avföras på ansökan av rättsinnehavaren. Om innehavaren av rätten har avlidit, avför inskrivningsmyndigheten inskrivningen sex månader efter det att innehavaren av rätten har avlidit.

  • Vad är ett intyg om laga kraft?

    Om kommunen är arrendegivare, ska arrendebeslutet ha vunnit laga kraft, så att arrenderätten kan inskrivas i registret. Om uppgiften om laga kraft antecknats i arrendeavtalet, behövs inget separat intyg om laga kraft.

  • Varför måste arrendeavtalet inskrivas och vad har jag för nytta av det?

    Det lönar sig att inskriva arrenderätten i registret, så att den nya ägaren är bunden av den vid ett eventuellt ägarbyte samt av den orsaken att den kan intecknas som säkerhet för lån. För att kunna intecknas måste arrenderätten innehålla vissa villkor.

  • Vilka handlingar måste man skicka för att få en nyttjanderätt inskriven?

    En livslång nyttjanderätt kan till exempel vara sytning, dvs. rätt att bo på den fastighet man överlåtit. För inskrivning av en nyttjanderätt behöver vi förutom ansökan även det avtal som nyttjanderätten bygger på. Ett sådant avtal kan till exempel vara ett gåvobrev eller avtal om arvsskifte med fullmakter. Handläggaren av ärendet ber vid behov om tilläggsuppgifter.

  • Hur länge tar det att genomföra en klyvning?

    Genomföringstiderna för klyvningar varierar ganska mycket. Tiden beror bl.a. på arealen på området som ska klyvas, antalet delägare i skiftet och hur tvistig förrättningen är. Medianen för genomföringstiderna för klyvningar är cirka 12 månader. Tiden förlängs avsevärt, om någon söker ändring i förrättningen hos jorddomstolen.

  • Hur länge tar det att genomföra en styckning?

    I genomsnitt tar det cirka 6 månader att genomföra en styckning efter att förrättningen har blivit anhängig och den nya styckningsfastigheten har antecknats i fastighetsregistret.

  • Måste man delta i förrättningssammanträdet?

    Om man vid sammanträdet behandlar ärenden som man kommer överens om vid förrättningen eller om det råder oklarheter om de gamla rårna, är det bra om sakägaren är på plats. Om du inte kan närvara, lönar det sig att kontakta förrättningsingenjören före sammanträdet. Du kan också befullmäktiga en annan person att representera dig vid sammanträdet.

  • När lönar det sig att ansöka om klyvning?

    En klyvning är det enklaste sättet för fastighetens delägare att få fastigheten delad. Efter att man ansökt om en klyvningsförrättning tar lantmäterimyndigheten hand om genomförandet och planeringen av delningen. Genom klyvning får man i regel fastigheten delad även om någon part skulle motsätta sig delningen.

  • När lönar det sig att upprätta ett skiftesavtal och få delningen genomförd genom styckning?

    När det är möjligt att avtala om delningen av en lägenhet och man uttryckligen önskar ett visst slutresultat. I ett skiftesavtal avtalar delägarna sinsemellan bindande om de ägor som var och en får och om gränserna. Vid en styckning förverkligas det skiftesavtal som delägarna godkänt och slutit som sådant.

  • Vad betyder styckning i eget namn eller för eget behov?

    En markägare kan från sin egen fastighet avskilja en ny lägenhet genom styckning, exempelvis för kommande försäljningsbehov. Efter styckningen är den nya lägenhetens område och dess rättigheter kända. Detta underlättar vidareförsäljning av fastigheten. Du kan anhängiggöra en styckning i ditt eget namn med en ansökan om lantmäteriförrättning.

  • Vad kostar en klyvning?

    Fastighetsförrättningsavgiften för klyvning  bestäms både enligt arealen på det område som är föremål för skifte och antalet registerenheter som bildas.

  • Vad är det för skillnad mellan en styckning och en klyvning?

    Ett område som förvärvats genom köp, byte eller gåva bildas till en egen fastighet genom styckning. Vid en klyvning upplöses samägande av lägenhet. Vid en klyvning delas en samägd fastighet upp till nya fastigheter enligt delägarnas andelar.

  • Vad är förutsättningen för genomförandet av en klyvning?

    Den som ansöker om klyvning ska ha lagfart på sin ägarandel.

  • Vem betalar kostnaderna för en klyvning?

    Kostnader bestäms oftast för samtliga parter i delningen. Om en fastighet delas i två lika värdefulla delar, delas förrättningskostnaderna oftast på hälften.

  • Överförs de inteckningar som säljaren gjort i fastigheten på det outbrutna område som ska styckas?

    De inteckningar som fastställts i säljarens fastighet hänför sig också till det outbrutna området, om det inte befriats från dem efter köpslutet. Det är bra om parterna i köpet sköter befriandet före styckningen. Befriandet av en ny fastighet från inteckningar kan behandlas även vid förrättningen, om ägaren av det outbrutna området begär det.

  • Hur lång tid tar en inlösning av tillandning?

    Genomföringstiden för en inlösning av tillandning (från ansökan till registrering av förrättning) har varit cirka åtta månader.

  • Hur mycket kostar en tillandning?

    Det har gjorts få fastighetsköp gällande tillandningar. De få köpen har ofta styrts av ersättningspraxisen vid inlösning av tillandning. De ersättningar som bestämts vid inlösningarna har varit beroende av hurdan fastighet tillandningen har fogats till. Ofta inlöses tillandning och fogas till en byggplats, varvid ersättningen är priset på byggplatsens tilläggsområde. Ersättningen för tillandning som fogats till byggplats har ofta varit 30–100 procent av priset på den egentliga (dyra) tomtmarken. Ersättningens storlek beror på bl.a. tillandningens kvalitet och storlek samt på det om den medför byggrätt eller inte. Om tillandningen fogas till jord- och skogsbruksmark, baserar sig dess värde på priset på tilläggsmark till jord- och skogsbruksområde.

  • Kan en markägare ansöka om inlösningsförrättning för bestämmande av ersättning?

    Ja. En markägare kan möjligtvis ansöka om ersättningar efter att kommunens byggnadsnämnd fattas beslut om placeringen av en ledning eller till följd av en naturskyddsmyndighets skyddsbeslut (exempelvis avgränsning av naturtyp eller skyddande av en arts förekomstplats). Man ska i första hand avtala om ersättning, men om det inte går att nå ett avtal kan ledningsbyggaren, markägaren och skyddsmyndigheten ansöka om en förrättning för bestämmande av ersättning. Den ersättningsskyldige betalar nästan alltid kostnaderna för förrättningen, även om sökanden skulle vara ersättningsmottagare.

  • Kan förrättningsingenjören eller inlösningskommissionen förplikta inlösaren att låta vidta vissa åtgärder, exempelvis reparationer?

    Nej. Vid förrättningen kan man bestämma endast ersättningar i pengar, med vilka man sedan kan vidta reparationsåtgärderna. Inlösaren och överlåtaren kan dock komma överens om reparationer som görs på inlösarens bekostnad.

  • Kan man få ett förslag eller förhandsinformation om inlösningsersättningen av förrättningsingenjören?

    Nej. Förrättningsingenjören eller inlösningskommissionen fattar endast beslut i ärendet. Inlösaren och överlåtaren kan dock framföra sina åsikter om ersättningen. Förrättningsingenjören kan dock svara på frågor om allmänna principer gällande ersättningsgrunderna.

  • Medför en lantmäteriförrättning eller ersättningar som bestäms vid en förrättning skattekonsekvenser?

    Om ersättningar bestäms vid en förrättning, ska i regel skatt betalas på dessa. Närmare uppgifter om skattekonsekvenser får du av skattemyndigheten eller i skattemyndighetens anvisning..

     

  • Det skriftliga pantbrevet har förkommit. Vad ska jag göra?

    Om ett skriftligt pantbrev kommer bort ska det alltid dödas. Ansök om dödande av pantbrev hos tingsrätten på den ort där fastigheten är belägen.

    Om du även vill döda pantbrevets inteckningar, ansök om ändring av inteckning hos Lantmäteriverket. Om du inte vill döda inteckningarna, ansök hos Lantmäteriverket om ett elektroniskt pantbrev som motsvarar det skriftliga pantbrevet som har förkommit.

    Du kan ansöka om ett nytt pantbrev och om inteckningar på det även om dödandet av det förkomna pantbrevet inte är slutfört.

  • Hur söker man pantbrev i Fastighetsöverlåtelsetjänsten?

    Man kan ansöka om inteckning via Fastighetsöverlåtelsetjänsten när inteckningssökanden eller -sökandena beviljats lagfart på fastigheten eller när en arrenderättt har inskrivits.

    Om fastighetsköpet äger rum i webbtjänsten, kan man söka inteckningar direkt efter köpslutet.

    I Fastighetsöverlåtelsetjänsten kan man på samma gång ansöka om en eller flera inteckningar i en fastighet eller en arrenderätt.

  • Jag behöver ett pantbrev snabbt. Kan jag få det omedelbart?

    Nej, tyvärr. Vid handläggningen av ansökan undersöks att den sökande kan beviljas inteckning. Beslut om elektroniskt pantbrev bifogas fakturan, men det elektroniska pantbrevet kan användas omedelbart när anteckningen finns i registret.

    Man kan av grundat skäl påskynda handläggningen av inteckning.

  • Jag har ett skriftligt pantbrev. Hur omvandlar jag det till elektroniskt?

    Ett skriftligt pantbrev kan inte längre användas som säkerhet för en skuld. Pantbrevet har dock inte blivit ogiltigt, men det bör omvandlas till elektroniskt.

    Omvandlingen kan göras på två sätt: du kan ansöka om omvandling från skriftligt till elektroniskt separat hos Lantmäteriverket eller ansöka om ändring av det skriftliga pantbrevets innehavare, dvs. överföring exempelvis till en bank. Vid överföringen omvandlas pantbrevet automatiskt till elektroniskt. Det skriftliga pantbrevet ska skickas till Lantmäteriverket i original som bilaga till ansökan.

  • Jag har sålt ett outbrutet område. Hur överför jag den utan gravationer som belastar stomfastigheten?

    Inteckningarna i ett sålt outbrutet område kan upplösas så att de enbart belastar stomfastigheten. Således kan köparen av det outbrutna området använda det outbrutna området han eller hon har köpt som föremål för sina egna inteckningar. Då måste man ansöka om upplösning av gemensam inteckning.

  • Jag tänker sälja min fastighet. Måste jag döda mina pantbrev?

    Nej, det behöver du inte göra. Du kan överlåta pantbreven på inteckningarna till köparen, som kan dra nytta av dem i framtiden. På elektroniska pantbrev ska den innehavaren söka ändring av innehavaranteckning dvs. överföring av elektroniskt pantbrev.

  • Jag vill befullmäktiga ett ombud att ansöka om inteckningarna. Vad ska befullmäktigandet innehålla?

    Av fullmakten som undertecknats av ägaren till föremålet för inteckningen ska framgå ombudets namn, föremålet för inteckning och inteckningens belopp.

  • Kan jag kasta bort ett onödigt pantbrev?

    Du får inte själv förstöra ett pantbrev genom att kasta bort eller bränna upp det, eftersom inteckningen kvarstår. Dödande av inteckning ska sökas hos Lantmäteriverket.

  • Lönar det sig att söka ett eller flera pantbrev?

    Om man även senare behöver pantbrev som säkerhet för lån, lönar det sig att söka flera inteckningar. Banken kan då frisläppa pantbrev för nytt lån allteftersom man betalar av på sin skuld. Om det bara finns ett pantbrev, kan man använda det som säkerhet för nytt lån först efter att hela lånet betalats tillbaka.

  • På hur stora eurobelopp kan inteckning sökas?

    Den sökande bestämmer penningsumman själv. Inteckningens eurobelopp är inte begränsat.

  • Skulderna är betalda och pantbrevet har återlämnats. Ska jag döda pantbrevet?

    Det är inte nödvändigt att döda pantbrevet. Samma pantbrev kan användas även senare som säkerhet för skuld.

  • Vad avses med elektroniskt pantbrev?

    Med elektroniskt pantbrev avses en anteckning i lagfarts- och inteckningsregistret som visar att ett elektroniskt pantbrev utfärdats för inteckningen. I registret antecknas vem som är innehavare av det elektroniska pantbrevet. Den sökande får ingen pappersversion av det elektroniska pantbrevet, utan bara ett beslut om att inteckningen har fastställts.

     

  • Vad betyder anteckning om mottagare av ett elektroniskt pantbrev?

    När du söker om elektroniskt pantbrev, och inteckningen blir pantsatt för ditt lån, ber vi att pantbrevs mottagare alltså banken som borgenär inskrivs som mottagare. På ansökan behövs bankens FO-nummer.

  • Varför syns inteckningar som gjorts under tidigare ägares tid i gravationsbeviset för vår fastighet? Och vad innebär anteckningarna om inteckningar, när vi redan har betalat av bostadslånet?

    Inteckningar upphör inte genom att skulden betalas bort, utan inteckningarna måste dödas separat. I samband med fastighetsköpet dödas inte inteckningarna i allmänhet, utan inteckningarna lämnas i kraft, om den nya ägaren behöver dem som säkerhet för ett lån. Även om inteckningen inte utgör säkerhet för ett lån just nu, kan inteckningen användas som säkerhet när det finns behov av ett nytt lån.

  • Hur kan jag kontrollera Lantmäteriverkets väg- och adressuppgifter? Hur rapporterar jag fel jag har upptäckt?

    Lantmäteriverkets positions- och adressuppgifter för vägar kan kontrolleras på Kartplatsen. På Kartplatsen kan du också skicka feedback om du upptäcker brister och meddela om fel på kartan. Lantmäteriverket går igenom all feedback. Du kontaktas om du så önskar och har lämnat dina kontaktuppgifter.

  • Hur säkerställer jag att kartorna i min navigator är uppdaterade?

    Genom att uppdatera kartorna så ofta som möjligt säkerställer du att kartorna är så aktuella som möjligt. Kartorna uppdateras områdesvis. Väg- och adressuppgifterna är i praktiken aldrig helt felfria eller uppdaterade eftersom det ständigt sker förändringar i uppgifterna.

  • Vad ska jag göra om jag upptäcker ett fel i min navigators väg- eller adressuppgifter?

    Kontrollera när du senast har uppdaterat kartorna i din navigator och fråga säljaren eller tillverkaren om en uppdatering finns tillgänglig.

    Det är också bra att meddela brister och fel i kartan till den som har tillverkat navigationsutrustningen eller den som producerat kartan:

  • Varifrån kommer kartorna i min navigator?

    Endast en del av kartorna i navigatorerna baseras på data från Lantmäteriverket. Enligt vår information använder HERE, Tomtom och Google Trafikledverkets Digiroad-vägdata för sina kartor. Där uppdateras positionsdata från Lantmäteriverkets terrängdatabas.

    I bilnavigatorer är HEREs eller Tomtoms kartor vanligast förekommande, Google används mest i mobiltelefoner, surfplattor och datorer.

  • Hur avgränsar jag en ortnamns- eller adressökning att gälla endast en kommun?

    Du kan i sökfältet skriva ett komma och kommunens namn efter ortnamnet eller adressen, t.ex. "Mustapuro, Kuusamo".

  • Hur korrigerar jag när jag klickat på fel ställe med mätningsverktyget?

    Det lönar sig att slutföra mätningen trots felklicket och inte göra korrigeringar förrän till sist. Du kan godkänna mätningen genom att dubbelklicka eller klicka på den sista mätningspunkten på nytt. Efter detta kan du enkelt editera mätningen på vilken punkt som helst genom att ta tag i och dra linjen till rätt ställe. Sträckans avstånd eller arealen uppdateras omedelbart enligt ändringarna.

  • Hur slutar jag använda t.ex. verktyget Mät sträckan?

    Ett verktyg är aktivt tills du väljer ett nytt verktyg. Ett annat alternativ är att klicka på det valda verktygets ikon på nytt, då är verktyget inte längre aktivt.

  • I vilka format visas koordinaterna?

    Koordinater visas i olika format i olika koordinatsystem. Nedan följer exempel på koordinater som används i tjänsten och deras format.
     

    Plankoordinatsystem och geografiska koordinater i koordinatsystemet ETRS89

    Koordinatsystem N / lat E / lon
    ETRS-TM35FIN-plankoordinater 7134868,000 494839,000
    ETRS-GKn-plankoordinater 7137723,089 27494836,935
    ETRS89 geografiska koordinater (~WGS84) 64,33965428° 26,89318582°
      64° 20,379' 26° 53,591'
      64° 20' 22,755'' 26° 53' 35,469''

    Plankoordinater och geografiska koordinater i kartverkskoordinatsystemet (KKS)

    Koordinatsystem N / lat  E / lon
    KKS-grundkoordinatsystem 7137856,044 3495009,271
    KKS-enhetskoordinatsystem 7137856,044 3495009,271
    KKS geografiska koordinater 64,33926208° 26,89675786°
      64° 20,356' 26° 53,805'
      64° 20' 21,344'' 26° 53' 48,328''

     

  • I vilket format ska geografiska koordinater anges?

    Mata in geografiska koordinater i koordinatverktyget så att de innehåller behövliga skiljetecken, dvs. grader, minuter och sekunder.

    Exempel  
    64.33926208° 26.89675786°
    64° 20.356' 26° 53.805'
    64° 20' 21.344'' 26° 53' 48.328''

    Du kan ersätta gradtecknet ° med bokstaven d, t.ex. 64d 20.356'

  • Kan jag använda en karta som jag skrivit ut från Kartplatsen som bilaga till en officiell ansökan?

    Du får från Kartplatsen kopiera, lagra och skriva ut enstaka kartor för eget bruk och för kunskapsprov. Mera information om användarvillkor. 

  • Varför syns inte flygbildernas fotograferingsår?

    Kartplatsen visar alltid den nyaste flygbilden. Tjänsten får bilderna via WMTS-gränssnittet. Gränssnittet möjliggör inte att uppgiften om fotograferingsår följer med bilden. Du kan ta reda på fotograferingsåret från indexet (på finska).

    I Paikkatietoikkuna du kan titta på historiska flygbilder och till och med se deras fotograferingsår.
     

  • Varför visar adressen fel byggnad?

    Adressökningen i Kartplatsen baserar sig på ett adressmaterial som härletts ur Terrängdatabasen. Adressen i materialet är en beräknad adress som hör ihop med väglinjen, det är alltså inte en officiell byggnads- eller fastighetsadress.

    De mest exakta skalorna i bakgrundskartmaterialet visar byggnadernas adressnummer enligt Befolkningsregistercentralens byggnads- och lägenhetsregister. Dessa uppgifter upprätthålls av kommunerna.

  • Varför är fastighetsgränsens sträckning fel?

    Det kan förekomma inexaktheter i kartans lägesuppgifter, eftersom det inte finns exakta koordinater för alla råmärken. Gränserna på Fastighetsregisterkartan är vägledande. Gränserna framgår närmare av förrättningshandlingar och terrängen.

  • En part i förvärvet är ett bolag med FO-nummer, men jag kan inte göra en köpvittnesanmälan eftersom bolaget är i likvidation eller inte ännu registrerat. Hur ska jag gå tillväga?

    Blanketten för köpvittnets anmälan hämtar automatiskt uppgifter ur företags- och organisationsdatasystemet. Om koden är giltig uppstår inga problem. I det här fallet ska du använda funktionen Lägg till överlåtare som saknar finsk personbeteckning eller FO-nummer och använd koden som finns i överlåtelsehandlingen. 

  • Hur anmäler jag mina ändrade kontaktuppgifter till Lantmäteriverket?

    Som köpvittne ska du utan dröjsmål anmäla dina ändrade kontaktuppgifter till adressen rekisteriasiat@maanmittauslaitos.fi.

  • Hur kan jag försäkra mig om att Lantmäteriverket har mottagit köpvittnets anmälan?

    Du som köpvittne får inget separat meddelande om att Lantmäteriverket har mottagit anmälan. Om det uppstår tekniska problem medan du gör anmälan får du ett meddelande om att det inte gick att skicka blanketten.

  • Jag anhängiggjorde en lagfart genom köpvittnets anmälan. Hur kan jag kontrollera att lagfarten har blivit anhängig?

    Som köpare kan du alltid granska anhängiga ärenden i e-tjänsten. Efter några dagar syns anhängiga ärenden i lagfarts- och inteckningsregistret.  Vem som helst kan begära ett lagfartsbevis för en fastighet, där även anhängiga lagfarter framgår.

  • Kan Lantmäteriverket förlänga mitt förordnande som köpvittne trots att jag fyller 68 år?

    Nej. Enligt lagen upphör rätten att vara ett köpvittne förordnat av Lantmäteriverket när köpvittnet fyller 68 år.

  • Måste jag spara köpvittnets arkiv permanent?

    Vid Lantmäteriverket finns ett permanenta elektroniskt arkiv för köpvittnenas journaler, men det är också bra att du förvarar ditt eget arkiv åtminstone några år, eftersom ett köpvittne på begäran ska ge en kopia av åtkomsthandlingar.

  • När ska man betala överlåtelseskatt?

    Överlåtelseskatten ska vara betald när lagfarten anhängiggörs. Om du som köpvittne gör lagfarten anhängig genom köpvittnets anmälan ska du informera köparen om skyldigheten att betala överlåtelseskatt. Läs mer om överlåtelseskatten på Skatteförvaltningens webbplats.

  • Vad är råmark?

    Med råmark avses i huvudsak ett obebyggt område som saknar en detaljerad plan, men där syftet är att inom den närmsta framtiden planlägga marken för planmässigt samhällsbyggande. De som köper råmark är vanligen kommuner eller finansinstitut. I blanketten för köpvittnets anmälan ska du endast infoga objekt av det här slaget på platsen för användningsändamål för råjorden.

  • Varför måste ett köpvittne känna till objektets kvalitet och areal?

    Uppgifterna i köpvittnets anmälan måste vara korrekta, eftersom vi baserar köpeskillingsregistret på anmälningarna. Dessa registeruppgifter används för många olika ändamål.

    Det är viktigt att vi i fråga om överlåtelse får rätt information om vilken typ av fastighet det är fråga om (skog, åker, byggplats, impediment) och vilken areal den omfattar. Det är bra att vara noga med arealen. I blanketten finns en räknare till hjälp när du gör anmälan. 

  • Varför måste man fråga parterna i köpet om släktskap?

    Som köpvittne är det bra att uppmärksamma släktskap och fråga om saken vid köptillfället och ange det i köpvittnets anmälan. 
    Uppgifterna är relevanta för köpeskillingsregistret eftersom handeln mellan släktingar ofta inte är jämförbar med handeln på den fria marknaden. Till exempel kan köpeskillingen avvika från marknadsvärdet.

  • Vilka handlingar kan jag bifoga till köpvittnets anmälan?

    Som bilaga till köpvittnets anmälan ska du endast bifoga åtkomsthandling, fullmakter och eventuell kartbilaga. Köpvittnets anmälan går direkt till kommunerna, så det är inte tillåtet att bifoga andra bilagor.

    För en lagfart kan kunden lämna in andra bilagor (t.ex bouppteckning, släktutredning, arvskiftesavtal) till Lantmäteriverket. Vilka bilagor som behövs tar du lätt reda på med hjälp av serviceguiden.

  • Får det finnas byggnader på en landsvägs skyddsområde?

    Befintliga byggnader får finnas på skyddsområdet. Nybyggande på skyddsområde är begränsat, men inte helt förbjudet. Vid ansökan om bygglov på skyddsområde hörs väghållningsmyndigheten.

  • Hur lång tid tar det från anhängiggörandet av en förrättning till besittningstagandet av vägområden?

    Vanligtvis sker besittningstagandet i samband med förrättningens inledningssammanträde. Sammanträdet hålls i regel inom tre månader efter att förrättningsansökan inlämnats.

  • Medför en lantmäteriförrättning eller ersättningar som bestäms vid en förrättning skattekonsekvenser?

    Om ersättningar bestäms vid en förrättning, ska i regel skatt betalas på dessa. Närmare uppgifter om skattekonsekvenser får du av skattemyndigheten eller i skattemyndighetens anvisning..

     

  • Finns det andra kostnader utöver priset?

    Vi tar inte ut separata leveranskostnader för beställningar.

  • Hur får jag mina inköp?

    Vi skickar utdrag och intyg som nedladdningsbara länkar per-epost. Nedladdningslänken är giltig i 30 dagar efter beställningen.

  • Hur kan jag betala mina inköp?

    Du kan betala dina inköp med följande bankers nätbankkoder: Aktia, Andelsbanken, Danske Bank, Handelsbanken, Nordea, Oma Säästöpankki, POP Banken, S-Banken, Sparbanken och Ålandsbanken eller med följande kreditkort: Visa, Master Card, American Express.

  • Hur uppdaterar jag min e-postadress i Lantmäteriverkets e-tjänst?

    Vid inloggning i Lantmäteriverkets e-tjänst används Suomi.fi-autentisering. Autentiseringstjänsten förmedlar uppgifter som lagrats i befolkningsdatasystemet, exempelvis personnummer och e-postadress, till e-tjänsten.

    Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (MDB) upprätthåller uppgifterna i befolkningsdatasystemet. Om du vill göra ändringar i dina uppgifter, exempelvis ändra e-postadress, kan du göra det via tjänsten Kontroll av egna uppgifter på MDB:s webbplats.

  • Hur vet jag vilka utdrag och intyg jag kan köpa för min fastighet?

    De utdrag och intyg som kan köpas beror på hurdant objekt det är fråga om:

    • Fastighet: fastighetsregisterutdrag, kartutdrag ur fastighetsregistret, lagfartsbevis, gravationsbevis
    • Outbrutet område: fastighetsregisterutdrag, lagfartsbevis, gravationsbevis
    • Arrenderätt: intyg över arrenderätt, gravationsbevis

    Läs mera om innehållet i utdragen och intygen.

  • Jag fick ingen bekräftelse på min order i min e-post, vad ska jag göra?

    Kontakta vår kundservice, som skickar dig en ny orderbekräftelse inklusive nedladdningslänkar.

  • Jag har fått en begäran att komplettera min ansökan via Lantmäriverkets e-tjänst. Vad ska jag göra?

    Sök i listan Pågående ärenden det ärende vars ärendenummer motsvarar ärendenumret i kompletteringsbegäran. Klicka upp ärendet så får du fram knappen "Komplettera ansökan". Med den blankett som öppnas via knappen kan du skicka de handlingar som handläggaren av inskrivningsärendet begärt som bilagor och lämna in en verbal utredning. Handlingarna har inkommit till Lantmäteriverket, om du får kvitteringen "Kompletteringarna har tagits emot".

  • Jag håller på att söka lagfart, men uppgifterna om den fastighet som jag har köpt syns inte på listan. Varför?

    Köpvittnet skickar uppgifterna till Lantmäteriverket och de syns i Lantmäteriverkets e-tjänst cirka en vecka efter undertecknandet.
     

  • Jag äger en fastighet, men varför syns den inte på listan?

    Om din fastighet fattas från listan, kan det bero på exempelvis följande orsaker:

    • Ägandet har inskrivits på den tiden då man inte alltid antecknade personnummer. Kontakta Lantmäteriverkets kundservice.
    • Du har just förvärvat fastigheten och köpvittnet har ännu inte skickat meddelandet till Lantmäteriverket.
    • Du har fått fastigheten exempelvis i arv och du har ännu inte sökt lagfart på den. Läs mera om lagfart.
  • Kan jag köpa utdrag eller intyg över någon annan än din egen fastighet?

    I Lantmäteriverkets e-tjänst kan du köpa utdrag över vilken fastighet som helst. På utdragen syns ägarens namn och födelsedatum. Över dina egna fastigheter kan du köpa utdrag där utöver namnet visas personnummer och adress.

  • Kan jag logga in som representant för ett företag?

    Ja. Tjänsten kan användas av personer som i handelsregistret har firmateckningsrätt för organisationen eller som befullmäktigats att sköta fastighetsärenden.

  • Kan jag se min fastighets uppgifter då jag äger aktier i ett bostadsaktiebolag?

    I sådana fall är fastighetsuppgifter inte tillgängliga. Fastigheten, dvs. markbotten, ägs av bostadsaktiebolaget. Uppgifter om fastigheter som ägs av företag och andra organisationer finns för närvarande inte tillgängliga.

  • Vad betyder tecknen i olika färg i anslutning till fastighetsuppgifterna?

    • Röd symbol+ K = fastighet
    • Orange symbol + M = outbrutet område
    • Blå symbol + V = arrenderätt
  • Varför kräver e-tjänsten stark autentisering?

    Med stark autentisering säkerställs att uppgifterna visas för en verklig person. Med hjälp av personnummer säkerställs också att den inloggade personen endast kan se de ägor och arrenderätter, på vilka hens personnummer antecknats. Ägorna kan vara fastigheter, delar av fastigheter, eller arrenderätter.

  • Varför står det "inte lagfaren" i min fastighets uppgifter?

    I uppgifterna står det "inte lagfaren" i två olika fall.

    • Lagfart har ännu inte sökts på fastigheten.
    • Ansökan om lagfart har lämnats in, men ärendet är anhängigt, eftersom ansökan ännu inte har handlagts.

    På lagfartsbeviset ser man om lagfarten är anhängig. Lagfarten träder i kraft när ansökan har handlagts och beslutet om beviljande av lagfart har fattats.

  • Behöver jag också separat ansöka om registrering av ägande av en bilplats?

    Om bilplatsen har ett eget aktiebrev, ansök om registrering av ägande för bilplatsen på samma sätt som för en aktielägenhet. I nya husbolag (som grundats 2019 eller senare) ansöker den nya ägaren om registrering av äganderätt till en bilplats med samtycke av föregående ägare. 

    Om bilplatsen inte har ett eget aktiebrev, behöver du inte ansöka om registrering av bilplatsen separat eftersom lägenheten och bilplatsen besitts med samma aktiegrupp. Objekt som besitts med en aktiegrupp visas i bolagsordningen och aktielägenhetsutskriften. 

  • Jag behöver registrering snabbt. Kan jag få den på en gång?

    Registreringen av ärendet kan påskyndas utifrån en motiverad anledning (till exempel stundande bostadsköp).

    Kontakta Lantmäteriverkets kundtjänst per telefon eller med webblanketten, om du behöver en snabbare registrering. 

  • Jag fick information om att mitt husbolags aktiebok förts in i bostadsdatasystemet. Vad ska jag göra?

    Om du är nuvarande ägare av en lägenhet har du 10 år på dig att hos Lantmäteriverket ansöka om registrering av ägandet av aktielägenheten, det vill säga att ändra ett aktiebrev i pappersform till elektronisk form. Ansök om registrering av äganderätten hos Lantmäteriverket med ansökan.  

    Det ursprungliga aktiebrevet i pappersform behövs som bilaga till ansökan. Du kan skicka ansökan och aktiebrevet per post eller föra dem till Lantmäteriverkets serviceställen, som finns runt om i Finland. Observera att aktiebrevet är ett värdepapper som du bör välja ett säkert leveranssätt för. Mera information finns exempelvis på Postens webbplats.

    Lantmäteriverket registrerar utifrån ansökan ditt ägande som en elektronisk ägaranteckning i bostadsdatasystemet och makulerar i detta sammanhang aktiebrevet i pappersform. Makulera eller förstör inte aktiebrevet själv. 

    Läs mer om registrering av ägande

  • Jag köpte en lägenhet och ägandet av den visas fortfarande med ett aktiebrev i pappersform, trots att husbolaget redan övergått till bostadsdatasystemet. Vad ska jag göra?

    Du ska ansöka om registrering av ditt ägande inom två månader efter undertecknandet av överlåtelsehandlingen eller överföringen av äganderätten. Ansök om registrering av äganderätten hos Lantmäteriverket med ansökan.  

    Som bilaga till ansökan behövs det ursprungliga aktiebrevet i pappersform försett med en anteckning om överföring i ditt namn. Du kan skicka ansökan och aktiebrevet per post eller föra dem till Lantmäteriverkets serviceställen, som finns runt om i Finland. Observera att aktiebrevet är ett värdepapper som du bör välja ett säkert leveranssätt för. Mera information finns exempelvis på Postens webbplats.

    Lantmäteriverket registrerar utifrån ansökan ditt ägande som en elektronisk ägaranteckning i bostadsdatasystemet och makulerar i detta sammanhang aktiebrevet i pappersform. Makulera eller förstör inte aktiebrevet själv. 

    Läs mer om registrering av ägande

    Om lägenheten pantsätts som säkerhet för ett lån, kontakta banken.  

  • Jag köpte en lägenhet och ägandet av den visas med en elektronisk ägaranteckning. Vad ska jag göra?

    Ansök om registrering av äganderätten hos Lantmäteriverket med ansökan.

    Du behöver samtycke av säljaren för att registrera ditt ägande. Bifoga en kopia av köpebrevet eller ett separat skriftligt samtycke och säljarens kontaktuppgifter (telefonnummer och e-postadress) till ansökan.

    Alternativt kan säljaren underteckna sitt samtycke på ansökningsblanketten för registrering av äganderätten. Lantmäteriverket kontaktar säljaren för att verifiera samtycket.

    Läs mer om registrering av ägande

    Om en lägenhet pantsätts som säkerhet för lånet, kontakta banken.

  • Jag är aktieägare, vad ska jag göra?

    Tillvägagångssättet beror på om ditt husbolag redan förts in i bostadsdatasystemet och om din lägenhet fortfarande har ett aktiebrev i pappersform eller redan har en elektronisk ägaranteckning.  

    Du får en anvisning för varje situation genom att svara på frågorna i serviceguiden.

  • Vad ska jag göra, om mitt aktiebrev finns hos banken?

    Om banken har ditt aktiebrev som säkerhet för lån, kan du ge banken en fullmakt om att ansöka om registrering för din räkning. Det är dock inte bråttom med att ansöka om registrering av ägandet. 

    Om aktiebrevet förvaras i ett bankfack utan att stå som säkerhet för ett lån, kan du kontakta banken och komma överens om att ansöka om registrering av ägandet själv eller att bemyndiga banken att göra detta.

  • Vilka tidsfrister gäller för handläggning av registreringsansökningar?

    På sidan Handläggningstiderna för ansökningar hittar du en sammanställning av handläggningstiderna för ansökningarna. 

  • En nära anhörig till mig dog. Vad bör jag komma ihåg att göra?

    Om den avlidne ägde en fastighet, behöver du för bouppteckningen ett lagfartsbevis och möjligen ett gravationsbevis. Uppgifterna får du med fastighetsbeteckningen, som du hittar på fastighetsskattedeklarationen.

  • Fastigheterna i ett odelat dödsbo fördelades genom ett arvskiftesavtal. När räknas tidsfristen på sex månader att söka lagfart börja?

    Den räknas börja från datumet för den sista underskriften i arvskiftesavtalet. Om arvskiftesinstrumentet vunnit laga kraft eller inte har ingen betydelse för ansökningstiden för lagfart.

  • Får säljaren överlåta fastigheten ensam?

    En fastighet som är avsedd som ett gemensamt hem får bara säljas med makens eller makans samtycke, även om säljaren är ensam ägare till fastigheten.

    Alla delägare i dödsboet måste överlåta fastigheten tillsammans.

  • Hur länge tar handläggningen av min ansökan om lagfart?

    I samband med handläggningen av en ansökan utreds en obruten ägarkedja från föregående beviljade lagfart till den nya ägaren. Se de genomsnittliga handläggningstiderna för ansökningar på sidan Handläggningstider för ansökningar.

  • Kan en lagfart inskrivas för räkning av ett företag som ska grundas?

    Ja, det kan den. Man söker lagfart på samma sätt som i övriga fall, dvs. inom sex månader efter överlåtelsedatumet.

    Om företaget ännu inte har grundats när man söker lagfart och två år ännu inte har gått från det att överlåtelsehandlingen undertecknades, lämnas lagfartsansökan vilande. Tidsfristen för att lämna ansökan vilande är två år från den dag då överlåtelsehandlingen undertecknades Innan föreskriven dag ska den sökande uppvisa en utredning om att ansvaret för överlåtelsen har överförts till det grundade företaget. I annat fall beviljas lagfart den som ingått avtal för företagets räkning.

  • Kan man sälja samma fastighet två gånger?

    Den som senare köpt fastigheten kan få fastigheten i sin besittning, om den som först köpt den inte har sökt lagfart, dvs. inskrivning av äganderätt, och om den senare köparen inte har vetat om den tidigare överlåtelsen.

  • Måste man betala överlåtelseskatt för en elanslutning?

    Om en separat köpeskilling har antecknats i köpebrevet för en elanslutning som ska överlåtas vid fastighetsköp men ingen överlåtelseskatt har betalats för den, bör det utredas om anslutningsavgiften enligt anslutningsvillkoren kan återbäras.

    Om anslutningsavgiften kan återbäras, behöver skatt inte betalas för anslutningens köpeskilling. Detsamma gäller också vatten- och avloppsanslutningar när de överlåts tillsammans med fastigheten.

  • Måste man skifta ett dödsbo för att få lagfart?

    Det är inte nödvändigt att skifta ett dödsbo för att inskriva lagfart, utan det oskiftade dödsboet kan ansöka om en s.k. förtydligande lagfart på fastigheten. Den avlidnes bouppteckning med bilagor skickas som handlingens åtkomsthandling. I så fall behöver det oskiftade boet i samband med försäljning inte lämna den avlidnes bouppteckning med bilagor till köparen för att söka lagfart.

  • Vad händer om jag inte söker lagfart inom 6 månader?

    Om man inte söker lagfart och betalar överlåtelseskatt inom 6 månader måste man betala förhöjd överlåtelseskatt. Överlåtelseskattebeloppet stiger halvårsvis med 20 procent från det ursprungliga skattebeloppet. Maximalt innebär höjningen en fördubbling av skatten.

    Av köpeskillingen eller annat vederlag ska fyra procent betalas i skatt. Att betala skatten är en förutsättning för att få lagfart.

    Det lönar sig att söka lagfart i god tid så att du blir den officiella ägaren till fastigheten. Efter att lagfart har beviljats antecknas köparen i lagfarts- och inteckningsregistret som ägare till fastigheten. Lagfart är också en förutsättning för att kunna ansöka om inteckning.

  • Vad ska jag göra, när den ursprungliga åtkomsthandlingen har förkommit?

    Om den som söker lagfart inte kan uppvisa köpebrevet i original eller annan åtkomsthandling, utan innehar bara en kopia, är det möjligt att söka kungörelselagfart. Kungörelselagfart söks på samma sätt som lagfart, men den sökandes köp eller annat förvärv kungörs både i en officiell tidning, lokala tidningar och Lantmäteriverkets anslagstavla i sex månader.

    Ifall ingen anser sig ha bättre rätt till fastigheten under kungörelsetiden beviljas den sökande lagfart. Kungörelselagfart kan också sökas om den sökande som ägare har besuttit fastigheten de senaste 10 åren och det inte finns anledning att anta att någon annan har bättre rätt till fastigheten. Den sökande ska själv ta hand om kungörelser och de kostnader som de medför.

  • Vad är en begäran om komplettering och varför fick jag en sådan?

    Handläggaren av ansökan ber i vissa fall om kompletteringar till redan skickade handlingar, då ansökan är bristfällig eller alla behövliga bilagor inte har skickats med.

    Lagfart beviljas inte, om alla begärda bilagor inte skickats. Brister i ansökan förlänger handläggningstiden.

    Du kan skicka kompletteringarna via vår e-tjänst.

    Sök i listan Pågående ärenden det ärende vars ärendenummer motsvarar ärendenumret i kompletteringsbegäran. Klicka upp ärendet så får du fram knappen "Komplettera ansökan". Med den blankett som öppnas via knappen kan du skicka de handlingar som handläggaren av inskrivningsärendet begärt som bilagor och lämna in en verbal utredning. Handlingarna har inkommit till Lantmäteriverket, om du får kvitteringen "Kompletteringarna har tagits emot".

  • Vad är en lagfart?

    Med lagfart avses att äganderätten till en fastighet, ett outbrutet område eller en kvotdel av en fastighet skrivs in i lagfarts- och inteckningsregistret.

  • Vad är en åtkomsthandling?

    Ett avtal med vilket äganderätten överförs kallas för åtkomst- eller överlåtelsehandling. Den kan exempelvis vara ett köpebrev eller arvskiftesavtal. Åtkomst- eller överlåtelsehandling är den term som används i lagen. Det är möjligt att handläggaren av ansökan begär att ansökan kompletteras med en åtkomsthandling.

  • Varför måste man söka lagfart? Måste man söka lagfart?

    Var och en är skyldig att söka lagfart på den fastighet, det outbrutna område eller den kvotdel man har fått. Skyldigheten att söka lagfart gäller både privatpersoner och samfund.

    Det lönar sig att söka lagfart för tydlighetens skull även i vissa specialfall (förtydligande lagfart).

  • Vem kan söka lagfart, om fastigheten har flera ägare?

    En av ägarna eller ett ombud kan söka lagfart. Det behövs ingen fullmakt för att söka lagfart.

  • Vilka handlingar ska jag foga till ansökan om lagfart?

    De handlingar som ska bifogas en ansökan om lagfart varierar från fall till fall. Handläggaren av ansökan ber i vissa fall om kompletteringar till redan skickade handlingar. Läs mera om bilagor.

  • Är det möjligt att erhålla lagfart efter utsatt ansökningstid?

    Ja, det är det, och lagfart måste sökas även om tidsfristen på sex månader gått ut..

  • Är säljaren ägare till fastigheten?

    Före köpet måste man utreda säljarens äganderätt till det objekt man tänker köpa. Över fastigheten eller det outbrutna området av fastigheten ska säljaren uppvisa ett lagfartsbevis, av vilket det framgår vem som har antecknats som ägare till fastigheten i lagfartsregistret, eller en annan redogörelse för äganderätten. Lagfartsbeviset ska vara från ett så sent datum som möjligt.

    Bekanta dig även med vad du bör komma ihåg när du köper en fastighet.

  • Anges uppgifter om rågrannarna på ett kartutdrag?

    Uppgifter om rågrannarna anges inte på ett kartutdrag ur fastighetsregistret.

    Kundservicen ger avgiftsfritt lagfartsuppgifter om ett fåtal fastigheter. Uppgifterna kan beställas som en avgiftsbelagd fil eller pappersutskrift.

  • Jag behöver bara ägaruppgifterna om en fastighet, vad ska jag göra?

    Du får en ägaruppgift genom att ringa vår kundservice. Ta reda på fastighetsbeteckningen innan du ringer.

    Notera att vi inte överlåter uppgifter om fastigheters ägare om du vill kontakta en fastighetsägare för att du skulle vilja köpa fastigheten.

  • Jag behöver ett fastighetsregisterutdrag, ett lagfartsbevis och ett gravationsbevis för försäljning av en fastighet. Kan jag beställa dem per telefon eller e-post?

    Du kan köpa utdrag i e-tjänsten. Då får du dem billigare än om du beställer dem från vår kundservice.
    Användningen av e-tjänsten förutsätter elektronisk identifiering. Om du saknar möjlighet till elektronisk identifiering, kan du beställa utdragen från vår kundservice. Ta reda på fastighetsbeteckningen innan du beställer. Vi skickar utdrag och intyg per post eller e-post.
     

  • Kan jag besöka kundservicen för att kontrollera uppgifter i lagfartsregistret?

    Våra serviceställen har inga datorer för kunderna. Kundservicen ger avgiftsfritt lagfartsuppgifter om ett fåtal fastigheter. Uppgifterna kan beställas som en avgiftsbelagd fil eller pappersutskrift.

  • Kan jag få ett kartutdrag med de gamla rårna ur fastighetsregistret?

    På kartutdrag ur fastighetsregistret anges de gällande rårna på utskriftsdagen. Det går dock att få information om gamla rår via kundservicen.

  • Kan jag få rålängderna på ett kartutdrag ur fastighetsregistret?

    Rålängderna anges inte på kartutdraget, men de framgår av förrättningshandlingarna. Du hittar uppgifterna med hjälp av fastighetsbeteckningen. Kontakta kundservicen med vår webblankett.

  • Kan jag gå ett gravationsbevis för en fastighet som har upphört?

    I gravationsbevis finns endast uppgifter om gällande fastigheter.

  • Kan jag gå ett lagfartsbevis för en fastighet som har upphört?

    I lagfartsbevis finns endast uppgifter om gällande fastigheter. Gamla lagfartshandlingar från och med december 1993 kan beställas av Lantmäteriverket. Handlingar som är äldre än så ska beställas av Riksarkivet.

  • Kan man söka ägande med hjälp av personuppgifter?

    Du kan titta på dina egna äganderätter avgiftsfritt i e-tjänsten. Om du vill söka med personnummer, namn eller FO-beteckning, kontakta Lantmäteriverkets kundservice.

  • När kostar ägaruppgifterna?

    Skriftligt utlämnade ägaruppgifter är alltid avgiftsbelagda. Därtill tas en avgift ut för utredningar som omfattar ägaruppgifterna för fler än 10 fastigheter.

  • Vad ska jag göra om Lantmäteriverkets och Skatteförvaltningens arealuppgifter är olika?

    Lantmäteriverket har fastighetens sammanlagda areal. Lantmäteriverket kan inte ändra fastighetens användningsändamål eller Skatteförvaltningens arealuppgifter. Kontakta Skatteförvaltningen.

  • Vad är en nyttjanderättsenhet?

    Rättigheter och servitut antecknas i fastighetsregistret som nyttjanderättsenheter. Utöver vägrätter antecknas exempelvis båtplatser, brunnar och kraftledningar som nyttjanderättsenheter i registret.

  • Var får jag reda på hur mycket byggrätt en tomt har?

    Uppgifter om byggrätt får du hos kommunen.

  • Vilka uppgifter anges i ett gravationsbevis?

    Av gravationsbevis framgår om det finns pantbrev eller inskrivna arrenderätter för fastigheten.

  • Vilken funktion har den anläggningsbeteckning som anges i ett gravationsbevis?

    Anläggningsbeteckningen i gravationsbevis är en beteckning påinteckningsbar arrenderätt.

    I samband med inskrivningen får arrenderätten en anläggningsbeteckning, med hjälp av vilken rätten kan identifieras. Anläggningsbeteckningen består av en fastighetsbeteckning, bokstaven L och en identifikationssiffra (t.ex. 999-8-77-6-L1). Med hjälp av anläggningsbeteckningen kan du beställa ett gravationsbevis, av vilket inteckningarna i arrenderätten framgår.

  • Får man fälla träd på rålinjen utan grannens samtycke?

    På skogsmark (ej på byggplatsområde eller gårdsmark, även om det finns träd) får man hugga upp en högst 1,5 meter bred rågata (75 cm på bägge sidor om fastighetsgränsen) utan grannens samtycke. Man måste meddela grannen i förväg om röjningen.

  • Hur bestäms rån mellan ett landsvägsområde och en fastighet?

    Enligt 2 § i landsvägslagen sträcker sig vägområdet två meter utanför yttre kanten av den yttersta vägkonstruktionen (dike, slänt, skärning).

  • Kan man bygga ett dike på en fastighetsgräns utan grannens samtycke?

    Utan grannens samtycke får man bygga diken endast på sin egen fastighets område.

  • Vem betalar förrättningskostnaderna för en rågång?

    Oftast delas kostnaderna till hälften mellan rågrannarna. Markägarna får nytta av rågången på bägge sidor om fastighetsgränsen.

  • Hur får jag information om vilka fastigheter som har rätt till färdsel på den väg som finns på min mark?

    Rätten till färdsel kan grunda sig på många faktorer. Kontakta kundservicen för att utreda frågan.

  • Hur lönar det sig att fördela kostnader för väghållning?

    Delägarna kan sinsemellan komma överens om fördelningen av kostnader. Det finns också särskilda riksomfattande anvisningar för fördelning av väghållningskostnaderna (på finska).

    Det lönar sig att grunda ett väglag, om det finns många vägdelägare och vägen kräver regelbundet underhåll.

  • Hur mycket kostar en enskild vägförrättning?

    Förrättningens pris bestäms enligt vägens längd och antalet belastade fastigheter. Ett skriftligt avtal som slutits på förhand sänker förrättningsavgiften. Sökanden eller väglaget ansvarar i allmänhet för avgifterna för en förrättning av enskild väg.

  • Hur tar jag reda på var färdselrätten till min fastighet löper?

    En vägrätt kan synas på fastighetsregisterutdraget eller fastighetsregisterkartan. I vissa fall kan en vägrätt redas ut med hjälp av en arkivundersökning, som ska beställas från kundservicen. Ibland kräver utredningen av en färdselrätt en enskild vägförrättning. Kontakta vår kundservice vid behov.

  • Ingår diken i vägrättens officiella bredd?

    Ja. I vägområdet ingår vägens alla konstruktioner (bl.a. körbana, slänter, diken) och de ska rymmas inom vägrättens bredd.

  • Kan jag få en vägrätt utan avtal?

    Ja, det kan du. Lagen förutsätter dock bl.a. att vägen ska vara viktig och den får inte orsaka betydande olägenhet för någon fastighet.

  • Kan man vid en förrättning få en ytterligare färdsel- eller vägrätt till sin fastighet?

    Nej, i regel inte. Undantagsbeslut kan fattas, ifall fastighetens olika delar är isolerade av något naturelement, exempelvis en bergsbrant eller å.

  • Kan vägdelägarna själva grunda väglaget?

    Ja, det kan de. Ett väglag kan grundas för en befintlig väg genom att skriftligen kalla alla vägdelägare till en konstituerande stämma. Sammanträdeskallelsen ska skickas tidigast två månader och senast två veckor före väglagsstämman.

  • Min fastighet gränsar till landsvägen och jag har ingen anslutning. Vad ska jag göra?

    Byggandet av en anslutning kräver ett anslutningstillstånd. Anslutningstillstånd ansöks hos NTM-centralen.

  • När kan jag färdas på annans mark utan tillstånd?

    Man får röra sig i naturen med stöd av allemansrätten, bara det inte orsakar olägenhet eller störning. Man måste skaffa markägarens tillstånd till samt meddela polisen om ordnande av massevenemang såsom tävlingar i vildmarksvandring och skid- och orienteringstävlingar. Uppgifter om fastighetsägare får du hos vår kundservice.

  • När lönar det sig att grunda ett väglag?

    Det lönar sig att grunda ett väglag, om det finns flera vägdelägare och vägen kräver regelbundet underhåll.

  • Vad gör jag om fastigheten saknar färdselrätt?

    Man kan stifta en färdselrätt vid en enskild vägförrättning. Man kan komma överens direkt med markägaren om tillfällig färdsel.

  • Vad är en enskild väg?

    En enskild väg är en väg som löper på enskild mark och som någon annan fastighet har vägrätt till. En enskild väg kan förvaltas av ett väglag. Man kan bli användare av väglagets väg genom att kontakta väglaget direkt. Rätt att använda väglagets väg syns inte på fastighetsregisterutdraget.

  • Vad är en ägoväg?

    En ägoväg är en väg som löper i terrängen och som används av markägaren. Andra fastigheters ägare har inte rätt att använda en ägoväg.

  • Var får jag reda på om en fastighet berörs av färdselrätter?

    Uppgifter om färdselrätter får du på vår kundservice.

  • Varför har en färdselrätt inte antecknats på fastighetsregisterutdraget?

    En färdselrätt har nödvändigtvis inte stiftats eller så baserar sig färdseln på en rättighet som inte antecknas i fastighetsregistret.

  • Varför har färdselrättens bredd inte antecknats i fastighetsregistret?

    Det är möjligt att bredden inte har bestämts eller att uppgiften saknas i registret. Då måste bredden redas ut med hjälp av arkivundersökningar eller vid en enskild vägförrättning.

  • Varför lönar det sig att ansöka om servitutsförrättning eller enskild vägförrättning?

    Vägrätter och servitutsrätter är fastighetsvisa och de har antecknats i fastighetsregistret. Således är servitutsrätterna inte beroende av fastigheternas ägandeförhållanden. Om två fastigheters ägare avtalar exempelvis om användningen av en båtplats på den enas mark, binder avtalet nödvändigtvis inte fastighetens nya ägare. Däremot kvarstår en servitutsrätt automatiskt, även om fastigheten skulle byta ägare.

  • Vem betalar kostnaderna för en enskild vägförrättning?

    I regel betalar förrättningens sökande kostnaderna, men det finns några lagstadgade undantag.

  • Behöver jag söka om lagfart för den mark som bytts vid en ägoreglering?

    Någon lagfartsansökan behöver inte göras, för vid ägoregleringar förändras skiftesplaceringen utan att man ändrar på ägarförhållanden.

  • Binder dom beslut som fattats i ägoregleringen mig, trots att jag inte skrivit under något protokoll eller annan handling?

    De beslut som fattas under ägoregleringen berör markägaren. Att delta i förrättningssammanträden och att ta kontakt med de som utför ägoregleringen är viktiga vägar att påverka de beslut som fattas. Frånvaro förhindrar inte ändringar i skiftesplaceringen.

  • Hur går det för egnahemshusen och sommarstugorna vid en ägoreglering?

    Egnahemshus och sommarstugor regleras inte vid en ägoreglering.

  • Hur kommer jag med i en ägoreglering? Är det frivilligt att vara med i en ägoreglering?

    Om det pågår en ägoreglering i ditt närområde, lönar det sig att vara i kontakt med dom som utför ägoregleringen. Deras kontaktuppgifter hittar man till exempel på Lantmäteriverkets internetsidor. Det går att utvidga ägoregleringsområdet, om skiftesplaceringen går att förbättra också då man tagit med ägor som är föremål för utvidgningen.

    För att kunna dra igång en ägoreglering krävs det att regleringen har ett starkt stöd bland markägarna. Vissa enskilda lägenheter kan tas med i ägoregleringen trots markägarnas motstånd, om det är viktigt för att få till stånd en ändamålsenlig ägoreglering. Utgångspunkten för ägoregleringen är att ägoregleringen inte ska försämra någons ställning.

  • Hur länge tar en ägoreglering?

    En ägoreglering tar vanligtvis 3 – 5 år. Hur länge ägoregleringen tar beror på hur dräneringen framskrider. En regnig höst kan försinka dräneringsarbetet, och därmed hela projektet. Om ägoregleringen inte kräver ny dränering, kan ägoregleringen gå snabbare.

  • Hur mycket kostar deltagande i nyskiften och hur ska detta betalas?

    Staten betalar kostnaderna för ägoregleringen och de dikningar och byggande av odlingsvägar under projektets gång.

    Förrättningsavgiften ska betalas vid slutet av ägoregleringen. Storleken på avgiften beror på den nytta som markägaren uppnår tack vare projektet. Om markägaren inte har haft nytta av projektet, behöver den inte heller delta i kostnaderna. Staten deltar i en del av kostnaderna, vilket leder till att en markägare i genomsnitt betalar 100 €/ha.

    Staten understöder dessutom dikning och odlingsvägar i samband med ägoregleringen.

  • Hur påverkar ägobytena min beskattning? Till exempel om jag får likvid för sämre odlingsmark eller för att jag överlåtit mark?

    Vid en ägoreglering kan marken som byts skilja sig åt mellan varandra i värde till exempel på grund av täckdikning, odlingsbarhet, beståndet eller på grund av arealen. Skillnaderna i värde kompenseras med en likvid, som markägare betalar mellan sig. Med denna likvid tillsammans med den mark markägaren får vid nyskiftet tryggar att markägarens finansiella ställning bibehålls vid en ägoreglering.

    Beskattning sker på skillnaden mellan de betalda och erhållna likviderna. För den erhållna likviden är den presumtiva anskaffningsutgiften 80 %, med andra ord betalar man kapitalskatt på 20 % av den erhållna likviden. Den betalda likviden är i regel ett tillägg till markens anskaffningspris, vilket kan tas i beaktande då man säljer fastigheten.

    Mer info fås av Skatteverket.

  • Jag har arrenderat ut min åker, varför lönar det sig för mig att vara med i ägoregleringen?

    Det lönar det sig att vara med i ägoregleringen, för att man genom ägoregleringen får större skiften, och förbättrar läget på skiftet. Detta i kombination med förbättrad dränering, höjer värdet på åkern. Genom ägoregleringen höjer du arrendatorernas intresse för arrondering av din åker, i och med att åkern efter ägoregleringen passar bättre för den nuvarande maskinparken.

    Ifall din skiftesplacering vid starten för ägoregleringen redan är bra, kan du till exempel få förbättrat din åkers dränering genom de utfallsdiken som görs i samband med förrättningen. 

  • Jag har arrenderat ut min åker, vilka kostnader kan det uppstå för mig vid ägoregleringen?

    Vid en ägoreglering är det markägaren som i första hand står för kostnaderna, men markägaren och arrendatorn kan komma överens om att dela upp kostnaderna mellan sig, till exempel genom att arrendatorn deltar i kostnaderna och som gentjänst får längre arrendekontrakt. I övrigt se ägoregleringens kostnader.

  • Jag har avslutat jordbruket, lönar det sig för mig att sälja min åker till staten?

    Att sälja sin åker till staten är ett alternativ som är värt att ta i beaktande, i och med att då man säljer åkern till staten betalar 30 % skatt på endast 20 % av försäljningspriset. Vid en normal fastighetsöverlåtelse betalas 30 % av överlåtelsevinsten från 60 % av försäljningspriset. Med andra ord tjänar säljaren 12 % av försäljningspriset i lägre skatt vid försäljning till staten. Dessutom tar staten hand om upprättande av köpebrev, och betalar också för eventuell styckningskostnad.

    Vid markköp är staten en neutral köpare. Att sälja sin mark till staten via ägoreglering förbättrar också den slutgiltiga skiftesplaceringen som uppstår som resultat av ägoregleringen.

    Om en säljare är pensionär lönar det sig att ansöka om ett förhandsbeslut från Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt, med hjälp av ett mallexemplar av köpebrevet. I tidigare beslut givna av Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt har statens markanskaffning till ägoreglering inte påverkat pensionen.

  • Jag äger åker på ett område, som har många små åkerskiften. Hur kan läget förbättras? Vem ska jag ta kontakt med?

    Det bästa sättet att påverka mängden, storleken och läget på åkerskiftena är genom ägoreglering. Före ansökan om egentligen ägoreglering rekommenderas markägaren att ansöka om ägoregleringsutredning. Utredningen är ett av det viktigaste skedet, och det är gratis för markägaren. I utredningen undersöks också markägarnas inställning till ägoreglering, utöver fastighetsstrukturens förbättringsmöjligheter.

    Det lönar sig att ta kontakt med kontaktpersoner för ägoregleringar vid Lantmäteriverket. Kontaktpersonernas kontaktuppgifter finns på den nedre delen av ägoregleringens huvudsida.  Lantmäteriverket kan vid behov ordna ett infotillfälle, där man går igenom ägoregleringen närmare. 

  • Kan man dra av kostnaderna för dränering och vägbygge utförda under ägoregleringen i beskattningen?

    Det kan man. Avdragen utförs på samma sätt som liknande projekt finansierade på andra sätt. En del av kostnaderna av dränering och vägbygge går att dra av på årets kostnader, andra avskrivs och andra genom en tilläggskostnad på inköpspriset. Nedan finns en tabell över olika sorters projekts skattebehandling:

    Kostnader

    Avdrags-%

    Skatteblankett

    Täckdikning

    20

    2

    Skogsdikning

    15

    2C

    Skogsväg

    15

    2C

    Omkretsdike som förbättrar dräneringen

    årsutgift

    2

    Odlingsväg (förbättring av gammal)

    årsutgift

    2

    Nytt omkretsdike

    post som höjer markens anskaffningsvärde

     

    Odlingsväg (ny väg)

    post som höjer markens anskaffningsvärde

     

    Rationaliseringsröjning

    post som höjer markens anskaffningsvärde

     

    Grundtorrläggning = utfallsdikning

    post som höjer markens anskaffningsvärde

    årsutgift om det är fråga om underhåll av nätet av utfallsdiken

     

     Mer info fås av Skatteverket.

  • Kan man köpa och sälja mark som är med i ägoregleringen?

    Under ägoregleringen kan man sälja och köpa mark som är med i ägoregleringen.

  • Leder en utredning om ägoreglering automatiskt till en ägoregleringsförrättning?

    En utredning leder inte automatiskt till en ägoreglering. Det finns flera fall där det till exempel konstaterats att man genom ägoreglering inte i tillräckligt hög grad kan öka på skiftesstorleken och att lönsamheten därmed inte går att uppnå. Dessutom är en förutsättning för ägoreglering att markägarna söker om en förrättning. Också efter att markägarna lämnat in en ansökan, kan det konstateras att det inte finns förutsättningar att verkställa förrättningen, på grund av dålig lönsamhet, eller brist på understöd för ägoreglering bland markägarna.

  • När kan jag börja odla på den reglerade åkern?

    När skiftesplan fastställs bestäms det också ett datum för när ägorna byts. Oftast sker detta utanför odlingssäsongen vid det tredje eller fjärde året.

  • Tar min granne de bästa åkrarna i ägoregleringen? Främjas stora markägare i ägoregleringen? Kan jag förlora i ägoregleringen, är detta ett kortspel?

    Utgångspunkten för en ägoreglering, är att inte någons situation ska bli sämre. Ägoreglering motsvarar inte kortspel, i och med att alla är vinnare, och ingen vinner på bekostnad av någon annan. Vid åkerägoregleringar bibehålls så kallade hemskiften bredvid gården. Markägare bemöts jämlikt vid en ägoreglering. Graden av förbättring kan dock variera mellan gårdar. Till exempel kan stora gårdar med många små skiften uppnå större förbättringar, medan små gårdar med bara ett skifte inte kan uppnå lika stora förbättringar.

  • Vad finns det för nytta med ägoreglering?

    De största nyttorna med en ägoreglering av åker uppstår genom större skiften och kortare körsträckor. Att minska på traktortrafiken och att effektivisera odlingen med större skiften och skiften med bättre form drar ner på kostnaderna. Dessutom bidrar ägoregleringen till att minska på växthusgaserna. Vid en ägoreglering kan man också ändra på vägnätet så trafiksäkerheten förbättras och att trafiken löper bättre. Dräneringen förbättras också på området. Statens markförmedling som äger rum i samband med ägoregleringen kan öka på odlingsarealen och därmed förbättra lönsamheten för jordbruket.

  • Vad får man göra med åkern under ägoregleringens gång?

    Under en ägoreglering kan och ska man också bruka jorden som vanligt.

  • Vad kostar en ägoregleringsutredning mig?

    En ägoregleringsutredning är gratis för markägaren. De kostnader som uppstår under utredningens gång betalas av staten.

  • Vad är det för skillnad på nyskifte och ägoreglering?

    För markägare är ägoregleringens viktigaste steg ägoregleringsutredning, planeringen av den nya skiftesplaceringen och verkställande av denna. Den juridiska delen av fastighetsbildningslagens 9 kapitel utförs som nyskiftesförrättning.

  • Varför måste man utföra en ägoreglering, varför kan man inte bara byta åker mellan två fastigheter?

    Markägare har oftast väldigt svårt att hitta passliga skiften att byta mellan sig. I ägobyten mellan två parter är det svårt att få arealen att motsvara varandra. Vid ägoreglering kan man planera byten mellan flera markägare, vilket leder till ett mycket bättre resultat jämfört med ett ägobyte mellan två parter. Dessutom blir kostnaderna för ägobyte högre än ägoregleringskostnaderna.

    I praktiken utförs väldigt få direkta ägobyten mellan markägare.

  • Vem beslutar vid en ägoreglering? Röstar man?

    Grunden vid en ägoreglering är markägarnas förhoppningar och behov. Ägoreglering utförs, om det finns ett starkt stöd för det bland markägarna, och om det är ekonomiskt lönsamt. Vid genomförandet av ägoregleringen röstas det inte, utan besluten fattas av en förrättningsingenjör och två gode män (förrättningsmän). Trots detta har markägarna stora möjligheter att påverka. Före det fattas beslut blir markägarna hörda, och till exempel vid planeringen av den nya skiftesplaceringen hålls flera förhandlingsrundor, där skiftesplanen justeras på basen av markägarnas målsättningar.

  • Vem bestämmer vilken dränering som ska utföras och vilka odlingsvägar som ska förbättras?

    De markägare som är med i ägoregleringen föreslår vilken dränering som ska tas med i planeringen av dränering och vägnät. Åtgärderna behöver vara nödvändiga för att man ska kunna genomföra ägoregleringen. I ägoreglering finansieras bara sådan täckdikning som görs på de åkrar som byter ägare. Förberedda åtgärder presenteras på ägoregleringssammanträdet, där förrättningsingenjören och två gode män fattar beslut i ärendet efter att ha hört markägarna. På ägoregleringssammanträdet presenteras dränerings- och vägplanen samt en kostnadskalkyl för dessa.

  • Vem hörs mest?

    Ingen hörs mer, utan alla hörs jämlikt. Ägoreglering är en jämkning mellan markägarnas olika mål och förhoppningar.

  • Vem värderar marken? Hur går värderingen till?

    Ägoregleringens förrättningsmän (förrättningsingenjör och två gode män) avgör ärenden gällande värdet på den mark som är med i ägoregleringen. Till hjälp för värderingen använder de experter och markägarnas lokalkännedom. Till hjälp för värderingen av odlad mark används bland annat köpeskillingsstatistik, analyser av odlingsbarhet och terrängsyner. För värdering av skog tas hjälp av skogsproffs (till exempel den lokala skogsvårdsföreningen och skogscentralen).

    Preliminära värderingar specificeras med hjälp av respons från markägarna.  I ägoregleringen tas jordprover hos åkrar som byter ägare, som ligger till grund för ersättningar för åkerns bördighet. Odlarna får oftast möjlighet att odla deras nya skiften en odlingssäsong innan beräknandet av slutgiltiga likvider, vilket gör att man kan ta markägarnas erfarenheter under denna odlingssäsong i beaktande.

  • Vem är sysslomän i en ägoreglering, och vad är deras uppgift?

    Sysslomän i en ägoreglering är representanter valda av markägarna på ägoregleringsområdet, som hjälper förrättningsingenjören och två gode män att verkställa de åtgärder som behövs för att föra ägoregleringen framåt. Sysslomännens uppgift är bland annat att:

    Sysslomännen hjälper till med att be om offert för olika projekt, och handläggningen av offerterna.

    Väljer entreprenörer med fullmakt från ägoregleringssammanträdet.

    Huvudsysslomannen skriver under kontraktet med entreprenören i egenskap av representant för skifteslaget.

    Vidarebefordrar uppgifter mellan delägarna och förrättningsmännen.

  • Vid ägoregleringen går jag miste om täckdikad åker, hur ersätts det vid en ägoregleringsförrättning?

    De gamla täckdikena gängse värde ersätts en markägare som blir av med sina täckdiken. Ersättningen betalas av den som erhåller den täckdikade åkern. Vid värderingen beaktas täckdikningens ålder och funktionalitet.

  • Är det möjligt att dra sig ur ägoregleringen efter att projektet inletts?

    I början av ägoregleringen fattas beslut om förutsättningar och omfattning. Efter detta kan man bara i undantagsfall dra sig ur projektet. Efter det här kan man ändå påverka projektet och få till stånd förbättringar i samband med det. Att delta på förrättningssammanträden och att ta kontakt med de ansvariga för projektet är viktiga vägar för att föra fram egna önskemål.