Information om Lantmäteriverket

Det över 200-åriga Lantmäteriverket genomför olika lantmäteriförrättningar, exempelvis styckningar och ägoregleringar, samt producerar olika kartmaterial och främjar användningen av dem.

Lantmäteriverket tryggar markägandet och kreditgivningssystemet genom att upprätthålla uppgifter om fastigheter och aktielägenheter i sina register samt genom att sörja för registrering av äganderätter och inteckningar. I verkets uppgifter ingår också forskning i och tillämpning av geografisk information.

Lantmäteriverkets betjäning.

 

Lantmäteriverkets organisation.

Lantmäteriverket har verksamhetsställen på 36 orter runtom i Finland, från Mariehamn till Ivalo. Antalet anställda är totalt cirka 1600.

Strategi

Lantmäteriverkets strategi 2020 för de kommande åren berättar hur vi gör saker. Lagar och förordningar samt resultatavtalet med Jord- och skogsbruksministeriet styr Lantmäteriverkets verksamhet, och därifrån kommer Lantmäteriverkets basuppgifter, dvs. vad vi gör. Den nya strategin styr hur vi gör saker vid Lantmäteriverket.

Lantmäteriverkets mission och verksamhetens hörnsten är Fakta om Jorden. Fakta ligger bakom allt, service och forskning utgör en viktig del av Lantmäteriverkets verksamhet.

Visionen I gemensam riktning berättar om att arbeta tillsammans. Riktningen är gemensam både i nätverk och inom Lantmäteriverket.

De viktigaste elementen i den nya strategin är de fyra strategiska målen:

  1. Högklassiga och säkra tjänster för kunderna
  2. Aktiv påverkare i ekosystem och nätverk
  3. Omfattande utnyttjande av innovationer och forskning
  4. Attraktiv och intressant arbetsplats

Strategi

Värderingar

Lantmäteriverkets värderingar:

  • En tillförlitlig samarbetspart
  • Tjänstvillighet
  • Mod och förmåga att skapa nytt
  • Olika tillsammans

Våra värderingar styr och formar organisationskulturen.

Internationell verksamhet

Vi deltar aktivt i internationella projekt och flera internationella organisationers verksamhet. Lantmäteriverket fungerar vid behov som övervakare av biståndsprojekt på uppdrag av Utrikesministeriet.

Europeiska Unionen är fokusområde för Lantmäteriverkets internationella verksamhet. De viktigaste forumen för internationell verksamhet är samarbetet mellan de europeiska lantmäterimyndigheterna, särskilt det nordiska samarbetet, samarbetet med de baltiska länderna och EuroGeographics-samarbetet. Lantmäteriverket deltar även i FN:s verksamhet, i verksamheten av utvalda fackliga organisationer och deras konferenser samt i beredningen av internationella normer och bestämmelser.

Direktörerna

Produktion

Irma Lähetkangas, överdirektör

Resultatenheternas direktörer

Mauri Asmundela, inlösning och värdering
Heikki Lind, registertjänster
Janne Murtoniemi, tjänster om ägande av bostäder och fastigheter
Petri Notko, nya fastigheter och lantmäteri
Timo Potka, utvecklingstjänster för fastighetsstrukturen
Antti Saarikoski, informationtjänster
Juha Vilhomaa, tjänster för grundläggande geodata

Geodatacentralen

Jarkko Koskinen, överdirektör

Avdelningscheferna

Juha Hyyppä, fjärranalys och fotogrammetri
Sanna Kaasalainen, navigation och positionering
Hannu Koivula, geodesi och geodynamik
Juha Oksanen, geoinformatik och kartografi

Informationsförvaltningen

Marja Rantala, dataförvaltningsdirektör

Avdelningscheferna

Jenni Mielikäinen, IT-förvaltningstjänster
Jani Nissinen, utvecklingstjänster
Mikko Tallgren, IT-serviceproduktionen

Allmän förvaltning

Matti Hyytinen, förvaltningsdirektör

Centralförvaltningen

Arvo Kokkonen, generaldirektör
Marja Helin, generaldirektörens sekreterare
Susanne Hellman, direktör för kundrelationer
Ari Huvinen, säkerhetsdirektör
Maija Ilvonen, direktör för kommunikation och socialt ansvar
Petri Korpinen, överdirektör
Antti Kosonen, direktör
Jani Kylmäaho, utvecklings- och digitaliseringsdirektör
Markku Markkula, lantmäteriråd
Tiina Sarjakoski, forskningsdirektör
Johanna Snellman, personaldirektör
Juha Tuomaala, ekosystemdirektör
Heli Ursin, chef för internationella ärenden

Lantmäteriverkets rådgivande delegation

Lantmäteriverkets rådgivande delegation tillför sin expertis till Lantmäteriverkets strategiska ledning och som stöd för utvecklingen av verksamheten. Delegationen, som består av experter, stöder Lantmäteriverkets generaldirektör och övriga ledning. Delegationen har endast en rådgivande och diskuterande roll.

Orförande är Lantmäteriverkets generaldirektör Arvo Kokkonen och permanent specialist och delegationens sekreterare är direktör för kommunikation och socialt ansvar Maija Ilvonen.

Kaisa Aalto, Subscription Business Owner, Helsingin Sanomat
Pasi Kostamovaara, chef, generallöjtnant, Gränsbevakningsväsendet
Pentti Lähteenoja, överdirektör, Jord- och skogsbruksministeriet
Nina Nissilä, direktör, Fpa
Timo Reina, vice verkställande direktör, Finlands Kommunförbund
Pekka Sarkola, vd, Gispo Ab
Petteri Tiippana, Generaldirektör, Strålsäkerhetscentralen STUK

Historia

Det finländska lantmäteriets anor sträcker sig till 1600-talet. Sveriges kung Gustav II Adolf (1594–1632) gav Andreas Bure (1571–1646, före adlandet Bureus) i uppgift att upprätta geografiska kartor över det nuvarande Finlands område. Lantmätare som Bure skolat kartlade bland annat handelsrutter, lantgårdarnas förmåga att betala skatt och naturresurser.

Från att ha varit en del av det svenska riket blev Finland en del av Ryssland år 1809, och år 1812 grundades ett grundades ett lantmäterikontor för storfurstendömet Finland. År 1848 ändrades Huvudlantmäterikontorets namn till Överstyrelsen för lantmäteriet. På 1850-talet blev Finlands skogstillgångar allt mer intressanta ur en merkantil synvinkel, och skogsförvaltningen sammanslogs med lantmäteriförvaltningen. Resultatet av sammanslagningen blev Överstyrelsen för lantmäteriet och forstväsendet. Ämbetsverkets viktigaste uppgift var att kartlägga de statliga skogarna samt att utreda skogarnas kvalitet och utsträckning. Skogs- och lantmäteriförvaltningens förbund upphörde i och med att Forststyrelsen grundades år 1859.

Efter Finlands självständighet differentierade sig lantmäterifunktionerna och uppgifterna fördelades till olika avdelningar. Den tekniska utvecklingen preciserade den geografiska bilden av Finland. En grundatlas som täcker hela landet blev färdig på 1970-talet. På 1990-talet övergick Finland från ett planeringssamhälle till ett informationssamhälle. Lantmäteristyrelsen ändrades till Lantmäteriverket och dess verksamhet blev allt mera kundorienterad. I takt med att internet blivit vardagligare har Lantmäteriverket börjat erbjuda allt fler tjänster på webben. Förrättningskartor och förrättningshandlingar, som i flera hundra års tid har arkiverats på papper, förvaras sedan 2000-talet enbart i verkets elektroniska arkiv.

Geodetiska institutet med fokus på toppforskning inom geografisk information samt ICT-utvecklingsuppgifterna vid Jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral Tike som producerar informationstjänster för hela förvaltningsområdet införlivades med Lantmäteriverket i början av 2015. I början av 2019 förenades en del av ICT-utvecklingsuppgifterna (Kundlösningar och Teknologiska lösningar) till Livsmedelverket.