Det över 200-åriga Lantmäteriverket genomför olika lantmäteriförrättningar, exempelvis styckningar och ägoregleringar, samt producerar olika kartmaterial och främjar användningen av dem.
Lantmäteriverket tryggar markägandet och kreditgivningssystemet genom att upprätthålla uppgifter om fastigheter och aktielägenheter i sina register samt genom att sörja för registrering av äganderätter och inteckningar. I verkets uppgifter ingår också forskning i och tillämpning av geografisk information.
Se Lag om Lantmäteriverket (Finlex.fi)
Verbal förklaring av bilden.
En grafisk illustration som beskriver Lantmäteriverkets roll som en aktör i samhället. Nederst på bilden, som grunden för all verksamhet, finns lagstadgade basuppgifter, resultatstyrning och Lantmäteriverkets strategi. I följande våning, som möjliggörare, finns IT-serviceproduktion och utvecklingstjänster samt interna tjänster. I följande våningar som beskriver genomförandet finns Lantmäteriverkets centrala verksamhetsområden, det vill säga markägande och bostäder, geodata och postionering samt forskning. På toppen av figuren finns verksamhetens inverkan, alltså Lantmäteriverkets tjänster för kunder.
Verbal förklaring av bilden.
Lantmäteriverkets organisationsplan, med generaldirektören överst. Bredvid generaldirektören på samma nivå finns Centralförvaltningen. Nedanför generaldirektören i planen finns de fyra verksamhetsenheterna Produktion, Allmän förvaltning, Informationsförvaltningen och Geodatacentralen. Nedanför Produktion finns åtta resultatenheter: Nya fastigheter och lantmäteri, Inlösning och värdering, Utvecklingstjänster för fastighetsstrukturen, Tjänster om ägande av bostäder, Tjänster om ägande av fastigheter, Registertjänster, Tjänster för grundläggande geodata och Informationstjänster.
Nedanför Allmän förvaltning finns tre resultatenheter: Ekonomi, Kommunikation och Personal. Nedanför Informationsförvaltningen finns två resultatenheter: Digispecialist- och digimetodtjänster och Digitaliseringslösningar. Nedanför Geodatacentralen finns fyra resultatenheter: Geodesi och geodynamik, Geoinformatik och kartografi, Fjärranalys och fotogrammetri samt Navigering och positionering.
Lantmäteriverket har verksamhetsställen på 36 orter runtom i Finland, från Mariehamn till Ivalo. Antalet anställda är totalt cirka 1800.
Strategi
Lantmäteriverkets strategi berättar hur vi gör saker.
Vår vision är Vi känner Jorden – vi tryggar framtiden. De viktigaste elementen i strategin är de fem strategiska målen:
- Vi säkerställer ett stabilt samhälle.
- Vi förutser kundernas behov.
- Vi påverkar aktivt med forskning och information.
- Vi är en ansvarsfull och eftertraktad arbetsplats.
- Vi förnyar våra verksamhetssätt.
Lantmäterivärkets strategi, vision och strategiska mål (pdf)
Värderingar
Vi arbetar tillsammans, med tillit och innovation.
Tillsammans
- Vi gläds åt framgångar i vårt gemensamma arbete för samhällets bästa.
- Vi utvecklar våra tjänster och vår verksamhet tillsammans med partner och kunder.
Tillit
- Vi lyssnar på och uppskattar varandra och varandras kompetens.
- Våra kunder och partner kan lita på oss och våra tjänster.
Innovation
- Vi ser möjligheter och vågar göra innovativa förändringar i vår verksamhet och våra tjänster.
- Vi provar modigt nytt och strävar efter att betjäna våra kunder ännu bättre.
Våra värderingar styr hur vi bygger Lantmäteriverkets framtid.
Internationell verksamhet
Vi deltar aktivt i internationella projekt och flera internationella organisationers verksamhet. Lantmäteriverket fungerar vid behov som övervakare av biståndsprojekt på uppdrag av Utrikesministeriet.
Europeiska Unionen är fokusområde för Lantmäteriverkets internationella verksamhet. De viktigaste forumen för internationell verksamhet är samarbetet mellan de europeiska lantmäterimyndigheterna, särskilt det nordiska samarbetet, samarbetet med de baltiska länderna och EuroGeographics-samarbetet. Lantmäteriverket deltar även i FN:s verksamhet, i verksamheten av utvalda fackliga organisationer och deras konferenser samt i beredningen av internationella normer och bestämmelser.
Direktörerna
Pasi Patrikainen, generaldirektör
Päivi Mytkäniemi, generaldirektörens assistent
Produktion
Irma Lähetkangas, överdirektör
Resultatenheternas direktörer
Mauri Asmundela, inlösning och värdering
Pia Aulio, tjänster om ägande av fastigheter
Heli Laaksonen, tjänster för grundläggande geodata
Saara Saari, registertjänster
Janne Murtoniemi, tjänster om ägande av bostäder
Petri Notko, nya fastigheter och lantmäteri
Timo Potka, utvecklingstjänster för fastighetsstrukturen
Jani Hokkanen, informationtjänster
Geodatacentralen
Jarkko Koskinen, överdirektör
Avdelningscheferna
Juha Hyyppä, fjärranalys och fotogrammetri
Sanna Kaasalainen, navigation och positionering
Hannu Koivula, geodesi och geodynamik
Juha Oksanen, geoinformatik och kartografi
Informationsförvaltningen
Virva Autio, dataförvaltningsdirektör
Avdelningscheferna
Jenni Mielikäinen, digispecialist- och digimetodtjänster
Mikko Tallgren, digitaliseringslösningar
Allmän förvaltning
Maija-Liisa Niskala, förvaltningsdirektör
Resultatenheternas direktörer
Mirva Kipinoinen, kommunikationsdirektör
Arto Mikkola, ekonomidirektör
Johanna Snellman, personaldirektör
Centralförvaltningen
Susanne Hellman, direktör för kundrelationer
Ari Huvinen, säkerhetsdirektör
Petri Korpinen, överdirektör
Jani Kylmäaho, utvecklings- och digitaliseringsdirektör
Markku Markkula, lantmäteriråd
Mari Laakso, forskningsdirektör
Heli Ursin, chef för internationella ärenden
Historia
Det finländska lantmäteriets anor sträcker sig till 1600-talet. Sveriges kung Gustav II Adolf (1594–1632) gav Andreas Bure (1571–1646, före adlandet Bureus) i uppgift att upprätta geografiska kartor över det nuvarande Finlands område. Lantmätare som Bure skolat kartlade bland annat handelsrutter, lantgårdarnas förmåga att betala skatt och naturresurser.
Från att ha varit en del av det svenska riket blev Finland en del av Ryssland år 1809, och år 1812 grundades ett grundades ett lantmäterikontor för storfurstendömet Finland. År 1848 ändrades Huvudlantmäterikontorets namn till Överstyrelsen för lantmäteriet. På 1850-talet blev Finlands skogstillgångar allt mer intressanta ur en merkantil synvinkel, och skogsförvaltningen sammanslogs med lantmäteriförvaltningen. Resultatet av sammanslagningen blev Överstyrelsen för lantmäteriet och forstväsendet. Ämbetsverkets viktigaste uppgift var att kartlägga de statliga skogarna samt att utreda skogarnas kvalitet och utsträckning. Skogs- och lantmäteriförvaltningens förbund upphörde i och med att Forststyrelsen grundades år 1859.
Efter Finlands självständighet differentierade sig lantmäterifunktionerna och uppgifterna fördelades till olika avdelningar. Den tekniska utvecklingen preciserade den geografiska bilden av Finland. En grundatlas som täcker hela landet blev färdig på 1970-talet. På 1990-talet övergick Finland från ett planeringssamhälle till ett informationssamhälle. Lantmäteristyrelsen ändrades till Lantmäteriverket och dess verksamhet blev allt mera kundorienterad. I takt med att internet blivit vardagligare har Lantmäteriverket börjat erbjuda allt fler tjänster på webben. Förrättningskartor och förrättningshandlingar, som i flera hundra års tid har arkiverats på papper, förvaras sedan 2000-talet enbart i verkets elektroniska arkiv.
Geodetiska institutet med fokus på toppforskning inom geografisk information samt ICT-utvecklingsuppgifterna vid Jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral Tike som producerar informationstjänster för hela förvaltningsområdet införlivades med Lantmäteriverket i början av 2015. I början av 2019 förenades en del av ICT-utvecklingsuppgifterna (Kundlösningar och Teknologiska lösningar) till Livsmedelverket.
(2012–2022)
(1991–2012)
(1972–1991)
(1960–1972)
(1950–1960)
(1929–1950)
(1917–1929)
(1915–1917)
(1887–1915)
(1872–1887)
(1854–1872)
(1847–1854)
(1843–1845)
(1828–1843)
(1821–1828)
(1812–1820)
(1777–1822)
(1747–1777)
(1709–1747)
(1699–1709)
(1694–1699)
(1683–1694)
(1603–1646)