Meter, kilogram, sekund och andra måttenheter är och består. Det sker dock inte av sig självt, eftersom måttenheternas exakthet måste övervakas och säkerställas genom internationellt samarbete. Den internationella byrån för mått och vikt BIPM har ansvar för meterkonventionen, som inrättades 1875. De länder som har undertecknat konventionen ser till att måtten är exakt desamma i alla länder.
– För att en mätning ska vara tillförlitlig måste den kunna spåras till en internationellt accepterad måttenhet. Till exempel måste mätinstrument kalibreras enligt denna princip för att ge ett tillförlitligt resultat. Geodatacentralen vid Lantmäteriverket är ett av Finlands nationella mätnormallaboratorier med längdmätningar och acceleration vid fritt fall som sitt område. Vid dessa laboratorier tar vi fram korrekta och internationellt enhetliga mätdata. Tyngdkraften är till exempel inte konstant hela tiden, och därför mäter vi den regelbundet, säger Mirjam Bilker-Koivula, forskningsgruppchef vid Lantmäteriverkets Geodatacentral.
Måttenheterna säkerställer tillförlitligheten
Meterkonventionen omfattar, namnet till trots, mer än bara meter.
Meterkonventionen lade grunden för det internationella måttenhetssystemet, dvs. SI-systemet, som förutom längd även omfattar måttenheter för massa, tid, temperatur, elström, substansmängd och ljusstyrka. I Finland ansvarar VTT MIKES för implementeringen av måttenheterna och mätresultatens tillförlitlighet.
Måttenheterna behöver vara enhetliga överallt för att måtten ska vara tillförlitliga. I vardagslivet kommer måttenheternas exakthet till exempel till synes genom att tid och avstånd stämmer, läkemedelsdoser beräknas korrekt och ett kilo kaffe är lika mycket överallt i den internationella handeln.
Länderna som har anslutit sig till meterkonventionen har under hela dess 150-åriga historia sett till att måttenheterna är tillförlitliga med hjälp av gemensamma standarder. Det ursprungliga metermåttet baserade sig i nästan 100 år på en stång som förvarades i BIPM:s lokaler. Denna meterprototyp genomgick med tiden mindre förändringar. Det är därför måttenheter numera baserar sig på olika naturkonstanter, i stället för på fysiska prototyper.
Under meterkonventionens 150-åriga existens har det gjorts vetenskapliga och tekniska framsteg. På Lantmäteriverket mäts tyngdkraften till exempel med en absolutgravimeter, som var ett stort steg framåt när den nuvarande versionen började användas 2003. Lantmäteriverket planerar nu att övergå till en kvantgravimeter, som representerar kvantteknologi.
Den mest exakta linjen i världen finns i Nummela
Ur den finländska mäthistoriens perspektiv är normalbaslinjen i Nummela, som är världens mest exakta avstånd mätt mellan två punkter i terrängen, fortfarande en viktig milstolpe. Dess exakthet överträffar fortfarande världens mest avancerade avståndsmätare. Därför används linjen i Nummela till exempel för att justera elektroniska avståndsmätare, vilket lockar dit industrikunder, forskare och representanter för lantmäteriinstitutioner från hela världen.
Mer information
Mirjam Bilker-Koivula TkD, forskningsgruppchef, 029 531 4696
fornamn.efternamn@lantmateriverket.fi