Hoppa till huvudinnehåll

Lantmäteriverkets gamla kartor med början från 1800-talet tillgängliga som geografisk information

Lantmäteriverket har publicerat sina gamla bladindelade kartor som georefererade kartbilder. Det väldiga materialet berättar hur Finland omvandlades från agrarsamhälle till stadsorienterat. Kartbilderna ger en unik bild av förändringarna av Finlands naturmiljö och markanvändning från mitten av 1800-talet till dags dato. Materialet är fritt tillgängligt genom Geoportti-forskningsinfrastrukturens datatjänst.

Antti Jakobsson och Jukka Rahkonen tittar på gamla kartor.
Antti Jakobsson och Jukka Rahkonen.
Bild:
Lantmäteriverket

Georefererade kartbilder gör digital återanvändning av kartorna möjlig. Med georeferering avses att materialet som funnits i bildkoordinatsystemet har överförts till koordinatsystemet ETRS-TM35FIN. När kartorna är rätt positionerade i förhållande till koordinatsystemet, kan de kopplas till olika slags karttjänster så att kartorna blir lättare att hitta. Det har publicerats sammanlagt 30 485 kartor. Det finns totalt 23 kartserier som det finns två olika versioner av.

– I den ena är kartan utan kantmarkeringar och den andra är med. Versionen utan kanter gör det möjligt att kombinera kartorna för till exempel användning i karttjänster och versionen med kanter gör det möjligt att granska metadata, berättar projektansvarige överingenjören Antti Jakobsson på Lantmäteriverket.

Kartorna berättar om samhällets förändring

Gamla kartor är en verklig skattkammare för yrkesmänniskor. Exempelvis vid tolkningen av förändringarna i naturmiljön och markanvändningen kan en gammal karta vara den enda källan. Det äldsta publicerade materialet är Generalkartan över Finland, som det har publicerats olika versioner av från åren 1864–2000. Ett betydande material är sockenkartorna, som berättar om 1900-talets Finland ända till 1968. De ryska topografiska kartorna 1870–1917 är också unika.

– I Finland fanns inga noggranna kartor i början av självständigheten, så Lantmäteriverket översatte dem till finska. Så småningom började man göra ett eget topografiskt kartverk det vill säga grundkartan och arbetet färdigställdes över hela Finland år 1977. I materialet ingår även de senaste kartorna från 2020, berättar Jakobsson. Lantmäteriverket slutade trycka grundkartor år 2017, men producerar fortfarande den digitala versionen av kartorna och även dessa kartor ingår i materialet. 

– Kartorna har också ett utförligt namnbestånd som kan användas för att länka andra dokumentkällor till platserna. för händelserna. Speciellt är namnen på byar och gårdar viktiga för till exempel släktforskare, säger Jakobsson. 

Bilden visar två gamla kartor sida vid sida från åren 1864 och 1951.
Generalkarta blad F4 från år 1864 och 1951.

 

Nya möjligheter med artificiell intelligens

De georefererade gamla kartorna producerades och publicerades i samarbete med Shingle Oy och Tieteen tietotekniikan keskus CSC. 

– Samarbetet kräver tid och noggrannhet eftersom till exempel bestämning av hörnpunkternas koordinater med bladindelningen som grund inte är ett alldeles enkelt arbete, berättar Jukka Rahkonen, ledande IT-expert på Lantmäteriverket, som svarat för det tekniska genomförandet. 

De gamla kartorna är nu betydligt bättre tillgängliga för till exempel AI-tillämpningar och upphovsmännen hoppas att användningen av kartorna ökar när tillgängligheten har förbättrats.

– Ett stort tack till våra samarbetsparter för arbetet som underlättar arbetet väldigt för de forskare, yrkesmän och hobbyister som behöver gamla kartor, konstaterar Antti Jakobsson.   

Gamla georefererade kartor över Finland kan laddas eller hämtas via forskningsinfrastrukturen Geoportti i CSC:s tjänst Paituli. Forskningsinfrastrukturen Geoportti finansieras av Finlands Akademi tillsammans med CSC och andra medlemmar i Geoportti-konsortiet.   

Mer information

Antti Jakobsson, fornamn.efternamn@lantmateriverket.fi

Ladda ner ett presentationspaket om georefererade gamla kartor (PDF på finska)

Geodata
Gamla kartor
Kartor

Nyheter och artiklar