Att kartlägga koldioxidavtrycket är ett viktigt första steg för organisationen mot effektiva utsläppsminskningsåtgärder. Beräkningen hjälper att rikta åtgärderna mot de faktorer som har störst betydelse. I organisationens beräkning av koldioxidavtrycket beaktas hela värdekedjan. Det är väsentligt för framtida riskhantering. Att förstå och hantera ens egen värdekedja gör det möjligt att till exempel kunna uppfylla intressenternas och lagstiftningens krav.
Lantmäteriverket beräknade sitt eget koldioxidavtryck i våras. Vid beräkningen utnyttjades uppgifter från 2024. Det totala koldioxidavtrycket uppgick till 7 159 ton koldioxidekvivalenter (tCO2e).
Beräkningen genomfördes enligt GHG Protocol Corporate Standard-anvisningarna och i den ingick alla tre typersna av utsläppskällor, det vill säga scope 1–3. Scopena beskriver de olika stegen i organisationens värdekedja och hjälper identifiera var i verksamheten växthusgasutsläppen uppstår.
Typerna av utsläppskällor i beräkningen:
- Scope 1 består av bränsleförbrukningen för Lantmäteriverkets egna fordon och flygplan
- Scope 2 består av energi som köpts för användning i lokaler som ägs eller hyrs av Lantmäteriverket
- Scope 3 består av femton olika kategorier, av vilka följande ingick i Lantmäteriverkets beräkning: inköp och upphandlingar, indirekta utsläpp från energiproduktion, inkommande logistik (alltså logistik som Lantmäteriverket själv betalat för), tjänsteresor och arbetspendling. Kategori 5 (avfall) uteslöts från denna beräkning eftersom det inte fanns några tillgängliga data om den.
Inköp och upphandlingar är den största utsläppskällan
Cirka 90 procent av Lantmäteriverkets koldioxidavtryck bildades av scope 3-utsläpp. Den största utsläppskategorin inom detta scope var inköp och upphandlingar, som stod för cirka 70 procent av det totala koldioxidavtrycket. Inköpens och upphandlingarnas betydande andel av de totala utsläppen är typisk för en expertorganisation. I Lantmäteriverkets fall uppstod en stor del av utsläppen i denna kategori genom användning av experttjänster och forskningsutrustning. Andra stora utsläppskällor inom scope 3 var arbetspendling (11 procent) och tjänsteresor (8 procent). Återstående scope 3-utsläpp har samlats i kategorin ”övrigt”, som omfattar indirekta utsläpp från energiproduktion och utsläpp från logistik.
Utsläppen inom scope 1 (bränsleförbrukning) omfattade cirka 5 procent av de totala utsläppen. Största delen av utsläppen uppstod vid användningen av flygbränslen. Lantmäteriverket har ett eget flygplan för flygfotografering och laserskanning. Andelen för Scope 2, det vill säga köpt energi (el och värme), var även den 5 procent av de totala utsläppen.
Vid beräkningarna användes emissionsfaktorer som huvudsakligen baserades på offentliga källor, såsom DEFRA (Department for Environment, Food & Rural Affairs 2024) och SYKE:s ENVIMAT-koefficienter (2019, på finska). Emissionsfaktorer anger hur mycket växthusgasutsläpp som uppstår per producerad produkt eller tjänst.
En god grund för fortsättningen
Lantmäteriverkets beräkning av koldioxidavtrycket är omfattande med tanke på att den är den första beräkningen. Den bygger en solid grund för fortsatt utveckling av klimatarbetet och beräkningsmetoderna. Vid utvecklingen av beräkningsnoggrannheten kan man framöver följa samma princip som i arbetet med att minska utsläppen: fokusera på de största utsläppskällorna. I fråga om Lantmäteriverket innebär detta att utveckla insamlingen och beräkningen av data om upphandlingar, tjänsteresor och arbetspendling.
Som en del av projektet utvecklades också ett beräkningsverktyg med vilket man i fortsättningen kan följa upp utsläppsutvecklingen på ett planerat och långsiktigt sätt.
Maija-Leena Tapio
ansvarskonsult
Third Rock