Lantmäteriverkets terrängkarta är bekant för många vandrare och jägare, men i orienteringstävlingar behövs ännu noggrannare kartor.
– En orienteringskarta avviker betydligt från en terrängkarta. Till exempel punktformade objekt, såsom stenar och branter, avbildas mer exakt. Även terrängens framkomlighet, såsom snår, kalhyggen och stenig mark avbildas mer exakt, eftersom de påverkar löpfarten, berättar Teemu Köngäs, kartläggare vid Lantmäteriverket, som gör orienteringskartor på fritiden.
Lantmäteriverkets material utgör grunden för kartan
En orienteringskarta blir till som ett resultat av en flerfasig process. Kartläggningen börjar med en sammanställning av grundmaterial, där Lantmäteriverkets laskerskannade material, terrängdata och flygbilder har en central roll.
Av det laserskannade materialet bildas orienteringskartans viktigaste grundmaterial, vilket består av exempelvis täta höjdkurvor och ett rastermaterial som avbildar växtlighetens höjd. Laserskannat material är tredimensionellt material i punktform som skildrar jordytan och olika objekt på den.
Med hjälp av dessa uppgifter får den som gör orienteringskartan en första helhetsbild av området. Lantmäteriverkets material skapar en utgångspunkt som har riksomfattande täckning och är exakt, men det räcker inte som sådant för en orienteringskarta.
Det avgörande arbetet görs i terrängen
Den egentliga orienteringskartan uppstår vid kartlägggningen av terrängen, som är det mest arbetskrävande och viktigaste skedet vid framställningen av kartan. Grundtanken i en orienteringskartläggares arbete har inte ändrats under årens lopp. Den som gör orienteringskartan väljer och ritar de objekt i terrängen som ska ingå i orienteringskartan enligt sin tolkning. Arbetet i terrängen kräver både tekniska kunskaper och förmåga att läsa terrängen ur en orienterares synvinkel.
En orienteringskarta är inte en direkt kopia av verkligheten utan en noggrant bestämd och generaliserad avbildning av terrängen. Kartmakaren väljer vilka objekt som ska avbildas och hur de ska visas så att kartan är tydlig och läsbar.
– Den som gör kartan bestämmer inte helt självständigt vad som ska ingå i kartan utan hen är bunden att följa internationella och nationella regelverk för uppgörande av orienteringskartor. Varje kartmakare har ändå sin egen stil: en del strävar efter en mer exakt och andra efter en mer generaliserad avbildning, berättar Köngäs.
Lantmäteriverket är representerat i Kotka-Jukola
Vid Lantmäteriverket arbetar många aktiva orienterare. Många av kartläggarna gör också orienteringskartor. Flera av våra anställda tänker återigen delta i Jukolakavlen, som arrangeras i Kotka den 13–14 juni. Lantmäteriverket är starkt representerat i evenemanget år efter år. Vi har också nått framgångar då laget XYZ vunnit Jukolakavlen år 1958.
En av dem som tävlar i Kotka är lantmäteriingenjör Meiju Lehtinen. Lehtinen, som tävlat även på FM-nivå, deltar i Venlakavlen tillsammans med sina systrar och har tävlat i olika klubbars färger tidigare. Hon är med i tävlingen redan för elfte gången.
Tack vare sin orienteringshobby som hon började med redan i barndomen sökte hon sig till lantmäteribranschen.
– Geografi, kartor och geografisk information har alltid intresserat mig. Jag började studera inom branschen på yrkeshögskola och fick jobb vid Lantmäteriverket. I mitt arbete njuter jag av att jag får röra mig i naturen och möta kunder. Jag har mycket nytta av min orienteringshobby i mitt yrke. Det är en förmåga att kunna röra sig i terrängen, ha lokalsinne och läsa kartor.
Mer information om Lantmäteriverket
Laserskannat material och flygbilder:
Ledande expert Olli Sirkiä, +358 40 500 3904, fornamn.efternamn@lantmateriverket.fi
Terrängdata och kartor:
Ledande expert Teemu Saloriutta, +358 50 574 6201, fornamn.efternamn@lantmateriverket.fi
Studier inom lantmäteribranschen:
Petri Notko, +358 40 071 1948, fornamn.efternamn@lantmateriverket.fi