Medlemmarna i den finska och den norska gränskommissionerna träffades i Ivalo och fortsatte därifrån till terrängarbetenas slutgranskning i gränsområdet Kaldoaivi–Vätsäri. Ländernas gemensamma översyn har utförts på ett systematiskt sätt som parterna har avtalat om tillsammans och som omfattar bland annat granskning och iståndsättande av råmärken, mätningsarbeten och underhåll av rågatan. Uppgifterna om översyn av riksgränsen samlas till ett digitalt material som vid behov uppdateras före följande översyn.
– Tack vare den gemensamma verksamhetsmodellen är dokumentationen enhetlig och grannländerna kan sinsemellan byta datamaterial i form av geodata. För denna nya digitala modell har vi använt en datamodell som tagits fram i samband med översynen av riksgränsen mellan Sverige och Norge som exempel, vilket visar att utbytet av bästa praxis mellan de nordiska länderna fungerar väl. Lantmäteriverket och Kartverket sörjde för att den framtida generationens lantmätare har tillgång till datamaterialet och kan fortsätta arbetet på 2050-talet, säger kartverkschef Jyrki Lämsä från Lantmäteriverket.
Vi sköter om vår gemensamma gräns
Gränsen mellan Finland och Norge är sammanlagt 736 kilometer lång. Vid slutet av översynen har alla 209 rårösen kontrollerats, iståndsatts och dokumenterats. De syns tydligt i terrängen och vid behov underhåller Gränsbevakningsväsendet gränsområdet mellan översynerna av riksgränsen.
– Genom att samarbeta med grannländernas myndigheter upprätthåller vi stabiliteten och lägesbilden på våra gränsområden. I dagens geopolitiska läge bidrar ett sådant samarbete till att stärka relationerna mellan grannländer och ökar allmänhetens insikt i varför det är viktigt att se till att gränsen har mätts in och dokumenterats på ett entydigt sätt, säger brigadgeneral Mika Rytkönen från Gränsbevakningsväsendet.
Dokumentationen från översynen av riksgränsen överlåts till representanter från Utrikesministerierna i vardera landet tidigt på hösten. I sinom tid kommer parlamenten i vardera landet att godkänna dessa dokument och slutligen överförs uppgifterna till Lantmäteriverkets och Kartverkets kartprodukter och karttjänster.
– Vid översyn flyttas inte riksgränsen på fast mark i någon riktning. Däremot är det naturen som bestämmer gränsen som löper i djupleden i Tana älv eftersom vattnet flyttar på älvfåran under årens lopp. Naturen kan flytta på älvfåran en aning och vi mäter var den ska ritas in på kartan, summerar Lantmäteriverkets generaldirektör Pasi Patrikainen. Små ändringar i gränsen som löper i älvfåran påverkar inte vardagen för båtfolk eller näringsidkare som färdas på Tana älv.
Vad är en översyn av riksgränsen?
En översyn av riksgränsen, som ska utföras med 25 års intervaller, är en väsentlig del av ett gott grannförhållande kring gränsen. Där kontrolleras gränsområdet och riksrösenas skick. Gränskommissioner från Finland och Norge utför arbetet under ledning av respektive utrikesministerium, och resultaten dokumenteras för utrikesministeriernas gemensamma bruk.
Lantmäteriverket deltar i översynen och har en operativ roll i den. I praktiken deltar Lantmäteriverkets personal i mätningar och andra terrängarbeten, dokumentation och kommunikation. Till Gränsbevakningsväsendets uppgifter hör underhållet, alltså till exempel att iståndsätta rösen som har rasat eller behöver målas, samt att ordna transporterna till gränsområdet.
Nästa steg för Finland blir förberedelser inför översynen av riksgränsen med Sverige, som senast inleddes för nästan 20 år sedan.
Mer information
Kartverkschef Jyrki Lämsä, tfn 040 524 2508, fornamn.efternamn@lantmateriverket.f