Av de stora husbolagen anmälde cirka 53 000 dvs. cirka 84 procent sina administrativa uppgifter. Med stora husbolag avses i lagen bostadsaktiebolag med minst sex aktielägenheter eller andra lokaler som besitts med aktier. Enligt lagen hade dessa bolag anmälningsskyldighet.
Av de små husbolagen anmälde drygt 6 000 dvs. cirka 23 procent sina uppgifter. Antalet kan förklaras med att utgångspunkten är att alla små husbolag inte har anmälningsskyldighet, om husbolaget inte har något lån.
Stora husbolag började anmäla sina uppgifter via sina disponentsystem i juni 2025. Små husbolag fick möjlighet att lämna in en anmälan via Lantmäteriverkets kostnadsfria webbtjänst i december 2025. Enligt lagen skulle de administrativa uppgifterna anmälas senast 30.6.2026.
Husbolagets tillförlitlighet ökar och fastighetsförvaltningen förbättras
Lantmäteriverket har utvecklat bostadsdatasystemet i nära samarbete med aktörer inom disponentbranschen och mjukvaruutvecklare redan under flera års tid. Enligt Retta Isännöintis utvecklingsdirektör Linda Koivunen gagnar anmälan av uppgifter till bostadsdatasystemet husbolagen och lägenhetsägarna och underlättar verksamheten för husbolagets intressentgrupper, såsom fastighetsförvaltning och fastighetsförmedling.
− Kvaliteten på och riktigheten hos uppgifterna förbättras när de har sparats i ett centraliserat register i stället för i enskilda dokument. Dessutom är husbolagets uppgifter mer tillgängliga också i förändringssituationer, till exempel när husbolaget byter disponentbyrå. Viktig information försvinner inte och dessutom är en del av informationen lättare att använda i stället för om den måste sparas manuellt, säger Linda Koivunen.
Om husbolaget inte anmäler sina uppgifter till bostadsdatasystemet, försvåras bolagets verksamhet och samarbetet med till exempel banker och mäklare.
− Att uppgifter saknas gör det svårare att leda husbolaget på ett planmässigt sätt och kommer senare att göra det svårare för husbolagen och lägenhetsägarna att uträtta ärenden hos till exempel finansinstitut. Till exempel måste särskilda utredningar och informationsförfrågningar göras i samband med bostadsaffärer, om uppgifterna i bostadsdatasystemet inte är uppdaterade, förtydligar Koivunen.
Uppgifterna kan fortfarande anmälas
Enligt Janne Murtoniemi, som är direktör med ansvar för ägande av aktielägenheter, kan husbolagen fortfarande anmäla sina uppgifter även om tidsfristen har gått ut.
− Uppgifterna kan fortfarande anmälas och det är också värt att göra det, även om husbolaget inte har någon lagstadgad anmälningsplikt. Uppgifterna ska uppdateras minst en gång per år efter bolagsstämman, berättar Murtoniemi.
Uppgifterna kan lämnas antingen via ett fastighetsförvaltningssystem med stöd för bostadsdatasystemet eller via Lantmäteriverkets kostnadsfria webbtjänst. Husbolagen och disponenterna ansvarar för att uppgifterna är korrekta. Anmälningsskyldigheten gäller husbolag, inte enskilda lägenhetsägare. Lantmäteriverket varken kontrollerar eller korrigerar de uppgifter som anmäls.
Lägenhetsägarna kan också se uppgifter om lån och renoveringar som gäller deras lägenhet samt renoveringsuppgifterna för hela husbolaget i Lantmäteriverkets e-tjänst. De kan kontrollera vilka renoveringar som har gjorts i den egna aktielägenheten samt vederlagen och låneandelarna för lägenheten, om husbolaget har anmält uppgifterna. Redogörelser för underhållsbehovet under de kommande åren och husbolagets lån finns också tillgängliga. Husbolaget ansvarar för att uppgifterna är korrekta.
Mer information
Janne Murtoniemi, direktör för tjänsterna för ägande av aktielägenheter, Lantmäteriverket, tfn 040 710 8862, fornamn.efternamn@lantmateriverket.fi