Programvaror som är helt fria från öppen källkod är i själva verket svåra att hitta. Många licenser för öppen källkod tillåter att koden även används tillsammans med sluten källkod, och denna möjlighet utnyttjas i omfattande grad. Enligt en färsk undersökning innehåller 96 procent av icke öppna programvaror öppen källkod. Av molntjänstleverantörerna berättade 93 procent att de använde teknik med öppen källkod.
Öppna komponenter används eftersom man med hjälp av dem vill sänka kostnaderna, snabba upp programvaruutvecklingen och förbättra kvaliteten. Varför skulle du skriva en ny programvarukomponent när du kan ta en färdig och testad i bruk direkt, utan licenskostnader, om licensvillkoren tillåter det? Programmering, underhåll och stödtjänster kostar dock även när man använder öppen källkod.
Öppen källkod är ingen garanti för kvalitet
I fallet med den lilla helikopter som skickades till Mars tillsammans med rovern Perseverance grundade sig Nasas programutvecklares val på kvalitet, det vill säga att tillförlitligheten för de bibliotek med öppen källkod som användes i helikopterns program redan hade verifierats i praktiken. Om tillförlitliga alternativ hade varit kända så hade säkert man säkert hittat pengar även för licensavgifter i programmets totalbudget på 2,7 miljarder dollar.
Öppen källkod är dock inte automatiskt en garanti för kvalitet. Enbart i GitHub, som är den största utvecklingsplattformen för öppen källkod, finns 330 miljoner programvaruprojekt. Av dessa är inte alla lämpliga vare sig för att flyga helikopter på Mars eller för att producera högkvalitativa och säkra tjänster för kunder till ett ämbetsverk i Finland. Tyvärr är det inte alltid lätt att identifiera ens vilka projekt med öppen källkod som är fungerande och har ett hållbart stöd för närvarande, för att inte tala om framtiden.
Det är dock möjligt att hitta jämförbara uppgifter om projekt med öppen källkod, ofta lättare än för slutna programvaror eftersom bland annat felrapporter kan ses av alla.
Genom att svara på följande frågor får du en uppfattning om hållbarheten för en programvara med öppen källkod
- Hur länge har programmet funnits?
- Hur många användare har programmet? Beakta speciellt viktiga IT-aktörer.
- Hur finansieras utvecklingen av programmet?
- Hur många utvecklare har programmet?
- Är projektet beroende av en enda person?
- Hur får man kontakt med utvecklarna och svarar de på meddelanden?
- Finns det många öppna felrapporter för programmet och rättas fel?
- Får man stöd från programmets användare?
- Finns kommersiellt stöd för programmet att få – till och med i Finland?
- Hur länge är programmet användbart om dess utveckling skulle upphöra idag?
Jukka Rahkonen
Skribenten arbetar som ledande IT-specialist på Lantmäteriverket.
I Lantmäteriverkets blogg behandlar olika skribenter aktuella frågor vid Lantmäteriverket.