Framför oss har vi dock åter en aktiv period med massutkastningar och soleruptioner, vars effekter för positioneringsnoggrannheten fortfarande bör beaktas i den kommande terrängperiodens mätarbeten.
Beredskap lönar sig
Solens aktivitet varierar i 11-årscykler. Enligt prognos inträffar toppen på solens nuvarande aktivitetscykel mellan januari och oktober i år. När solen är aktiv producerar den mer massutkastningar och soleruptioner, som när de träffar jorden kan påverka noggrannheten för positionering: noggrannheten blir sämre eller så är det inte möjligt att positionera alls.
Från Lantmäteriverkets terrängmätningsteam berättar man att speciellt under det gångna året var det utmanande mätdagar. Beredskap för besvärliga förhållanden inleddes i god tid genom att bland annat öka antalet GNSS-basstationer som FINPOS-tjänsten utnyttjar. Dessutom säkerställde man att mätutrustningen hade de senaste uppdateringarna och även mätmetoden utvecklades.
– Även den interna informationen och utbildningen har varit viktig för att man i terrängarbetet ska vara medveten om eventuellt felaktiga mätresultat, konstaterar ledande expert Topi Rikkinen vid Lantmäteriverket.
Solens trick följs noga
Solen kan vara en nyckfull kollega: under sommaren märks inga mätsvårigheter men mot slutet av året kan de uppträda mitt på ljusan dag. Mätsvårigheterna under senhösten och vintern beror inte alltid på geomagnetiska stormar i anslutning till norrsken, utan det kan också vara frågan om ett speciellt jonosfärsfenomen, s.k. vinteranomali (winter anomaly).
– Vinteranomalin är ett fenomen som beror på växelverkan mellan jonosfären och termosfären, vilket accentueras speciellt under solens aktiva period. Då ökar mängden fria elektroner i jonosfären och det stör satellitpositioneringssignalernas väg, berättar rymdväderforskare Kirsti Kauristie vid Meteorologiska institutet. Som en följd av vinteranomalin försvåras avståndsmätningarna till satelliter och positioneringen blir osäkrare.
Det finns många olika slags mätare för att mäta aktiviteten. Sådana behövs för att upptäcka problem som fenomenet orsakar och för att kunna förbereda sig på problemen. Välkända aktivitetsmätare är till exempel magnetometrar. De ger tillförlitlig information om när det finns norrskensrelaterad aktivitet i jonosfären som kan försvåra satellitpositionering.
– Vi övervakar rymdvädret och följer solens aktivitet med olika mätmetoder så att vi vid behov kan informera personalen om problem som försvårar mätarbetet, berättar Rikkinen.
Aktiva år framöver
Solens aktivitet mäts genom antalet solfläckar. Det bedöms att deras antal kulminerar mellan 137–173 solfläckar i denna cykel. När kulmen är nådd minskar det med tiden, men det har bedömts att solens aktivitet förblir hög upp till några år.
– De förberedelser vi har gjort bär frukt även under kommande terrängsäsonger och vi fortsätter att följa solens aktivitet noggrant, säger Rikkinen.
Mer information
Topi Rikkinen, ledande expert, 050 323 5276 50, fornamn.efternamn@lantmateriverket.fi