Fastighets- och byggbranschens svåra belägenhet syns i volymerna av fastighetsköpen. Den minskning av handelsvolymerna som började hösten 2022 fortsätter. Även om man under sommaren såg en liten återhämtning, ligger handelsvolymerna för innevarande år fortfarande på samma nivå som i början av 1990-talet. Volymerna är svagare än under någon motsvarande period under 2000-talet. Osäkerheten på fastighetsmarknaden, räntestegringen och hushållens försvagade förtroende för den egna ekonomin återspeglas i fastighetsköpens antal och priser.
− Fram till mitten av september i år har det gjorts 38 000 fastighetsköp, vilket är över 16 procent färre än under motsvarande period förra året. I antal köp innebär minskningen 7 400 färre köp jämfört med i fjol. Siffrorna för innevarande år visar mycket väl vilken den nuvarande situationen på fastighetsmarknaden är, säger registerchef Saara Saari på Lantmäteriverket.
Uppgifterna framgår av Lantmäteriverkets köpeskillingsstatistik för fastigheter, en e-tjänst som är öppen för alla. Uppgifterna uppdateras månatligen i e-tjänsten baserat på data i Lantmäteriverkets köpeskillingsregister över fastigheter, som bildas utifrån köpvittnenas anmälningar. Uppgifterna i tjänsten uppdateras den 28 september, då tabellerna även innehåller uppgifter om handeln för augusti innevarande år.
Ett betydande fall i köpvolymerna av och priserna på egnahemshus
Fram till mitten av september i år hade 4 600 representativa köp av småhus på detaljplaneområden gjorts, vilket är cirka 31 procent färre än under motsvarande period förra året. Medianpriset var cirka 157 000 euro, vilket är nästan 15 procent lägre än under motsvarande period förra året. I antalet köp och genomsnittspriser finns tydliga regionala skillnader.
Vid en jämförelse mellan landskapen hade Nyland den högsta genomsnittliga prisnivån med ett medianpris på cirka 311 000 euro. Även om handelsvolymerna i Nyland har sjunkit med över 41 procent från året innan, har medianpriset sjunkit med endast 3,4 procent. Näst mest betalades för småhus i Birkaland, i genomsnitt 200 000 euro. I Birkaland minskade handelsvolymerna med över 35 procent, men medianpriset sjönk med 2,4 procent. Tredje dyrast var egnahemshusen i Egentliga Finland, i genomsnitt 192 000 euro. Handelsvolymerna där sjönk med över 32 procent och medianpriset med 12 procent jämfört med 2022.
I år har 3 000 representativa köp av småhus i glesbygden gjorts, vilket är 23 procent färre än under motsvarande period förra året. Medianpriset var cirka 90 000 euro, vilket är över 25 procent lägre än under motsvarande period förra året.
− Vid en jämförelse av den genomsnittliga prisnivån i de olika landskapen betalades mest för småhus i Nyland, i genomsnitt cirka 208 000 euro. Handelsvolymerna sjönk med 36 procent från året innan och prisnivån med 13 procent. Bland landskapen gick medianpriset över hundratusen euro i Egentliga Finland med 115 000 euro, Egentliga Tavastland med 108 000 euro och Birkaland med 100 000 euro. Ett år tidigare nådde tio landskap ett medianpris över hundratusen euro, säger Saari.
Lantmäteriverkets handelsstatistik omfattar endast fastigheter på egen tomt och därmed inte fastighetsaktier, bostadsaktier och egnahemshus på hyrestomter.
Köp av stugor med egen strand på planområden minskade ytterligare
Under innevarande år har 1 700 representativa köp av semesterstugor på planområden som gränsar till en strand gjorts, vilket är 15 procent färre än under motsvarande period förra året. Medianpriset för semesterstugor var cirka 90 000 euro, vilket är 8 procent lägre än medianpriset under motsvarande period förra året.
– Handeln med fritidsbostäder startade inte denna sommar och handeln gick trögt. Även om handelsvolymerna minskade mindre än i fjol, sjönk medianpriset betydligt jämfört med förra året. Det fanns dock många regionala skillnader. Av statistiken kan det konstateras att de områden och objekt som favoriserats år efter år hittar sina köpare oberoende av konjunkturerna, säger Saari.
I år fanns de dyraste stugorna med egen strand som ligger inom planområden i Nyland, dessa stugor kostade i genomsnitt cirka 178 000 euro. Medianpriset i Nyland ökade med 2 procent från förra året, trots att handelsvolymerna minskade med 51 procent. Näst mest kostade stugorna med egen strand i Egentliga Finland med 164 000 euro, i Päijänne-Tavastland cirka 136 000 euro samt i Egentliga Tavastland och Birkaland cirka 125 000 euro.
Antalet köp av skogsfastigheter minskade ytterligare, men priserna fortsatte att stiga
Fram till mitten av september i år gjordes i hela landet 2 740 representativa köp av skogsfastigheter bestående av enbart skog på över 2 hektar mellan icke släktingar. Det är 7 procent färre än under motsvarande period förra året. Den årliga minskningen av antalet köp av skogsfastigheter, som började i fjol, tycks fortsätta även i år.
Det största antalet köp av skogsfastigheter gjordes på samma sätt som under tidigare år i Norra Österbotten, cirka 380 stycken. Antalet köp har minskat med cirka 8 procent jämfört med motsvarande period året innan. Södra Österbotten skiljer sig från andra landskap eftersom antalet köp där ökade med hela 39 procent jämfört med jämförelseperioden i fjol.
− En hektar skog kostade i genomsnitt 3 950 euro. Det nominella medelpriset på skog har inte varit så här högt under Lantmäteriverkets insamling av uppgifter om köpeskillingen för fastigheter som påbörjades på 1980-talet. Det är 8,6 procent högre än under motsvarande period förra året. Om man beaktar inflationen och de stigande priserna på virkesslag fram till de senaste månaderna, ligger realpriserna ungefär på samma nivå som i slutet av förra året, berättar ledande expert Esa Ärölä vid Lantmäteriverket, som har undersökt handelsstatistiken för skog.
Dyrast var en hektar skog med ett pris på cirka 6 500 euro i Egentliga Finland, en uppgång på 9 procent i medianpriset. Billigast var skogen i Lappland, i genomsnitt cirka 1 400 euro. I medianpriset är uppgången 3 procent.
Antalet köp av åker på samma nivå som året innan, men en liten nedgång i priserna
Fram till mitten av september i år gjordes cirka 490 representativa köp av över 2 hektar enbart åker i hela landet. Det är 2 procent fler än under motsvarande period året innan. Livligast var handeln med åker i Södra Österbotten med 94 köp, vilket är en uppgång med 12 procent. Näst flest affärer gjordes i Norra Österbotten, 64 stycken, en uppgång med över 16 procent.
Medianpriset för åker var cirka 8 500 euro per hektar. Det är 500 euro lägre än under motsvarande observationsperiod förra året. De dyraste åkrarna på fastlandet fanns i landskapen i Egentliga Finland, där medianpriset var cirka 11 300 euro per hektar. Billigast var en hektar åker i Lappland, cirka 2 300 euro per hektar. Det numeriska värdet baserar sig dock på endast sex köp av åker.
Obs! Genomsnittspriserna i meddelandet är medianpriser.
Mer information
Ta del av statistiken på webben https://khr.maanmittauslaitos.fi Statistiken över köpeskillingar kan granskas som tabeller enligt tidpunkten för köpet, platsen och fastighetens användningsändamål.
Frågor om statistiken över fastighetshandel
Registerchef Saara Saari, 050 304 8391, saara.saari@lantmateriverket.fi
Ledande expert Esa Ärölä, 040 180 1301, esa.arola@lantmateriverket.fi
Frågor om specifika fastighetsköp
Lantmäteriverkets kundservice, 029 530 1120 (mån–fre 9–16.15)