Om satellitpositioneringen skulle drabbas av en omfattande störning, skulle det orsaka omedelbara och stora ekonomiska skador, driftavbrott och säkerhetsproblem för all verksamhet som är beroende av den. Satellitpositionering, eller GNSS-baserad positionsbestämning, används i stor utsträckning inom kritiska funktioner i samhället, såsom räddningsväsendet och penningtransaktioner på börserna och i bankerna. Störningar i positioneringen kan ha naturliga orsaker, såsom rymdväderfenomen, eller vara följden av avsiktlig verksamhet.
Inom EU har man redan vaknat till insikt om behovet av beredskap för GNSS-störningar, och det råder även allmän konsensus om beredskapsbehovet inom forskarvärlden. Denna uppfattning delas även av Lantmäteriverket. Enligt Lantmäteriverket borde samhället utveckla beredskapen för omfattande GNSS-störningar. Beredskapen skulle kunna förbättras genom mer forskning på området. Forskning inom positionering är ett av Lantmäteriverkets kompetensområden.
– Vetenskaplig forskning ger information om störningar i den GNSS-baserade positioneringen och beredskapen för dem. Störningarna har ökat, och därmed ökar även riskerna för samhället. Vi forskar i ämnet, men det behövs mycket mer forskning på området. Det skulle framför allt vara viktigt att forska mer kring satellitpositioneringens störningstålighet och utveckla beredskapen utifrån den. Ytterligare forskning skulle naturligtvis kräva mer resurser, men det är just med hjälp av forskning som beredskapen skulle kunna utvecklas, säger professor Sanna Kaasalainen på Geodatacentralen FGI vid Lantmäteriverket.
Ökade störningar i positioneringen medför ett ökat behov av beredskap
Beredskapsbehovet har ökat, framför allt till följd av att de avsiktliga störningarna har ökat. Störningarna av satellitpositionering i Finland har ökat kraftigt sedan 2022. Enligt Transport- och kommunikationsverket (Traficom), som ansvarar för övervakningen av frekvensanvändningen och utredningen av störningar i Finland, gjorde luftfarten fram till maj 2024 1 200 anmälningar om GNSS-störningar på finländskt territorium, jämfört med 239 anmälningar ett år tidigare. Störningarna orsakar olägenheter för användare av satellitpositionering, till exempel flyg- och sjötrafik.
Ett ämne för den forskning som utförs av Geodatacentralen vid Lantmäteriverket är säker och pålitlig användning av positionering. Lantmäteriverket har för närvarande pågående projekt där man undersöker positioneringens störningstålighet och sätt att skydda sig mot effekterna av störningar.
– Det finns inget universellt reservsystem som kan ersätta den GNSS-baserade positioneringen, men det finns olika alternativ som inte är beroende av GNSS. De baserar sig vanligtvis på en sensor- eller annan radiofrekvenslösning som har skräddarsytts för det aktuella fallet. Reservsystemen för tidsbestämning är atomklockor och tidsförskjutningstjänster som baserar sig på dem. Dessa reservsystem bör testas mer, och positionering som inte är beroende av GNSS-systemet bör utvecklas, säger Kaasalainen.
Mer information
Professor Sanna Kaasalainen, avdelningschef för navigering och positionering på Geodatacentralen, +358 29 531 4760 fornamn.efternamn@lantmateriverket.fi
Professor, överdirektör Jarkko Koskinen, Lantmäteriverkets Geodatacentral 050 337 2902, fornamn.efternamn@lantmateriverket.fi