De viktigaste GNSS-satellitpositioneringssystemen är det amerikanska GPS, Kinas BeiDou, Rysslands GLONASS samt Europas Galileo. Nu utvecklar och testar Europeiska rymdorganisationen Celeste-satellitsystemet som är uppkallat efter Galileo Galileis dotter och som kretsar runt jorden i en lägre omloppsbana än traditionella GNSS-satelliter.
Signalerna når fram även i en störningskänslig miljö
Satelliterna i Europas nya Celeste-satellitprojekt för positionsbestämning erbjuder signaler som är starkare och snabbare tillgängliga, särskilt i störningskänsliga eller täckta miljöer.
– De traditionella navigeringssignalerna kan störas i en tät stadsstruktur, inomhus och på norra breddgrader. Forskarna anser att satellitpositionering i låg omloppsbana är en nyckellösning på satellitpositioneringens sårbarheter, eftersom det är svårare att störa systemet på grund av flera frekvenser, berättar Sanna Kaasalainen på Geodatacentralen FGI vid Lantmäteriverket.
De två första satelliterna i Europeiska rymdorganisationens Celeste-uppdrag sköts upp från Māhias uppskjutningscenter på Nya Zeeland 28.3.2026 med en Rocket Labs Electron-raket. Efter uppskjutningen har satelliterna fungerat som planerat och Europeiska rymdorganisationen har mottagit de första navigeringssignalerna i Celeste-uppdraget.
Avancerad teknik och nya frekvenser
Celeste-uppdraget testar flera nya satellitnavigeringsteknologier, till exempel nya navigeringssignaler på flera frekvensområden samt exakt banbestämning utan stöd av infrastruktur på markytan.
De två första satelliterna bekräftar funktionaliteten av tekniska lösningar och tar i bruk L- och S-banden som behövs inom uppdraget. De resterande 11 satelliterna i Celeste-uppdraget utvidgar testningen till andra frekvensområden, till exempel C-bandet och UHF-området.
– Vi förväntar oss att Celeste avsevärt förbättrar toleransen, precisionen och tillgängligheten vid positionsbestämning. Dessa uppnås med bland annat en högre signaleffekt och en satellitarkitektur i flera skikt när hela satellitsystemet är i drift, berättar Zahidul Bhuiyan, forskningsprofessor på Geodatacentralen FGI.
De första två satelliterna har byggts i Europa och de skapar grunden för en mer omfattande Celeste-satellithelhet. Uppdragets resultat stöder beslutsfattandet om att bygga ett permanent navigationsskikt i låg omloppsbana vid sidan av Galileo.
Mer information
Sanna Kaasalainen, avdelningsdirektördirektör för navigering och positionsbestämning, Geodatacentralen FGI vid Lantmäteriverket, +358 50 369 6806, fornamn.efternamn@maanmittauslaitos.fi
Zahidul Bhuiyan, forskningsprofessor, Geodatacentralen FGI vid Lantmäteriverket, +358 50 372 6569, fornamn.efternamn@maanmittauslaitos.fi
Denna nyhet representerar inte Europeiska rymdorganisationens åsikter. Den organisation eller författare som har skapat innehållet ansvarar för det.