Älgskador är inte ett marginellt fenomen: Enligt Skogscentralen orsakar de årligen förluster på minst 55 miljoner euro för skogsägarna. Dessutom kan skogarnas kvalitet försämras om skadade träd växer sig stora. För att undvika skador kan man plantera gran, även om tall vore ett bättre val för växtplatsen.
Mer flexibel besprutning ger kostnadsbesparingar
Drönare ser bättre från luften än det mänskliga ögat, och i HirviDrone-projektet har drönare tränats för att skilja mellan friska plantor och plantor skadade av älgar.
I tester lyckades en AI-modell som utvecklats av forskargruppen klassificera cirka tre fjärdedelar av plantorna utifrån deras skadenivå. När sorteringen lyckas, kan man skydda rätt plantor och minska spillet av viltskyddsmedel. Jämfört med människan är drönare snabba och smidiga, eftersom det är tidskrävande fysiskt arbete att röra sig i plantbeståndet.
I projektet har man undersökt besprutning av viltskyddsmedel med en lantbruksdrönare och konstaterat att medlet lätt sprids över ett onödigt stort område. Inriktningen av besprutning med en stor drönare försvåras dessutom av stora träd och andra hinder längs flygvägen. Därför är även drönarnas förmåga att flyga i skogen ett forskningsobjekt.
– Drönare används redan mycket inom jordbruket, men att flyga i skogen är förknippat med särdrag, eftersom man måste kunna undvika trädstammar och grenar. Vi testar i undersökningen även en robotdrönare som kan navigera i en okänd miljö utan styrning av en människa, berättar forskningsprofessor Eija Honkavaara vid Lantmäteriverket.
Nytt användningsändamål kräver ändringar i lagstiftningen
I undersökningen används ett biobaserat Trico-viltskyddsmedel.
– Det verksamma ämnet i Trico är fårfett. Eftersom det är ett växtskyddsmedel är flygspridning för närvarande förbjuden utom för forsknings- och utvecklingsändamål. I projektet har testbesprutning utförts med försöksverksamhetstillstånd i Äänekoski och Kuusamo, berättar projektledare Venla Wallius från Finlands skogscentral.
Testbesprutningar utfördes i början av september på försöksområdena i Kuusamos samfällda skogar. I plantbestånden testades besprutning av viltskyddsmedel både på förutbestämda plantor och som zonbesprutning. Senare jämförs besprutningens effekt på betningen av plantorna med den traditionella metoden där en människa sprutar viltskyddsmedel med en ryggspruta.
Utnyttjande av forskningsresultaten förutsätter ändringar i lagstiftningen. Det är sannolikt att till exempel sprutdrönare som redan godkänts för gödsling också kommer att godkännas för sprutning av viltskyddsmedel när lagstiftningen på nationell och EU-nivå utvecklas. Nu är det en bra tid att utveckla drönartekniken så att den bättre lämpar sig för att förebygga älgskador.
HirviDrone är ett projekt inom det europeiska innovationspartnerskapet (EIP-projekt) och har fått finansiering från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Finansieringen har beviljats av NTM-centralen i Tavastland, vars uppgifter sköts av Sydöstra Finlands livskraftscentral.
Mer information
Projektledare Venla Wallius
Finlands skogscentral
050 431 8610, fornamn.efternamn@metsakeskus.fi
Specialforskare Juho Matala
Naturresursinstitutet
040 801 5275, fornamn.efternamn@luke.fi
Forskningsprofessor Eija Honkavaara
Lantmäteriverkets Geodatacentral FGI
040 192 0835, fornamn.efternamn@maanmittauslaitos.fi
Vilthushållningschef Jani Körhämö
Finlands viltcentral, Norra Tavastland
029 431 2281, fornamn.efternamn@riista.fi
