Hoppa till huvudinnehåll

En överraskande metod hjälpte finska forskare med en stor upptäckt i Amazonas – metoden är välkänd inom skogsforskning

I ett forskningsprojekt lett av finska forskare gjordes en banbrytande arkeologisk upptäckt när tusentals tecken på den forntida Aquiry-civilisationen avslöjades genom laserskanning av Amazonas regnskog. Det är ingen slump att Finland representerar laserskanningens vetenskapliga spetskompetens, eftersom man i vårt land samlar in skogsinformation med enskilda träds noggrannhet. Forskare vid Lantmäteriverket ansvarade för det tekniska genomförandet av undersökningen.

Vänster: En geoglyf synlig på satellitbilden i en röjd skogsglänta. Höger: Geoglyfer som framträder i en lutningsskuggad ytmodell framställd från ett laserpunktsmoln från samma område.
Vänster: En geoglyf synlig på satellitbilden i en röjd skogsglänta. Höger: Geoglyfer som framträder i en lutningsskuggad ytmodell framställd från ett laserpunktsmoln från samma område.
Bild:
Bild: Google Earth-bild: Airbus & Maxar Technologies (2026). Ytmodell: Lantmäteriverket.

Genom laserskanning kunde man synliggöra ett betydande antal tidigare dolda geoglyfer, det vill säga byar och ceremoniella center som människan grävt i marken. Forskningen leddes av professor emeritus Martti Pärssinen vid Helsingfors universitet och resultaten publicerades 29.7 i den ansedda tidskriften Nature. Resultaten visar att det har levt upp till miljontals människor i sydvästra Amazonas både före och efter vår tideräknings början – en femdubbel mängd jämfört med tidigare uppskattningar. Resultaten har väckt omfattande internationell uppmärksamhet.

Ytmodell avslöjade försvunna utgrävningar

Undersökningen utfördes genom laserskanning från flygplan i parallella flyglinjer som var cirka en kilometer breda och 450 kilometer långa med tio kilometers mellanrum, varefter markytmodeller beräknades för områdena. Lantmäteriverkets Geodatacentral som ansvarade för det tekniska genomförandet har arbetat med tolkning av laserskanningsdata, dvs. punktmolnanalyser, i över 25 år.

– En lokal partner genomförde skanningsflygningarna och vi gav instruktioner i förväg om hur och på vilken höjd det är bäst att flyga för att få det bästa resultatet. Efter det behandlade och analyserade vi den enorma insamlade datamängden och utförde en känslighetsanalys för att bedöma ytmodellens pålitlighet när det gäller upptäckt av geoglyfer, berättar biträdande professor Eetu Puttonen.

Med hjälp av ytmodellen och sluttningarnas skuggning synliggjordes markytans mönster. Slutligen gick forskningsgruppens arkeologer igenom materialet manuellt och räknade ut utgrävningarnas storlek och plats. Av slutresultatet kan man urskilja markbearbetning utförd av människor på ett sätt som är omöjligt att se från satellitbilder eller från marknivån.

Finsk expertis inom skogsforskning hjälpte till.

– Finland är skogarnas land och vi har omfattande forskningskompetens om skogar. Vi kan välja lämpliga metoder för att undersöka olika objekt. Genom laserskanning är det möjligt att digitalisera stora geografiska områden samtidigt, vilket även görs i Finlands nationella laserskanningsprogram.

Nationell laserskanningsdata används i Finland bland annat för att producera terrängmodeller, analysera översvämningsrisker och inventera skogar. Forskare använder datan till exempel för att undersöka skogars struktur, förekomst av bär och autonom körning.

Samma metod kan även användas till att undersöka andra områden

Laserskanningen av regnskogen hade sina utmaningar. Markytan kunde inte urskiljas i de tätaste skogsområdena, utan de bästa resultaten uppnåddes i glesare eller trädlösa områden. Dessutom måste de forskningsetiska begränsningar som gäller ursprungsbefolkningar beaktas i området.

– Användningen av laserskanning i arkeologisk forskning är inte ny, men i Amazonasområdet har den inte tidigare använts i så här stor skala. På motsvarande sätt skulle man kunna kartlägga områden som förblivit höljda i dunkel även på andra håll i världen, bedömer Eetu Puttonen.

Studien genomfördes med finländska krafter, men finansieringen kom från en privat donator i USA.

Studien genomfördes som ett samarbete mellan Helsingfors universitet, Åbo universitet, Lantmäteriverket, Århus universitet och lokala aktörer. Projektet samordnades av Finlandsinstitutet i Madrid och Factum Foundation (Madrid).

Forskningen är en del av flaggskeppet UNITE som forskar i skogars, människors och maskiners interaktioner.

Mer information

Biträdande professor Eetu Puttonen, +358 50 364 0555, fornamn.efternamn@lantmateriverket.fi

Helsingfors universitets pressmeddelande

Publikationen är fritt tillgänglig i vetenskapstidskriften Nature

Information till medierna
Forskning
Laserskanning

Nyheter och artiklar