Beskattningsvärdena på tomter som används i beskattningen i dag är föråldrade. Beskattningsvärden som inte längre motsvarar marknadsvärdena har lett till en orättvis beskattning då vissa tomters värden motsvarar marknadspriset bättre än andras. Därmed är fastighetsskatten olika stor på tomter som motsvarar varandra till sina egenskaper och har lika värde.

– Genom reformen får tomter som motsvarar varandra till sina egenskaper samma beskattningsvärde och därmed är skatten som betalas på dem lika stor inom kommunen. Reformen skulle vara en betydlig förbättring med tanke på en rättvis beskattning och därför anser Lantmäteriverket att det är viktigt att de nya beskattningsvärdena genomförs, säger ledande expert Arthur Kreivi vid Lantmäteriverket.

Beskattningsutfallet i kommunen är den samma före och efter reformen

Syftet med reformen är inte att höja eller sänka fastighetsskattens totala beskattningsutfall. Kommunerna fattar beslut om fastighetsbeskattningens nivå genom att fastställa skatteprocenterna inom ett föreskrivet intervall. Utgångspunkten för projektet är en avkastningsneutral beskattning – när beskattningsvärdena höjs kan kommunerna sänka skatteprocenterna så att utfallet är det samma som tidigare. För att säkerställa detta är avsikten att ändra de lagstadgade nedre och övre gränserna för skatteprocenterna enligt behov. Kommunen har naturligtvis fortfarande rätt att bestämma fastighetsbeskattningens nivå även efter reformen.

Under den senaste tiden har det uppstått en diskussion i offentligheten om de ändringar i beskattningsvärde som reformen för med sig. I genomsnitt ökar tomternas beskattningsvärde cirka 2,3 gånger.

– När tomternas beskattningsvärden uppdateras så att de motsvarar marknadspriserna bättre, för vissa stiger beskattningsvärdet mer än för andra och för vissa sjunker det. De största enstaka förändringarna är en följd av att det nuvarande beskattningsvärdet är väldigt långt ifrån marknadsvärdet och inte av att det nya beskattningsvärdet som fastställs vid reformen skulle vara felaktigt, konstaterar Arthur Kreivi.

Det bör även beaktas att tomtens beskattningsvärde även efter reformen är 35 procent  av hela fastighetens beskattningsvärde, då det numera är 20 procent i genomsnitt.

I enlighet med riktlinjerna i regeringsprogrammet genomförs reformen med långa övergångsperioder för att göra förändringen mer skälig för sådana fastighetsägare vilkas fastighetsskatt höjs i och med ändringarna i beskattningsvärdet. Det viktigaste är att skattebördan efter reformen fördelas i förhållande till tomternas verkliga värde, inte de föråldrade gamla värdena. Genom detta uppnås en mer jämlik beskattning.

Efter reformen kan vem som helst se kartorna över prisområden

Det finns inga omfattande digitala material över de priskartor som utgör grunden för tomternas beskattningsvärde. Papperskartor finns till påseende vid skattebyråerna. De kartor över prisområden som uppgörs i samband med reformen skulle vid genomförandet bli tillgängliga för alla via Skatteförvaltningens tjänst.

– Varje skattebetalare skulle i den nya tjänsten kunna kontrollera den egna tomtens prisområde. Det att prisområdeskartorna blir lätt tillgängliga via en öppen webbtjänst skulle vara en stor förbättring med tanke på fastighetsbeskattningens transparens, konstaterar Kreivi.

Inom ramarna för den nuvarande lagstiftningen är det dock inte möjligt att publicera reformens detaljerade beredningsmaterial eller prisområdeskartor före genomförandet för att säkerställa dataskyddet.

De nya prisområdeskartorna för tomter baserar sig på omfattande och tillförlitliga uppgifter

Lantmäteriverket producerar prisområdeskartorna i rollen av en oberoende expert. Reformen har utnyttjat uppgifterna i Lantmäteriverkets fastighetsdatasystem, terrängdatasystem och köpeskillingsregistret över fastigheter samt Skatteförvaltningens register. I det nya värderingssystemet uppdateras priserna årligen.

I projektet ansvarar Statistikcentralen för värderingsreformen som gäller byggnader.

Den slutliga fastighetsbeskattningen genomförs av Skatteförvaltningen. Som grund är de uppgifter som Lantmäteriverket och Statistikcentralen har producerat samt de detaljerade egenskapsuppgifterna om fastigheter som kommunerna lämnat till Skatteförvaltningen.  

Finansministeriet har helhetsansvaret för beredningen av detta projekt.

Enligt lagstiftningsplanen som regeringen publicerat är avsikten att lämna en regeringsproposition om en värderingsreform inom fastighetsbeskattningen till riksdagen i månadsskiftet maj-juni.

Mer information

Ledande expert Arthur Kreivi, 050 302 7134, fornamn.efternamn@lantmateriverket.fi