Hoppa till huvudinnehåll

Husbolagen började föra in uppgifter om underhålls- och ändringsarbeten i bostadsdatasystemet

Husbolagen inledde en ny fas för insamling av uppgifter till bostadsdatasystemet. Bostadsdatasystemet, som upprätthålls av Lantmäteriverket, spelar en viktig roll för att trygga den finländska egendomen.

Kuvassa taloyhtiöitä
Bild:
Riku Nikkilä

I juni började disponenter som är anställda av husbolag att föra in uppgifter om underhålls- och ändringsarbeten i bostadsdatasystemet för de husbolag som de ansvarar för. År 2023 överförde husbolagen sin aktiebok till systemet, och därefter registrerade många delägare sitt ägande av sin lägenhet.

– Bostadsdatasystemet gör uppgifter om aktielägenheter och ägaranteckningar mer lättillgängliga och tillförlitliga, och gör handel och kreditgivning smidigare. Den utvidgning av uppgifterna som nu har inletts kommer att göra bostadsdatasystemet till ett ännu bättre verktyg för disponenter, banker och fastighetsmäklare, säger Janne Murtoniemi, direktör för tjänsterna för ägande av aktielägenheter vid Lantmäteriverket.

De första nya uppgifterna har förts in i bostadsdatasystemet via disponentsystem

Från och med början av juni kunde disponenter som använder ett disponentsystem som stöder bostadsdatasystemet föra in uppgifter om husbolagens underhålls- och ändringsarbeten. De första bolagens uppgifter har redan förts in i bostadsdatasystemet via disponentsystem.

– De husbolag vars disponent inte använder ett disponentsystem som stöder bostadsdatasystemet kan börja föra in uppgifter i december 2025 via Lantmäteriverkets avgiftsfria webbtjänst, säger Janne Murtoniemi.

Uppgifterna ska föras in senast den 30 juni 2026, antingen via ett disponentsystem eller via webbtjänsten. Små bolag behöver inte nödvändigtvis föra in några uppgifter alls. Skyldigheten att föra in uppgifterna beror på tre saker: husbolagets storlek, husbolagslån och delägarnas önskan.

– Husbolag som består av högst fem aktielägenheter behöver inte föra in uppgifter i bostadsdatasystemet. Om husbolaget har ett husbolagslån som ska fördelas mellan delägarna måste bolaget föra in uppgifterna, oavsett bolagets storlek. Dessutom kan en enskild delägare i ett litet husbolag begära att uppgifterna förs in i bostadsdatasystemet, säger Murtoniemi.

Murtoniemi påpekar att ändringarna nu gäller husbolag och disponenter, inte delägare. Delägarna i husbolaget fortsätter att rapportera ändringsarbeten i sina egna aktielägenheter, till exempel köksrenoveringar, till husbolaget på samma sätt som tidigare.

Bostadsdatasystemet samlar uppgifter om aktielägenheter på ett ställe

  • I Finland finns det över 90 000 bostadsaktiebolag. Av dem har 94 procent överfört sin aktiebok till bostadsdatasystemet.
  • I Finland finns det 2,5 miljoner ägare av aktielägenheter som har registrerat sitt ägande i bostadsdatasystemet, i första hand i samband med en bostadsaffär eller annat ägarbyte.
  • För närvarande har 27 procent av aktielägenheterna en elektronisk ägaranteckning i bostadsdatasystemet.
  • En elektronisk ägaranteckning ersätter aktieböcker i pappersformat vid bostadsaffärer och fungerar som säkerhet för lån, vilket gör processen för bostadsaffären snabbare.
  • Bostadsdatasystemet byggs stegvis upp till ett samhälleligt dataregister som fastighetsmäklare, disponenter, kreditgivare, myndigheter och företag kan använda i sin verksamhet.

Mer information

Janne Murtoniemi, direktör för tjänsterna för ägande av aktielägenheter, Lantmäteriverket, tfn 040 710 8862, fornamn.efternamn@lantmateriverket.fi
 

Aktielägenheter
Bostadsdatasystemet
Information till medierna

Nyheter och artiklar