Skogdatabasen, som har utvecklats av Geodatacentralen FGI vid Lantmäteriverket, är ett informationssystem för skogstillgångar baserat på enskilda träd, och som har tagits fram utifrån material från det nationella laserskanningsprogrammet. Databasen började som ett försök där uppgifter först kartlades från ett litet testområde.
Nu täcker databasens material största delen av Finland. Skogsdatabasen är för närvarande en av världens största skogsdatabaser och enligt uppgift det mest omfattande informationssystemet för skogstillgångar som baseras på enskilda träd. Databasen kommer inte att längre att uppdateras, utan forskningsresultaten kommer framöver att användas för andra ändamål.
– Skogsdatabasen visade att uppgifter om skogstillgångar baserade på enskilda träd kan produceras i nationell skala. Vi fick värdefull praktisk kunskap om vad som måste beaktas vid framställning av sådan information, vilka tekniska och materialmässiga utmaningar som uppstår när skalan ökar, samt vilka utvecklingsbehov som fortfarande förknippas med metoderna, berättar huvudutvecklaren Matti Hyyppä vid Lantmäteriverket.
Skogsinformationen preciseras till nivån för enskilda träd
I traditionell områdesbaserad information om skogstillgångar beskrivs skogen till exempel med hjälp av rutnät eller avdelningar. Då kan man bedöma bland annat trädbeståndets medelvärden och totalvolymer.
I metoder som baseras på enskilda träd är föremålet för granskningen enskilda träd och deras egenskaper. I laserskanningsmaterialet kan man identifiera trädens placering och uppskatta till exempel deras höjd, diameter, volym, biomassa och trädart.
Trädspecifik information möjliggör en mer detaljerad granskning av skogens struktur än information baserad på regionala medelvärden. Detta kan i framtiden stödja till exempel planeringen av skogsvård och avverkningar, uppföljning av förändringar i skogarna samt en noggrannare beskrivning av skogarnas struktur och biologiska mångfald.
– Ett system som Skogsdatabasen möjliggör bevarande av biodiversitet på nivån för enskilda träd. Det är en slags digital tvilling av skogarna, som också kan kopplas till skördarens beslutsfattande och markera de träd som ska sparas vid avverkningar, berättar Matti Hyyppä.
Studien visade också utvecklingsområden
En av de största begränsningarna med forskningsmetoden är att identifiera små träd. Det nuvarande materialet i Skogsdatabasen bygger på luftburen laserskanning, där topparna av större träd kan skymma mindre träd, varvid en del av dem inte observeras. Till exempel hittas omkring 90 procent av timmerträd, men betydligt färre små träd.
I framtiden kommer situationen att förbättras, eftersom punkttätheten i det nationella laserskanningsprogrammets nya material i huvudsak ökar från cirka fem punkter till 20 punkter per kvadratmeter. Det tätare laserskanningsmaterialet beskriver skogens struktur betydligt mer detaljerat än tidigare. När det tätare materialet kombineras med AI-metoder med djupinlärning som är under utveckling, kommer det i framtiden att vara möjligt att även identifiera en betydligt större andel av små träd.
– Informationen om skogstillgångar som sträcker sig till nivån för enskilda träd kan utvecklas vidare med hjälp av ännu tätare laserskanningsmaterial och nya metoder inom artificiell intelligens, anser Matti Hyyppä.
Forskningen ingår i flaggskeppsprogrammet UNITE, som finansieras av Finlands Akademi, där man forskar i och utvecklar interaktionen mellan skogar, människor och maskiner.