Lantmäteriverkets hållbarhetsarbete styrs av hållbarhetsprogrammet Ansvar för Jorden, och vi rapporterar om framskridandet av målen årligen.
År 2025 publicerar vi en ny typ av hållbarhetsrapport som består av två delar: vi följer upp och främjar våra hållbarhetsmål, och för att uppnå dessa mål genomför vi årligen konkreta hållbarhetsinsatser. Vi har förbundit oss att främja 50 hållbarhetsinsatser före utgången av 2027. I slutet av 2025 hade vi genomfört 49 insatser.
Grunden till den förnyade hållbarhetsrapporteringen är Statskontorets ändrade anvisningar. Inom statsförvaltningen utarbetades enhetliga rapporter om ansvar och hållbarhet för åren 2021–2024 enligt Statskontorets anvisning. Statskontoret upphävde anvisningen Hållbarhetsrapportering inom statsförvaltningen (VK/3503/2024) 1.12.2025.
Lantmäteriverkets ledningsgrupp godkänner hållbarhetsrapportens innehåll.
Hållbarhet vid Lantmäteriverket
Hållbarhet ingår i Lantmäteriverkets strategiska mål. Vår vision är: Vi känner Jorden – vi tryggar framtiden
Våra hållbarhetsmål baserar sig både på ämbetsverkets strategiska mål och på FN:s mål för hållbar utveckling. Vi arbetar för en ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet samt för god förvaltning. Vårt mål är att öka handavtrycket av arbetet till förmån för samhället och att minska fotavtrycket av den egna verksamheten.
Programmet Ansvar för Jorden drar upp de centrala verksamhetssätten under strategiperioden fram till år 2030. Vi preciserar hållbarhetsmålen i enlighet med resultatavtalet. Vi vill visa riktningen mot en hållbar framtid och inspirera även andra att ta fram information och lösningar för de behov som ett hållbart samhälle har.
Om förverkligandet av våra hållbarhetsmål för 2025 rapporterar vi på sidan Hållbarhetsmål. Du kan läsa mer om de hållbarhetsinsatser som vi genomförde år 2025 nedan.
Hållbarhetsinsatser 2025
- Riskhantering och enhetlig avvikelserapportering
- Tillgängliga webbplatsrubriker
- Laserskannings- och flygfotograferingsprogrammet
- Ny modell för datainsamling
- Ägoreglering
- Koldioxidavtryck
- Jämlikhet och likvärdighet
- Ansvarsfull utvärdering av forskare
- Samhörigheten
- Digitala tjänster
Riskhantering och enhetlig avvikelserapportering
Hållbarhetsinsats: Vi utvecklar en proaktiv riskhantering och främjar en konsekvent rapportering och hantering av säkerhetsavvikelser genom att öka personalens medvetenhet om de överenskomna rutinerna.
Hållbarhetsprogrammets mål: Vi tillhandahåller tillförlitliga och störningsfria tjänster.
Vi har förenhetligat Lantmäteriverkets riskhanteringspraxis och förfaranden samt infört ett enhetligt sätt att meddela säkerhetsavvikelser. Vi har uppdaterat våra kontinuitetsplaner, skapat enhetlig en praxis inom riskhantering och beredskap. Vi ökade även kunskapen genom inskolning och intern kommunikation om säkerhet.
Vi ordnade säkerhetsövningar i enlighet med organisationens resultatavtal: Vi ordnade fyra interna övningar för personalen och tre externa övningar för våra partner och intressentgrupper.
Våra specialister deltog även i den nationella kyberövningen (KYHA). Den gemensamma övningen för säkerhetsmyndigheterna inom statsförvaltningen utvecklade samarbetet mellan olika myndigheter, skapandet av en lägesbild samt anslutande kriskommunikation.
Tillgängliga webbplatsrubriker
Hållbarhetsinsats: Vi förbättrar rubriksättningen på vår webbplats för att göra webbplatsen lättare att använda med skärmläsare.
Hållbarhetsprogrammets mål: Vi tillhandahåller smidiga och icke-diskriminerande tjänster för alla.
Vi förbättrade rubriksättningen på vår webbplats genom att förbättra rubrikshierarkin så att den motsvarar tillgänglighetsanvisningarna för onlineinnehåll (WCAG). Enligt dessa anvisningar ska onlineinnehållets struktur, även rubrikerna, vara programmatiskt identifierbar och rubrikerna ska korrekt beskriva innehållet och strukturen.
I praktiken ökade förbättringen av rubrikshierarkin webbplatsens tillgänglighet och användbarhet så att kunder som använder skärmläsare eller annan assisterande teknik bättre kan använda vår webbplats och på egen hand söka den information de behöver.
Rubrikshierarkin består av flera nivåer som beskriver innehållets struktur. Före förbättringen kunde en sida på webbplatsen lantmateriverket.fi ha flera rubriker på samma nivå vilket gjorde det besvärligt att skapa en enhetlig uppfattning om sidorna med en skärmläsare. Till exempel synskadade användare rör sig ofta på webbplatsen med hjälp av rubriker. Med en skärmläsare kan användare se en lista över rubrikerna och hoppa från en rubrik till en annan. En bra rubrikshierarki fungerar som en innehållsförteckning och hjälper användaren att få en bild av helheten och innehållet vilket gör sidan snabbare att använda.
En klar rubrikstruktur är nyttig för alla som använder webbplatsen.
Laserskannings- och flygfotograferingsprogrammet
Hållbarhetsinsats: Vi förbereder en ny period av det Nationella laserskannings- och flygfotograferingsprogrammet för att ta fram allt mer exakta data för det expanderande samarbetsnätverket och för behov som ett hållbart samhälle har.
Hållbarhetsprogrammets mål: Vi tar fram information, forskningsresultat och innovationer för behov som ett hållbart samhälle har och för andra att utnyttja.
Vi slutförde det Nationella laserskannings- och flygfotograferingsprogrammet. Samarbetsavtalet för det nya programmet undertecknades i september 2025 och den nya perioden omfattar åren 2026–2034.
Lantmäteriverket ansvarar för koordinering av det Nationella laserskannings och flygfotograferingsprogrammet (KALLIO) samt för anskaffning, kvalitetsgranskning och distribution av datamaterial. Den nya programperioden kommer att genomföras i samarbete med allt flera organisationer inom den offentliga förvaltningen. Utöver Lantmäteriverket deltar de nuvarande partnerna Finlands skogscentral, Forststyrelsen, Finlands miljöcentral, Livsmedelsverket och Försvarsmakten samt de nya partnerna Geologiska forskningscentralen, Naturresursinstitutet och Trafikledsverket.
Flygfotograferingarna kommer att utföras på samma sätt som tidigare. Finland flygfotograferas fortfarande vart tredje år och bildernas resolution kvarstår som 50 centimeter.
Laserskanningsprogrammet förändras. Datamaterialens resolution, alltså punkttäthet, förbättras, vilket hjälper användaren att se detaljer i och analysera materialet. Samtidigt förlängs cykeln mellan laserskanningar från 6 år till 9. Genom laserskanning skapas tredimensionella datamaterial i punktform som beskriver objekt på markytan, till exempel byggnader och träd samt terrängformationer.
Insamlingen av det mer exakta laserskannade datamaterialet förutsätter ett större antal flygningar och är därmed både dyrare och svårare att genomföra. Den längre cykeln leder till färre produktionsområden per år. På detta sätt kommer de årliga kostnaderna att hålla samma nivå som tidigare. Under programperioden kommer Lantmäteriverket att regelbundet utreda om cykeln i framtiden kan ändras.
Samarbetsavtalet är viktigt även ur en hållbarhetssynpunkt eftersom öppet tillgängliga datamaterial betjänar många och medför besparingar. Den penningmässiga nyttan av hela programmet uppskattas till sammanlagt drygt 18 miljoner euro per år för de 9 organisationerna som deltar i det. Många andra aktörer, till exempel kommunerna, utnyttjar också dessa material.
Ny modell för datainsamling
Hållbarhetsinsats: Vi skapar en datainsamlingsmodell som gör det möjligt för oss att bättre följa upp vilka av FN:s globala mål för hållbar utveckling som vi främjar genom vår forskning.
Hållbarhetsprogrammets mål: Vi tar fram information, forskningsresultat och innovationer för behov som ett hållbart samhälle har och för andra att utnyttja.
Lantmäteriverket har skapat en datainsamlingsmodell för uppföljning av målen för hållbar utveckling inom forskning. Det är möjligt att granska hur målen går framåt i en rapport som uppdateras regelbundet.
För varje pågående projekt fastställde vi ett mål som projektet mest främjar enligt FN:s mål för hållbar utveckling. För nya forskningsprojekt bestäms målet i början av projektet.
Rapporten hjälper oss att identifiera vilka mål vi vill främja även i framtiden och vilka mål som kräver större insatser av oss. Vi kan även följa med hur vår forskningsstrategi genomförs via strategiska kompetensområden.
De regelbundet uppdaterade rapporterna tjänar verket även på ett mer omfattande sätt eftersom den innehåller information om forskningsverksamheten inom Geodatacentralen vid Lantmäteriverket och dess finansiering i övrigt.
Ägoreglering
Hållbarhetsinsats: Genom ägoregleringar främjar vi genomförandet av fem ILMASTO-pilotobjekt.
Hållbarhetsprogrammets mål: Vi minskar vårt koldioxidavtryck och anpassar vår verksamhet efter klimatförändringarnas konsekvenser.
Syftet med en ägoreglering är att modernisera bondgårdarnas struktur och förbättra fastighets- och markanvändningsstrukturen som splittrats över tid. Detta bidrar med besparingar för miljön och klimatet och effektiviserar arbetet genom att minska på jordbrukstrafiken och förbättra trafiksäkerheten.
I samband med ägoregleringar främjade Lantmäteriverket genomförandet av s.k. ILMASTO-pilotobjekt. Detta grundar sig på ett projekt som fokuserar på åtgärder som är hållbara med tanke på miljön och klimatet och som leds av Jord- och skogsbruksministeriet.
Under år 2025 främjade vi nio objekt.
Vi fastställde en ny skiftesläggning i byn Karvoskylä i Nivala, där ett område på cirka 19 hektar reserverades för att anlägga en våtmark i klimatsyfte i det tidigare Karvosjärviområdet.
Vi främjade även planeringen av en ett våtmarksområde för hantering av vatten för att förhindra sommaröversvämningar i åns nedre lopp i byn Huissi i Ilmola. I Vetil reserverade vi ett område för att anlägga en våtmark för att förbättra vattenkvaliteten i sjön Räyringinjärvi.
I sex objekt anskaffade vi dessutom mark för att reservera områden för nya våtmarker. Dessa ligger i Viinijärvi i Libelits, Matkaniva i Oulais, Kärkinen i Kalajoki samt i Kiuruvesi, Vieremä och Tervola.
Koldioxidavtryck
Hållbarhetsinsats: Vi beräknar Lantmäteriverkets koldioxidavtryck och identifierar de viktigaste åtgärderna utgående från det.
Hållbarhetsprogrammets mål: Vi minskar vårt koldioxidavtryck och anpassar vår verksamhet efter klimatförändringarnas konsekvenser.
Lantmäteriverkets koldioxidavtryck beräknades för första gången våren 2025. Beräkningen baserade sig på uppgifter från året innan.
Lantmäteriverkets koldioxidavtryck var 7 159 ton koldioxidekvivalent (tCO2e), alltså 3,9 tCO2e per anställd. Orsaken till den största delen (70 procent) av koldioxidavtrycket var uppköp och anskaffningar, vilket är typiskt för expertorganisationer. Användningen av experttjänster och forskningsinstrument utgjorde majoriteten av utsläpp som anskaffningarna orsakade.
Vi identifierade centrala utvecklingsåtgärder för att minska vårt koldioxidavtryck och diskuterade dessa åtgärder och främjandet av dem vid Lantmäteriverket. Vi noterade att tidsramen kan vara flera år för till exempel anskaffningar och att kriterierna för beslut som gäller till exempel resor ofta är gemensamma för hela statsförvaltningen. Uppföljningen av koldioxidavtrycket fortsätter och det gör även åtgärderna.
Jämlikhet och likvärdighet
Hållbarhetsinsats: Vi skapar en grupp som ska främja jämlikhet och likvärdighet i vår arbetsgemenskap.
Hållbarhetsprogrammets mål: Vi är en välmående arbetsplats där var och en mår bra och kan vara sig själv och som har en kompetent ledning.
Grundandet av denna grupp har flyttats till 2026. Syftet med gruppen är att bidra till att varje anställd mår bra sådan som hen är och att ledarskapet inom organisationen är högklassigt.
Lantmäteriverket har förbundit sig till att främja jämställdhet, likabehandling och diversitet inom alla organisationsnivåer och verksamhetsområden. Grunden för jämställdhets- och likabehandlingsarbetet är verkets strategi oh värderingar, hållbarhetsprogrammet och lagstiftningen.
Ansvarsfull utvärdering av forskare
Hållbarhetsinsats: Vid forskarrekrytering inför vi den nationella rekommendationen för ansvarsfull utvärdering av forskare.
Hållbarhetsprogrammets mål: Vi är en välmående arbetsplats där var och en mår bra och kan vara sig själv och som har en kompetent ledning.
Lantmäteriverket har tagit i bruk en rekommendation med riktlinjer om hur forskare ska utvärderas ansvarsfullt under hela rekryteringsprocessen. Forskare utvärderas vid rekryteringar, i olika skeden av karriären och när beslut om finansiering fattas.
Det finns fem centrala principer:
- Ansvarsfullhet och transparens
- Utvärderingsprocesserna ska vara transparenta och etiskt hållbara.
- Mångsidighet
- Vid utvärderingen ska man förutom publikationerna även beakta undervisning, samhällelig samverkan, datahantering och vetenskaplig aktivitet.
- Kvalitet viktigare än kvantitet
- Forskningens vetenskapliga genomslagskraft är viktigare än antalet publikationer.
- Främjande av öppen vetenskap
- Forskare belönas när de öppet delar med sig av sina forskningsresultat. Öppen vetenskap innebär att materialet är offentligt och att forskningsresultat och applikationskoder publiceras öppet.
- Mall för meritförteckningar
- Vid utvärdering av forskare rekommenderas användningen av en mall för meritförteckningar som utarbetats av den forskningsetiska delegationen (TENK). TENK rekommenderar att organisationer börjar använda mallen som sådan, men så att anvisningar om hur den ska användas alltid ges vid ansökningssituationer. Detta för att hen som uppgör meritförteckningen följer god vetenskaplig praxis.
Samhörigheten
Hållbarhetsinsats: Vi uppmuntrar alla verksamhetsställen att vidta minst en konkret åtgärd för att öka samhörigheten. Vi utbyter information om de vidtagna åtgärderna och positiva erfarenheter sinsemellan.
Hållbarhetsprogrammets mål: Vi är en välmående arbetsplats där var och en mår bra och kan vara sig själv och som har en kompetent ledning
Lantmäteriverket är en arbetsgemenskap på flera orter där samhörigheten har en central betydelse. Under 2025 ökade vår personal samhörigheten genom olika konkreta åtgärder. Flera initiativ spred sig som god praxis till många olika verksamhetsenheter och inom hela organisationen.
De lokala arbetsplatsgrupperna spelade en viktig roll i att åtgärderna blev genomförda på ett effektfullt sätt vid verksamhetsställena. Till exempel stödde grupperna nya anställda i inskolningsfasen och bidrog till en smidig start på arbetet. De sörjde för praktiska arrangemang och hjälpte de anställda som bekantade sig med lokaliteterna och arbetssätten.
Vi ville också bidra till att sommararbetarna fick en upplevelse av samhörighet. För sommararbetarna utnämndes en fadder från Lantmäteriverkets personal som hjälpte till i vardagen och fungerade som kontaktperson.
På flera orter arbetar personalen inom statsförvaltningens gemensamma arbetsmiljö och i gemensamma kontorslokaliteter. De gemensamma lokaliteterna är ett svar på de behov som ändringar i arbetslivet har ställt men samtidigt utmanar de hur de anställda upplever organisationen och samhörigheten, som vi ville öka med dessa åtgärder.
Digitala tjänster
Hållbarhetsinsats: Vi säkerställer att digitala tjänster tillhandahålls på ett kundorienterat, hållbart och effektivt sätt genom att identifiera de kärnkompetenser som vår personal behöver ha.
Hållbarhetsprogrammets mål: Vi använder våra resurser på ett resultatgivande och ansvarsfullt sätt.
Lantmäteriverket genomförde år 2025 en omfattande kompetenskartläggning inom informationsförvaltningen. Med hjälp av kartläggningen kan vi identifiera våra nuvarande kärnkompetensområden och få en uppfattning om hur vår kompetens kan svara på framtidens krav. Vi godkände informationsförvaltningens kärnkompetensområden och utarbetade en kompetensutvecklingsplan utgående från dem.
I Lantmäteriverkets kärnkompetens ingår bland annat helhetsarkitekturen, servicehantering, informationsförvaltning, digital servicedesign och molnteknologier. Vi vill förstärka vår förmåga att utnyttja bland annat lägesbilder, data, automation och ny teknologi.
Vårt mål är att erbjuda smidiga, användbara och säkra digitala tjänster för våra kunder.