Lantmäteriverkets Geodatacentral bedriver internationellt erkänd forskning inom området geografisk information. Den 19:e internationella konferensen om platsbaserade tjänster 2025 (LBS2025) presenterade den senaste forskningen om platsbaserade tjänster och gav en inblick i vad som händer inom detta växande område och vilka möjligheter det innebär. Evenemanget är en del av International Cartographic Associations (ICA) konferensserie Commission on Location-Based Services. Dessa tre faktorer, bland andra, påverkar sektorn idag.
1. Hur kan uppgifter som samlas in om enskilda personer och miljön utnyttjas till nytta för samhället, med respekt för varje enskild persons rätt att besluta om användningen av sina uppgifter?
Hur kan data göras tillgängliga för forskare och stadsutvecklare? Redan idag samlar platsbaserade tjänster in data som skulle vara värdefull för både forskare och samhälle. Data tillhör dock företag, och mängden data som kommer att samlas in i framtiden ökar. Lagstiftning skulle kunna införas för att uppmuntra företag att dela med sig av data för nyttoanvändning.
I takt med att allt fler uppgifter samlas in om användare av digitala tjänster måste hänsyn tas till användarnas rätt att bestämma över sina uppgifter. En persons lokaliseringsuppgifter betraktas som en del av personuppgifterna eftersom de gör det möjligt att direkt eller indirekt identifiera personen. Användningen och behandlingen av dessa uppgifter regleras av den allmänna dataskyddsförordningen (GDPR) inom EU. Lantmäteriverket främjar platsbaserade tjänster som respekterar integriteten och där individen själv i första hand förvaltar sina egna uppgifter. Till exempel Geoprivacy-projektet och den tjänst för datadelning som skapades där. Geodatacentralen testar metoder för att publicera trafikdata på individnivå samtidigt som individernas integritet bevaras.
2. Hur förbereder man sig för situationer där störningar förhindrar positionering?
De flesta av de platsbaserade tjänster som används idag behöver satellitpositionering för att fungera. Avsiktlig störning av positionering och naturliga orsaker till störning leder till situationer där satellitpositionering inte fungerar. Då kommer inte heller tjänster som är beroende av positionering att fungera. Det är därför viktigt att samhället förbättrar positioneringens tålighet, t.ex. genom att förbättra mottagarnas tålighet mot störningar och genom att utveckla nya positioneringsmetoder som är oberoende av satellitpositionering. Därför måste man satsa på forskning om störningsresistens och hybridpositionering samt producera den senaste kunskapen inom ämnet.
3. Utnyttjande av användarens plats och annan geografisk information ger obegränsade nya möjligheter
Under årens lopp har satellitpositionering och platsbaserade tjänster i våra mobila enheter gjort att vi i vardagen har fått tillgång till färdplaner för kollektivtrafiken, olika samåkningstjänster och elskotrar för uthyrning, spel som baseras på användarens faktiska plats, matleveranstjänster, kartor över luftkvaliteten och många andra tjänster. Experiment med drönare och intelligenta transporter, förstärkt verklighet och artificiell intelligens är aktuellt, och nya tjänster dyker ständigt upp på marknaden. Platsbaserade tjänster som är mycket skräddarsydda för slutanvändarnas individuella behov och som i stor utsträckning utnyttjar miljöns sammanhang skapar enorma möjligheter för ny affärsverksamhet.
Platsbaserad data berättar för oss vad människor gör och kan användas för att tillgodose behoven i växande städer. Uppgifterna kommer att hjälpa städerna att utveckla kostnadseffektiva tjänster och miljöer och minska utsläppen. Platsbaserade tjänster ger också forskare helt nya perspektiv på frågor som hur människor rör sig i städer och vilken typ av forskningsdata som behövs för att stödja beslutsfattandet i effektiva städer.
Mer information och intryck från konferensen: https://lbs2025.lbsconference.org/
Mer information
Avdelningschef, professor Juha Oksanen, Lantmäteriverkets Geodatacentral, +040 831 4092, fornamn.efternamn@lantmateriverket.fi