Insatser för klimatet och miljön vid ägoregleringar
Ägoreglering är samarbete genom vilket Finlands åkerskiftesstruktur utvecklas så att den motsvarar framtidens behov av livsmedelsproduktion. En god skiftesstruktur främjar livsmedelssektorns försörjningsberedskap och lantbrukets lönsamhet, förbättrar trafiksäkerheten och minskar utsläppen från markanvändningssektorn. Lantmäteriverket utför årligen ägoregleringar på ett område av 9 000 hektar och det finns nästan 60 projekt i olika delar av Finland.
– Genom ägoregleringar kan man minska behovet av åkerröjning, främja en klimatsmartare användning av åkrar samt vidta åtgärder som förbättrar vattenhushållningen och minskar föroreningsbelastningen av vattendrag. Samtidigt kan man trygga naturens mångfald, konstaterar direktör Timo Potka från Lantmäteriverket.
Inom pilotprojektet Peltopankki, som inleddes av jord- och skogsbruksministeriet, skaffas i samband med ägoregleringar jordområden där miljömålen kan främjas med medel från gårdsbrukets utvecklingsfond. I praktiken skaffar man åkrar utanför odling som lämpar sig för beskogning, åkrar som är dåliga för odling men som lämpar sig som våtmarker samt områden längs bäckar och stamdiken som lämpar sig som översvämningsområden, fågeldammar eller andra objekt som tryggar naturens mångfald.
– Det praktiska arbetet har utförts i ett år. Arbetet har varit en stor utmaning, men det går framåt. Nu blir det nya objekt i samband med fem ägoregleringar och nya objekt söks. Fokus har legat på att anlägga våtmarker på torvmarker med tjockt torvtäcke, men arbetet omfattar även våtmarker för vattenvård, fågelvatten och beskogning av underproduktiva torvåkrar, berättar Timo Potka.
Verksamheten bedrivs av en samarbetsgrupp som består av Lantmäteriverket, NTM-centralen och Naturresursinstitutet. Målet är att skapa en fungerande samarbetsmodell för beaktandet av klimat- och vattenvårdsåtgärder i samband med ägoregleringar.
Stöd för den gröna omställningen av energiekonomin
Vindenergiproduktionen växer kraftigt i Finland och nya vindkraftverk byggs i snabb takt. Att öka vindenergin är en del av den gröna omställningen av energiekonomin, genom vilken man blir fri från fossila bränslen.
Vindkraftparkerna kopplas nästan alltid till det nationella elnätet med en elledning som är till och med tiotals kilometer lång och som går över tiotals eller till och med hundratals markägares marker. För att bygga en elledning behöver man ett avtal med markägaren eller tvångsinlösen. På grund av det stora antalet markägare är metoden ofta tvångsinlösen som genomförs av Lantmäteriverket.
I början av förrättningen görs ett förhandsbesittningstagande, efter vilket genomföraren av projektet får börja bygga elledningen utan att ersättningsärendena har handlagts. Förhandsbesittningstaganden är kritiska för projektens tidtabeller, eftersom handläggningen av ersättningsärenden kan ta lång tid.
– Förhandsbesittningstagandena inleds ofta något plötsligt och snabbt, men de är viktiga med tanke på projektens byggtidtabeller. Vårt mål är att sköta dem så snabbt som möjligt med tanke på projektet och samtidigt garantera markägarnas rättsskydd, säger direktör Mauri Asmundela från Lantmäteriverket.
År 2023 har ett rekordantal projekt inletts. Det har också kommit in förfrågningar om solenergi- och vätgasledningsprojekt. Lantmäteriverket försöker avgöra förhandsbesittningstagandena inom projektens målsatta tider.
Mer infomation
Samhällsansvarsexpert Annukka Kokkonen, 050 467 0911, fornamn.efternamn@lantmateriverket.fi
Insatser för samhällsansvar: Fler elektroniska verktyg och färre onödiga saker
Insatser för samhällsansvar: Främjande av ett jämlikt arbetsliv med mångfald
Insatser för samhällsansvar: Drönare och öppen källkod i samhällets tjänst