Lantmäteriarbeten utförs i praktiken på två sätt: genom att uppdatera terrängdatabasen och utföra förrättningsarbeten. Terrängdatabasen uppdateras av kartläggare och förrättningsarbetena utförs av förrättningsingenjörer.
Så här mäter kartläggaren upp terrängen
Vesa Romppainen, som arbetar som kartläggare i Uleåborg, har följt med lantmäteribranschens utveckling sedan 1970-talet. En viktig del av kartläggarnas arbetsuppgifter är uppdatering av terrängdatabasen, som Vesa gör tillsammans med cirka 100 kolleger i hela Finland.
–Informationstekniken har klivit framåt med otroliga steg även i vår bransch, vilket har möjliggjort större projekt som slutförs snabbare. Det bästa i mitt arbete är självständigheten och den varierande arbetstakten, som bland annat beror på årscykeln som är en följd av förhållandena, berättar Romppainen.
På kontoret används en stereoarbetsstation. Med stereoarbetsstationen kan man titta på flygbilder i tre dimensioner, vilket gör att terrängformationerna syns bättre. Flygbilden jämförs med en tidigare kartbotten, och då märks det om man exempelvis har byggt något nytt på området. Oklara fall noteras för en granskning i terrängen.
När det blir dags för en dag i terrängen tar kartläggaren med sig en GNSS-positioneringsmottagare med anslutning till en terrängduglig pekplatta. På pekplattan finns flygbilder och olika kartmaterial. GNSS-positioneringsmottagaren har bland annat en lasermätare som mäter avstånd och som är till hjälp i mätningsarbetet. Utöver teknik behövs också noggranna ögon.
– När vi granskar objekt i terrängen, undersöker vi de objekt som har en anmärkning och samtidigt håller vi ett öga på terrängen, eftersom flygbilden har tagits föregående sommar. De förändringar som har skett efter fotograferingen ser vi först i terrängen, berättar Vesa Romppainen.
Så här mäts terrängen upp inom förrättningsproduktionen
Terrängmätningar görs vid lantmäteriförrättningar, det vill säga när vi avstyckar tomter eller kontrollerar tomternas gränser. Även detta arbete har genomgått stora förändringar inom de senaste 20 åren. Jani Jauhiainen, produktionschef vid Lantmäteriverket berättar att när han började jobba här år 1999 utfördes mätningarna i huvudsak med takymeter i stället för GNSS-mottagare. Man antecknade mätningsresultaten från takymetern på ett papper och räknade ut koordinater för råmärken med en miniräknare. Mätinstrumenten har utvecklats enormt under årens lopp.
– Vid Lantmäteriverket har man på ett förtjänstfullt sätt utvecklat mätningsarbetet under hela den tid som jag har arbetat här.
I dag utförs nästan alla mätningar vid förrättningar i form av RTK-mätningar som mycket snabbt ger exakta lägesuppgifter. I praktiken använder förrättningsingenjören en GNSS-mottagare exempelvis för att kontrollera råmärken vid en rågång eller för att märka ut nya råmärken vid en styckning. Vid mätningen måste mottagaren uppnå den noggrannhetsgrad som har matats in och efter det mäter man in centimeternoggranna koordinater.
Det 210-åriga Lantmäteriverket fortsätter sitt arbete
Den information som fås från lantmäteri produceras i ett samspel mellan människor och teknik. När kartläggaren och förrättningsingenjören har gjort sina mätningar lagras och bearbetas den insamlade informationen. För våra kunder syns de uppdaterade uppgifterna i olika elektroniska tjänster, exempelvis e-tjänsten, Kartplatsen, Fastighetsdatatjänsten och filtjänsten för öppna data.
Produktionscykeln för data har blivit snabbare under århundradenas lopp och uppgifterna uppdateras betydligt snabbare än under papperskartornas tid. Lantmäteriverket har varit med i reformerna redan i 210 år och bidragit med information för människor och hela samhället. Instrument och arbetsmetoder utvecklas – vår mission att producera tidsenlig information av hög kvalitet kvarstår.