Mot gemensamma lokaler
Lantmäteriverket är med i reformeringen av statens service- och kontorsnät där målet är att skapa ett gemensamt kundservicenätverk för statsförvaltningen och FPA samt göra lokalerna mer kompakta i enlighet med statens lokalstrategi. De första servicekontoren i enlighet med reformen öppnades i år i Villmanstrand, Lahtis och Joensuu. Lantmäteriverket samarbetar kring lokaler även i mindre skala, bland annat med Skatteförvaltningen på flera orter.
Reformen syftar till mer kundorientering, kostnadseffektivitet och systematik. Samtidigt främjas Finlands koldioxidneutralitetsmål.
– Vi följer aktivt användningen av våra lokaler och rationaliserar den i samarbete med Senatfastigheter, som är fastighetsförvaltare. I år mättes användningsgraden på alla kontor med över 30 anställda. Det visade att distansarbete alltjämt är mycket populärt och att användningsgraden är låg. Den här kunskapen har vi nytta av i planeringen av kommande arbetsmiljöförändringar. Det är viktigt att vi kan dimensionera lokalerna korrekt, säger lokalchef Elina Aaltonen från Lantmäteriverket.
De senaste åren har Lantmäteriverket stadigt förbättrat lokaleffektiviteten. År 2019 var siffran över 21 m2/årsverke (åv) medan man nu ligger på 16,5 m2/åv. Lokaleffektiviteten kommer att förbättras ytterligare när även verkets större kontor övergår till gemensamma arbetsmiljöer.
Utvecklingen av service- och kontorsnätet fortsätter under hela decenniet. Fler och fler medarbetare på Lantmäteriverket kommer att beröras av omställningen.
– De pilotfall som slutförs i år ger oss även erfarenhet av den sociala arbetsmiljöns funktion. När arbetsmiljön har förändrats är det ändå värt att hålla fast vid de roliga sakerna medarbetarna gjort tillsammans. Det är värt att ta kaffepaus runt samma tid som arbetskamraterna och man kan träffas inom samma område av arbetsplatsen. Efter omställningen kan man i början behöva kämpa extra för att hitta lämpliga sätt att slå vakt om samhörigheten, konstaterar Elina Aaltonen.
IT-leveranskedjorna granskas
Ämbetsverken inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde gjorde 2022 en konkurrensutsättning av IT-experttjänster. Det gemensamma ramavtalet gör det möjligt för byråerna att producera sina tjänster med hjälp av enhetliga metoder och gemensamma lösningar – effektivt och ansvarsfullt. Samtidigt förbättras informationsdelningen och insynen mellan upphandlingsenheterna. Samhällsansvaret beaktades också i konkurrensutsättningen: de företag som anmälde sig till ramavtalet fick poäng för sina egna samhällsansvarsprogram.
– I år har vi granskat ramavtalets underlevarantörskedjor. Ramavtalet styr underleverantörerna att arbeta strukturerat. Underleverantörsavtalen kan uppdateras en gång om året och avtalspartnern ska ta reda på uppgifter om underleverantörens ekonomi, skulder etc. Det granskas särskilt att underleverantören inte omfattas av EU-sanktioner. Alla ämbetsverk som är med i den gemensamma upphandlingen får tillgång till samma uppgifter med en enda kontroll, säger ledande IT-expert Kimmo Perttilä från Lantmäteriverket.
Lantmäteriverket skaffar IT-utrustning och -tillbehör via Statens center för informations- och kommunikationsteknik, Valtori. Verket skaffar till exempel plottrar och multifunktionsenheter för kartutskrifter samt tillbehör till utrustningen.
– Leveranskedjans rationalitet och säker återvinning av utrustningen beaktas vid alla inköp av utrusning och tillbehör, säger Kimmo Perttilä.
Målet är att i framtiden ta ännu bredare hänsyn till ansvarsaspekter i konkurrensutsättningarna.
Mer information
Samhällsansvarsexpert Annukka Kokkonen, 050 467 0911, fornamn.efternamn@lantmateriverket.fi
Insatser för samhällsansvar: Kompetensutveckling och teamens samarbete
Insatser för samhällsansvar: Miljömålen syns i ägoregleringar och förhandsbesittningstaganden
Insatser för samhällsansvar: Fler elektroniska verktyg och färre onödiga saker
Insatser för samhällsansvar: Främjande av ett jämlikt arbetsliv med mångfald
Insatser för samhällsansvar: Drönare och öppen källkod i samhällets tjänst