Hoppa till huvudinnehåll

Sökresultat

Resultat 1261 - 1270, totalt 1920
  • Är kostnader för anläggning av diken och vägar vid ägoreglering avdragbara i beskattningen?

    Ja. En del av kostnaderna för anläggning av diken och vägar kan dras av som årsutgifter, en del som avskrivningar och en del utgör kostnader som höjer markens anskaffningspris. Skattebehandlingen av olika åtgärder framgår av tabellen nedan.

    Kostnader Avdrags-% Skatteblankett
    Täckdikning 20 2
    Skogsdikning 15 2C
    Skogsväg 15 2C
    Omkretsdike som förbättrar dräneringen årsutgift 2
    Odlingsväg (förbättring av gammal) årsutgift 2
    Nytt omkretsdike post som höjer markens anskaffningsvärde  
    Odlingsväg (ny väg) post som höjer markens anskaffningsvärde  
    Rationaliseringsröjning post som höjer markens anskaffningsvärde  
    Grundtorrläggning = utfallsdikning

    post som höjer markens anskaffningsvärde

    årsutgift om det är fråga om underhåll av nätet av utfallsdiken

     

    Enligt gällande beskattningspraxis får moms på kostnaderna för anläggning av diken och vägar dras av i beskattningen.

    Mer information lämnas av Skatteförvaltningen.

  • Hur länge tar en ägoreglering?

    En ägoreglering tar vanligtvis 3–5 år. 

  • Är de beslut som fattas vid ägoregleringen bindande för mig?

    De beslut som fattas vid ägoreglering är bindande. Därför är det viktigt att aktivt delta vid utarbetandet av besluten och hålla kontakt med dem som genomför ägoregleringen. Genom att vara aktiv får du också den bästa nyttan av ägoregleringen. Ändringar i skiftesplaceringen kan göras även om du inte deltar i utarbetandet och mötena.

  • Vem beslutar vid en ägoreglering? Röstar man?

    Utgångspunkten för en ägoreglering är markägarnas önskemål och behov. Ägoregleringen genomförs om den har ett starkt understöd bland markägarna i regionen och den är ekonomiskt lönsam. Under genomförandet ordnas inga omröstningar, utan besluten fattas av en förrättningsingenjör och två gode män (förrättningsmän). Markägarna har ändå goda möjligheter att påverka. Markägarna får lämna sina synpunkter innan beslut fattas, och till exempel vid planeringen av den nya skiftesplaceringen ordnas flera samråd för att justera planen enligt markägarnas målsättningar.

  • Jag har arrenderat ut min åker, så varför ska jag vara med i ägoregleringen?

    Ägoregleringen är en investering i framtiden som syftar till att säkerställa kontinuiteten på gårdarna. En levande landsbygd och ett lönsamt jordbruk i regionen är i alla jordbrukares intresse. Det säkerställer livskraften och utvecklingen i regionen. Samtidigt bidrar det till självförsörjningen på livsmedel samt försörjningsberedskapen.
    Genom att delta i ägoregleringen kan du eventuellt få större skiften och bättre placering av dem. I kombinations med förbättrad dränering höjer det värdet på dina åkrar. Genom ägoregleringen kan du öka arrendatorernas intresse för att arrondera dina åkrar, eftersom dina skiften efter ägoregleringen kan brukas med moderna jordbruksmaskiner.

    Trafiksäkerheten blir bättre och miljöbelastningen minskar då onödig jordbrukstrafik minskar.

    Om du i samband med ägoregleringen vill avyttra dina åkrar får du en betydande skatteförmån jämfört med normal försäljning. Dessutom är det vid ägoreglering ofta möjligt att byta ut åkermark mot skogsmark.

  • Lönar det sig för mig att sälja mina åkrar till staten?

    Vid fastighetsförsäljning betalar säljaren skatt på överlåtelsevinsten. Vid en normal fastighetsöverlåtelse
    betalar säljaren skatt på 60 procent av försäljningspriset. Då köparen är
    staten, betalar säljaren skatt på överlåtelsevinsten för endast 20 procent av försäljningspriset.

    Upprättande av köpebrev är gratis för säljaren då köparen är NTM-centralen. 
    Köparen, dvs. NTM-centralen, betalar kostnaderna för lagfart och styckning.

    Staten är en neutral köpare vid markköp. Försäljning av mark till staten möjliggör bättre planering och placering av skiftena.

    Då säljaren är en pensionär ska man gärna ansöka med utkast till köpebrev om ett förhandsbeslut från Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt (LPA). LPA:s pensionsbeslut har understött statens markanskaffning för ägoregleringen och har inte påverkat pensionerna.

  • Vem är sysslomän vid en ägoreglering och vilka är deras uppgifter?

    Sysslomännen vid en ägoreglering är utvalda representanter bland markägarna på ägoregleringsområdet. De bistår förrättningsingenjören och de två gode männen med att verkställa åtgärderna vid ägoregleringen. Till sysslomännens uppgifter hör bland annat att

    • bistå med att begära och handlägga anbud för entreprenader
    • välja entreprenör på delägarnas vägnar, med fullmakt av ägoregleringssammanträdet
    • förmedla information mellan delägarna och förrättningsmännen.