Bildandet av en bestående väg- eller servitutsrätt sker alltid vid en fastighetsförrättning. Den förrättningsingenjör som fått uppdraget avgör förutsättningarna för beviljandet av rättigheten, även om markägarna skulle ha slutit ett avtal i ärendet.
Vid förrättningar av enskild väg och servitutsförrättningar strävar vi efter att verkställa markägarnas avtal om vägrätter och servitut samt användningen av dem. I ett ärende som gäller en enskild väg ska avtalet utgöra utgångspunkten för förrättningen, och i ett servitutsärende är avtalet rentav en förutsättning för bildandet av servitutet.
Vad kan man avtala om och vad kan man inte avtala om?
Väg- och servitutsrätter är till sin natur bestående. Därför utreds förutsättningarna för bildande av sådana alltid från fall till fall trots avtalet. I praktiken begränsas avtalsfriheten av tre saker:
- avtalet får inte vara orimligt,
- rättigheten får inte orsaka betydande olägenhet
- och för servitutets del ska dess art nämnas i 154 § i fastighetsbildningslagen.
Bestämmelserna i olika lagar kan också begränsa avtalsfriheten, exempelvis kan en fastighets enda behövliga färdselrätt inte upphävas.
Exempel på orimligt avtal: ”Fastighetens A ägare förbinder sig att ensam ansvara för underhållet och plogningen av vägen”. Om fastigheten A var vägens huvudsakliga eller enda användare, skulle avtalet vara ändamålsenligt. Underhållet av enskilda vägar har dock i lagen bestämts vara gemensamt för delägarna, och kostnaderna ska åtminstone på lång sikt fördelas enligt den nytta som respektive delägare har av vägen.
Exempel på betydande olägenhet: ”Avtal om vägrätt på område som i generalplanen anvisats som obebyggd byggplats”. Byggandet och användningen av vägen kan störa framtida byggande som redan anvisats i planläggningen. I fall av betydande olägenhet kan avtalet inte verkställas.
Exempel på servitut som inte kan bildas: ”Ägarna av fastigheterna A och B avtalar om ett landskapsservitut på det område som märkts ut på kartan. Ägare B får underhålla som en park det område som A äger, och A förbinder sig till att inte avlägsna träd på området.” I fastighetsbildningslagen finns inga bestämmelser om landskapsservitut, och därför kan inte ett sådant beviljas som en bestående rättighet.
Lönar det sig att avtala?
Ofta är en förutsättning för bildande av servitutsrätter att parterna har avtalat om ärendet. I samtliga fall förbättrar avtalandet markägarnas möjligheter att påverka saker. Avtalet snabbar upp behandlingen av ärendet vid fastighetsförrättningen, och när man avtalat ingående om ärenden som gäller rättigheten blir fakturan för förrättningen också mindre.
Avtalets form och innehåll
Det är viktigt att alla avtalsparter är med och avtalar och undertecknar avtalet. Vid avtalandet kan man använda färdiga avtalsblanketter - avtal om servitut (suomi.fi), avtal om vägrätt (suomi.fi), men en fritt formulerad avtalstext går också bra. Namnteckningarna behöver inte bevittnas. De viktigaste sakerna med tanke på behandlingen av rättigheten finns på avtalsblanketten.
Ansök om förrättning efter att avtal slutits
Du kan behändigt ansöka om förrättning i e-tjänsten. Avtalet ska bifogas förrättningsansökan. Rättigheter som beviljats vid förrättningen antecknas permanent i fastighetsdatasystemet.
Om ingen förrättning söks binder avtalet endast avtalsparterna och rättigheten antecknas inte i fastighetsdatasystemet.
Länkar
- Avtalsblanketter:
- Ta reda på den gällande fastighetsbeteckningen
- Lantmäteriverkets e-tjänst
- Kartplatsen, utskrift av kartbilaga
Avtalets inverkan på fakturan
Ett skriftligt avtal som markägarna slutit före ansökan om förrättning minskar i regel den arbetstid som behövs för förrättningen och minskar därmed kostnaderna.
I avtalet ska man ha avtalat om sådana saker som ska avgöras vid förrättningen. Sådana saker är exempelvis avtalsparterna och de fastigheter som är föremål för avtalet, avtalets syfte, vägrättens eller servitutets läge, vem som bygger och underhåller objektet, samt vad man har avtalat om ersättningar och betalningen av förrättningskostnaderna.
Vid upprättandet av avtalet ska alla ägare av de i avtalet delaktiga fastigheterna, eller personer som representerar dem med fullmakt, underteckna avtalet. Ett bristfälligt avtal berättigar inte till rabatt.
Vid prövning av rabatt på fastighetsförrättningsavgiften är utgångspunkten den nytta som avtalet medför i form av minskad arbetstid. Rabatten är i regel motiverad, om ärendena kan avgöras vid förrättningen direkt enligt avtalet.